Vi kan göra världen
lite, lite bättre!
Foto: Viktor Malmstedt
Jag vet inte om det bara är jag som känner så, men ibland när jag ser på nyheterna på tv, så känner jag att jag skulle jag vilja arbeta med något viktigt.
Tusentals barn dör varje dag på grund av att vi misslyckas med att få fram rent vatten till dem.
Krigen avlöser varandra i Mellanöstern.
I Afrika dör man av sjukdomar, krig och svält.
Polerna och glaciärerna smälter.
Antingen blir man bara deprimerad eller så kommer den här känslan av att jag vill göra något viktigt, jag vill göra någonting som betyder något. Och jag tror att vi ibland måste påminna oss om att vi faktiskt gör just det – vi arbetar med något viktigt.
Gynnar hälsan
Vi vet idag att barn som får växa upp med en bra utemiljö på dagis blir vigare, starkare och har bättre balans. De är också mer koncentrerade, mindre rastlösa, mer lyhörda och mer hänsynsfulla. Dessutom är de mindre sjuka.
Vi vet idag att vistelser och aktiviteter i naturområden motverkar stress och främjar den helande processen. Vi vet också hur viktigt det är med närhet till dessa områden för att folk ska använda dem ofta. Från olika håll i Europa kommer rapporter om stadsplanerare som planerar för aktivitet, för att motverka alarmerande prognoser om kraftig övervikt och fysisk inaktivitet och dess effekter när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes med mera.
Förhindrar översvämningar
Vi vet idag att grönytor och växtlighet kan förhindra översvämningar från den ökande nederbörden som klimatförändringarna väntas föra med sig.
Vi vet också att träd och annan vegetation kan sänka temperaturen och hjälpa oss att hantera de värmeböljor som spås i framtiden. Värmeböljor likt dem som i södra Europa de senaste åren skördat tusentals liv, framför allt äldres.
Det handlar om folks hälsa. Det handlar om barns utveckling. Det handlar om hur vi hanterar klimatförändringarnas effekter. Det handlar om enorma summor pengar och till och med om liv.
Mot denna bakgrund har vi rätt att kräva handlingsutrymme. Gör det! Det är dags att gå från kunskap till handling.
Aktuellare än någonsin
Man kan också vända på det. Borde det inte vara olagligt att känna till detta men ändå inte planera och agera utifrån det? Är inte det att medvetet vålla annan skada, eller i alla fall att hämma medmänniskors utveckling?
Jag skulle vilja säga att vår tid är nu. Nu är det våra frågor som står i centrum. Aldrig har de varit aktuellare. Det är dags att vi visar att vi har verktygen för att skapa ett bättre samhälle.
För vi som arbetar med det här kan faktiskt göra världen lite, lite bättre.
Det tycker jag är en mäktig tanke.
Anders Rasmusson
Chef för Movium
STADEN
hetare än någonsin
Sedan en tid tillbaka är stadsutvecklingen definitivt inne i en ny fas: stora som små städer som vill någonting upptäcker en efter en att de vänt ryggen till det som en gång varit förutsättningen för att de ligger där de ligger; ett hav, en sjö, en älv, ett berg, en dal. Den sidan har blivit en baksida. Där har stadens industrier legat och bokstavligen skymt sikten och stängt medborgarna ute. Nu är det de mest attraktiva områdena för stadsutveckling.
Idag finns inget val i planeringen: man måste respektera både medborgare och natur när städer växer.
Dags att tala om förtätning av parker
Ordet park är laddat med en stark social dimension. Eftersom stadsplanering idag handlar om att förtäta måste också parkföreträdare tala i samma termer för att argumentera för parkernas existens. Det är dags att börja tala om täthet i form av aktiviteter, täthet av folk, för att göra det tydligt vad parkerna ska vara för någonting.
Stadsdelen där det växer så det knakar
Stadsdelen Seved i Malmö signalerar dubbla budskap: Å ena sidan är den småskalig och välplanerad och borde vara attraktiv. Å andra sidan är husen nedgångna och lokalpressen rapporterar om kravaller och knark. Samtidigt sjuder stadsdelen av aktivitet: det växer så det knakar i odlingar som bara blir större och större bland husen.
Integration och landsbygdsutveckling tar fart om staden involveras!
En ökad integration och förbättrad landsbygdsutveckling behöver stadens invånare, idéer och resurser. Stimulera utvecklingsstöd och program som suddar ut gränserna mellan stad och land – skapa mötesplatser och forum där den gemensamma utvecklingen kan frodas i win–win-koncept, uppmanar Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid SLU i Alnarp.
Ödetomter är
inga tomrum
Malmö är ett exempel på en svensk stad som växer. Där finns exempel på många av de frågor som väcks i planeringen när behovet av bostäder är stort och staden ska bli tätare. Måste alla rivningstomter, eller till synes outnyttjade plättar här och där, bebyggas? Är det inte hög tid att tala om hur man kan värdera och se dessa platser som ett slags möjlighetsplatser i planeringen?
Rom – en stad som nästlar sig in
I Rom kan man gå långt utan att det någonsin blir tråkigt. Där finns mycket att hämta för en stadsplanerare som undrar vad som får en människa att vilja vandra. Rom är en stad som nästlar sig in via sinnena. Det är inte människan som rotar sig på en plats - det är platsen som rotar sig i människan.
Odling som politisk handling
Stadsodling verkar vara en trend att räkna med och lanseras som vore den någonting helt nytt. Men stadsodling fanns redan på 1890-talet i Detroit.
Rätten till ett träd
Mamma intygar att hon kan se ett träd om hon bara lutar sig fram. Hon vet att jag i det närmaste betraktar det som en mänsklig rättighet att se ett träd utanför sitt fönster, skriver Titti Olsson, som tänker på vikten av att se ett träd utanför fönstret när man blir gammal och sitter hela dagarna vid sitt bord. Då är utsikten allt.
Undermåliga skolgårdar hämmar barnens utveckling!
Idag är det tillåtet att bedriva skolverksamhet i lokaler utan utemiljö. Detta strider enligt vår mening mot både förnuft och lagstiftning. Det krävs gemensamma insatser för att främja och förbättra landets skolgårdar och förskolegårdar, menar Petter Åkerblom, Movium, Johan Faskunger, utredare åt Statens folkhälsoinstitut , och Johan Tranquist
kanslichef, NCFF – nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn.
Är du för eller emot klimatet?
När världens ledare samlades i Köpenhamn för att lösa klimatkrisen misslyckades de. Att ta ansvar har visat sig vara för svårt på internationell nivå. Nu gäller det istället att våga ta steget till ett nationellt och lokalt – ja till och med ett individuellt – ansvar.
Är det möjligt?
Från skuld till ansvar
När detta skrivs är det avslutningsdag på Cop15 i Köpenhamn.
Går det att föhandla om klimatet? Vad skulle det innebära för stadsplaneringen om man införde nollvision, det vill säga förbjöd alla utsläpp av växthusgaser?
Staden som livsrum
Grått och gammalt om staden hos konservativ urban-kramare, tycker Måns Norlin på Movium om Larseric Johansons debattinlägg om stadens sanna värden.
Norlin tycker att Johansons inlägg luktar modernism. Dagens urbana människa är dock ingen produkt av modernismen, menar Norlin. Hon eller han väljer inte antingen staden eller landet, utan både och, samtidigt.
Lägg till ny kommentar