Varför går det så långsamt?
Idag är de flesta överens om att urbana ekosystemtjänster gör stor nytta i samhällsutvecklingen. De tjänster som utemiljön utför i städerna bidrar med stora kvalitéer och motsvarar stora ekonomiska belopp. De är en förutsättning för hållbar stadsutveckling.
Kunskapen finns
När jag går igenom det Movium skrev på 90-talet finns nyttan hos många av de ekosystemtjänster man pratar om idag redovisade. Visst har det hänt saker sen dess, ny kunskap har tagits fram och äldre har reviderats, nya metoder att värdera tjänsterna har utvecklats.
Men tyvärr går det sorgligt långsamt att förändra samhället till att bättre utnyttja alla de fördelar man får när man investerar i utemiljön. Samhällsutvecklingen motsvarar inte den kunskap som finns.
Går långsamt
Tillämpningen går långsamt. Varför har man inte har kommit längre?
Kunskapen finns, men är den illa kommunicerad? Är vi som jobbar med stadens utemiljö för dåliga på att argumentera för effekterna av ekosystemtjänster? Är effekterna alltför långsiktiga och det ekonomiska tänkandet alltför kortsiktigt? Är det alltför lätt att fortsätta göra som man alltid har gjort?
Saknas det incitament att göra rätt fastän man vet hur man borde göra? Kan beslutsfattare, planerare och landskapsarkitekter i så fall göra något för att ändra på detta?
Tillämpningen brister
De senaste åren har jag varit på flera konferenser och läst flera rapporter som slutar med att man konstaterar att det är i tillämpningen det brister, det talas om omställningshastighet, innovationshastighet, genomförandeunderskott, listan kan göras lång.
Detta är naturligtvis extra intressant för Movium eftersom det är precis i gränssnittet där forskning ska tillämpas och kommuniceras som vi arbetar.
Så jag undrar än en gång – vad är det som inte fungerar? Vilka hinder står i vägen för en ökad omställningshastighet?
Anders Rasmusson
Chef på Movium
Mina träd och andras
Villaträdgårdar, och även många bostadsgårdar till flerfamiljshus, är stängda för utomstående. Träd, som reser sig högt över tak och murar, talar dock inte enbart till den med nyckel: det finns förhållanden som sträcker sig förbi lagfarter och portkoder.
REGN är största utmaningen
Den största utmaningen för planerarna framöver blir att hantera den ökade mängden nederbörd. Vi kan knappast föreställa oss den mängd vatten som under kort tid kan falla på varenda kvadratmeter av hårdgjorda ytor på gator, torg och tak.
Dags att SKROTA SKOLGÅRDEN?
I Sverige är det numer tillåtet att bygga skolor utan skolgård. Arbetsmiljöverket menar att det inte finns forskning som visar att skolgården behövs. Nu baxnar omvärlden inför våra skolgårdslösa skolor medan vi själva stoppar huvudet i sanden.
TRÄDGÅRDSTURISM
en äventyrlig satsning
Kan trädgårdsturism vara något som får hjulen att snurra i södra Sverige? Konkurrensen om turisterna är hård. Men räcker det med blommor och blad för att engagera unga människor i trädgård?
URBAN GRÖNSKA avgörande för framtiden
Grön urbanism står för helhetssyn, ett samspel mellan bebyggelse och vegetation, och där helheten är större än summan av delarna. Hur vi planerar för att möta klimatförändringarna är ett exempel på en aktuell fråga där detta helhetstänkande bör spela stor roll framöver.
REKLAM ger ingen kunskap!
Universiteten satsar på glassiga reklamkampanjer för att göra sig kända. Man förlitar sig på att människor ska bli nyfikna och söka kunskap på egen hand.
Aldrig förr har behovet av samarbete mellan forskning och praktik varit större än nu när det exempelvis gäller utvecklingen av hållbara städer. Reklam skapar inte möten mellan forskare och praktiker.
Det är ett problem för hela samhället om inte universiteten inser det.
Staden och landsbygden behöver varandra!
Stad och land är inte två skilda ting utan delar av samma helhet. Den ena förutsätter den andras existens. Stad och land berikar och utvecklar varandra.
En gåtur i staden
Har du varit ute och gått i din egen stad på sistone? Gör det! Då upptäcker du att gatan inte så sällan signalerar att du måste vara på din vakt av en eller annan orsak. Bidrar inte det till otrygghet?
Otrivsel
leder till otrygghet
Känslan av otrygghet kan mycket väl ha att göra med att man inte trivs i sin miljö. En miljö som ingen verkar ta ansvar för signalerar att man går där på egen risk.
Mer än bara vanligt vatten
Vatten har starka arkitektoniska värden. Vatten skapar rum. Om vi utvecklar känslan för och kunskapen om vatten kan det bli ett sinnligt stadsbyggnadselement, som också gynnar miljön.
Grön stad - klimatsäker stad
Växter sänker temperaturen med flera grader. En grön stad är en klimatsäker stad. Att påverka stadslandskapet är en viktig uppgift för den gröna sektorn. Gröna områden är på lång sikt en väsentlig resurs för människors långsiktiga välbefinnande också i perspektivet av den globala uppvärmningen.
