Den mentala ohälsan är uppmärksammad av samhället i stort, liksom att vi människor lever ett allt mer stillasittande liv, inte bara på arbetet utan också på fritiden.

1960-talets fritids- och idrottsutredningar la grunderna för samhällets planering för femtio år sedan. Fritid blev en lagstadgad rättighet för alla i den sena modernismens planering genom kortare arbetsdagar och fler semesterdagar. Det rekreationsplanerades för aktiviteter och platser med stor variationsrikedom, allt i samhällets intresse. Som en viktig pusselbit i det svenska samhällsbygget skapades motionslandskapet med löpspår, skidspår, tennisbanor, friluftsbad och bollplaner för att stärka medborgarnas fysiska hälsa. Många av dessa kvaliteter håller på att byggas bort idag. Vi förtätar och krymper ytor för rörelse och aktivitet – ekonomiska skäl väger tungt.

Tankesmedjan Movium har tillsammans med Riksidrottsförbundet tagit fram en exempelsamling med namnet Rörelserik stadsutveckling som presenterades på ett välbesökt seminarium i Almedalen i juli. SLU-forskaren Amalia Engström undrar i exempelsamlingen om inte tiden är mogen för att se förbi kritiken mot modernismens byggande och istället prata om ett motionslandskap 2.0. Ett första steg är att lyfta fram idrott, rörelse och aktivitet och koppla det till en hälsosam och hållbar stadsutveckling.

Så långt fritiden. Men på arbetet då? Precis som hemma ökar digitaliseringen. Arbetstempot är högt men sker ofta stillasittande framför en skärm. Många bränner ut sig och blir långtidssjukskrivna. Vi jobbar oss sjuka. Så kan det inte fortsätta. Frågan sysselsätter många och är komplex. Men kanske är några av pusselbitarna desamma i arbetet som på fritiden: rörelse och aktivitet utomhus.

Femtio anställda på Malmö stad som jobbar i kontorsmiljö har deltagit i en studie med forskaren Charlotte Petersson på Malmö Universitet. Hon har identifierat nio olika arbetsmoment som normalt sker inomhus men som kan flytta utomhus. Exempelvis walk and talk – samtal under promenad, möten utomhus – sittande, stående eller gående. Tankegång – ensam tankerunda för reflektion eller problemlösning. Jobbläsning utomhus. Gå eller cykla korta tjänsteresor och slutligen det enklaste – ta rasten utomhus. Största hindret i forskningsprojektet har inte varit regn, snarare attityder. Jobb under bar himmel räknas ännu inte fullt ut i kontorskulturer.

SLU har länge forskat om kopplingen mellan natur och hälsa, och Rehabträdgården i Alnarp, som tagits fram och utvecklats under professor Patrik Grahns ledning, är idag en förebild inom området. En annan SLU-forskare, Marcus Hedblom, fick nyligen stor uppmärksamhet när han lyfte fram hur viktiga naturens dofter är för att minska stressnivån i kroppen. Vi har länge fokuserat bara på gestaltning och ljud, men måste också ut och lukta på grönskan. Löpning på rullband är bra, men de positiva effekterna av löpningen ökar om den sker i naturen med syn-, ljud- och doftintryck som reducerar stressnivåer.

Fritid och arbete är två sidor av samma mynt. Vi måste våga testa nya tankar för att förändra det som ger negativa konsekvenser. Har du bra cykelvägar till jobbet så testa att låta bilen stå hemma ibland. Bjud in till nästa möte utomhus, ta en walk and talk och känn dofterna i stadsparken. I höst släpper Tankesmedjan Movium en film om utbrändhet som initierats och finansierats av vår arbetsgivare SLU. En kollega med egna erfarenheter har producerat och vi kommer att erbjuda våra partners möjligheten att visa den på sina arbetsplatser.

Ps. Läste förresten att en stor tysk biltillverkare med automatik raderar alla e-postmeddelande till anställda som har semester. När kom du själv tillbaka till en tom inkorg senast?