
Barn tar inga risker
Risk innebär att utföra en kontrollerad handling med insikt om att det kan få en negativ okontrollerad följd. Barn tar inte risker – men de utsätter sig för risker i leken. Barns behov av att använda hela kroppen och gärna i kontakt med utemiljön för sin utveckling har varit framträdande under senare tid. Urbaniseringen har påkallat ett växande behov att försvara denna utvecklingsbejakande utomhusmiljö då den erbjuder en stor variation av upplevelser och utmaningar för att utveckla färdigheter och förmågor. Utöver utvecklingen av miljön har viss forskning hävdat att barn dessutom behöver ta risker för sin utvecklings skull. Professor Sandseter i Norge skapade uppmärksamhet när hon i sin avhandling hävdade att barn behövde mycket mer risker i sitt vardagliga liv än vad som nu sker. Parallellt har professor D. Ball i Storbritannien argumenterat för att lekplatser är allt för säkra och därmed inte erbjuder barn möjligheter att ta risker.
Olika hypoteser
Forskningen visar inte exakt vad som befrämjas genom barns risktagande. Olika hypoteser och antaganden redovisas, men analyserade faktorer som åldrar, kön, socioekonomiska eller kulturella variationer är inte lika tydliga. Longitudinella studier där detta ”goda risktagande” visar hur risktagande barn utvecklats annorlunda saknas, liksom kontrollgrupper. Den internationella organisationen ISGA, International School Grounds Alliance, har i sin programförklaring beträffande barn och risk bland annat sagt att vuxna och institutioner måste använda sunt förnuft för att erbjuda och tillåta risktagande aktiviteter för barn. ISGA menar att eftersom världen är full av risker måste barn tidigt lära sig känna igen och svara på dessa risker för att skydda sig själva och utveckla sin egenförmåga att utvärdera risk. Tankesmedjan Movium vid SLU har i uppgift av regeringen att bidra med kunskaper om utvecklingen av goda miljöer för barns uppväxtvillkor. Movium deltar i ISGA:s arbete och har fört dessa tankar vidare till Barnsäkerhetsdelegationen och Boverket och därmed gett legitimitet åt barnrisk-perspektivet. Det vilar på en barnromantisk föreställning om det vilda otämjda barnet som erövrar sin omvärld.
Utmanar färdigheter
Barn tar inte risker men de utmanar sina färdigheter och förmågor i mötet med sin miljö. Det är en viktig utgångspunkt för hur vi planerar och utvecklar barns livsmiljöer. Att behärska sin omvärld är en nödvändighet för att bli vuxen. Det måste ske i en materiell och kulturell kontext som förstår och tar hänsyn till alla människors behov av en trygg miljö. En fortsatt utveckling av standarder krävs, liksom förbättrad produktutveckling. Det behövs bättre utbildade besiktningsmän, mer kompetenta beställare av lekmiljöer, bättre miljöer, hjälp till föräldrar att förstå barns utveckling, information till ansvariga i förvaltningar och myndigheter. Kompetensen måste generellt öka hos olika aktörer som har ansvar för barn och deras miljöer. Kompetens och resurser ska erbjuda barn utmaningar – inte risker.
KRISTER SVENSSON
Vd för Play Design Sweden AB, har drivit nationella och internationella forskningsprojekt med fokus på barn, lek, lärande och leksaker. Medförfattare till boken Ansvar och sekretess– i förskola, skola och fritidshem.