Våga ha roligt!
… om urban management
VÅGA HA ROLIGT!
I många kommuner, städer och tätorter i vårt avlånga land har man uppmärksammat att den offentliga miljön, parkerna, torgen och platserna inte alls är de trygga och välkomnande rum för stadslivet som vi önskar oss.
Tvärtom är vi pinsamt medvetna om att otryggheten numera är så omfattande att barn inte vistas ute på egen hand och att äldre avstår från kvällsaktiviteter, inte bara i storstäder utan även i småorter.
Hur kan vi skapa tryggare miljöer? I Moviums kurser på temat har det bland annat framgått att trygghet kräver insatser på många områden. Framför allt krävs samsyn och väl samordnade insatser. Strategier för att bemästra problemen i den offentliga miljön innebär behov av en stadspolitik eller, som det ibland heter i kommuner med kontakter utomlands, urban management.
Skapa möjligheter
Men förutom att försöka få till stånd ett samarbete mellan olika professionella och politiska grupper inom en och samma kommun, kanske vi skulle må gott av att också förflytta fokus lite grann. Visst behöver vi ta fatt i stadens problem.
Men vi får för den skull inte tappa bort att staden framförallt är till för att skapa möjligheter!
En av mina absoluta favoritstäder – och de är många – är Borås! Staden arbetar sedan ett antal år medvetet för att skapa och utveckla en ny image. I Borås betonar man den före detta industristadens förmåga att resa sig efter varje kris istället för att identifiera sig med industrinedläggningar.
Man sätter ljuset på förmågan att fånga varje ny trend och omsätta den till praktisk verklighet i just Borås istället för att betona den heterogena stadsbilden med representanter för alla arkitekturriktningar i en salig blandning. Borås identifierar sig inte bara med ”knalle-anda” utan även med sant entreprenörskap!
Humor och självdistans
Och nu Pinocchio! Satsningen är inget hugskott utan bygger på noggranna analyser av stadens ”image” och dess alternativa utvecklingsmöjligheter. Pinocchio är ytterligare ett Boråsuttryck som lyfter fram den nya andan i denna stad och som handlar om humor, ironi och självdistans, egenskaper som jag tycker är utmärkta för ett urban management. Det väcker intresse och nyfikenhet.
Tidningarna har på sistone varit fulla av artiklar om karnevaler i Tyskland, Brasilien, Australien, Montreal med flera städer. I samband med evenemangen talas det om tolerans och öppenhet. Berlin, till exempel, karaktäriseras som sexig. Staden öppnar med sina ofärdiga och provisoriska inslag för improvisationer och kreativitet. Därför har också många företag med inriktning på forskning och utveckling etablerat sig i Berlin.
I Sverige har vi sent omsider kommit till insikt om att företagen följer den attraktiva arbetskraften, en alltmer svårfångad kategori människor i dagen globaliserade värld. Men frågan är om det bara är med attraktiva bostäder, gärna i vattennära lägen, vi kan locka dessa människor.
Utgångspunkt i glädjen
Tänk om det är genom att de kan ha roligt! Having fun är utgångspunkten för Toronto, som vi har påpekar vid några tillfällen. Och kanske i Borås.
Men, som i all marknadsföring, måste man leva sitt budskap! Vara sann, trovärdig och långsiktig. Och inte minst kommunicera sitt budskap!
Movium arrangerade en konferens i Köpenhamn i höstas för att besöka det nybildade Byrumskontoret. I Dronningens stad vill man utveckla egenskaperna i staden som bejakar den kreativa invånarens behov. Det är bland annat därför som man har skapat Byrumskontoret.
Den första som anställdes i denna kommunala förvaltning var en retoriker! Man har nämligen insett att kommunikationen med omvärlden är avgörande när man skall byta inriktning, image eller varumärke för en verksamhet, i detta fall förvaltningen av parker, torg och platser (förutom de som används av trafiken).
I Sverige återstår att se om vår egen folkhemspolitik, med rötter i ett unket 1930- och 40-tal och med fokus på välfärdsproblem hos en växande industriarbetarbefolkning, kan utvecklas till något mer kreativt och utvecklingsorienterat. Men då måste vi upphöra att bara fokusera stadens problem. Vi måste framför allt bli uppmärksamma på dess möjligheter.
Kanske genom att våga ha roligt.
Ole Reiter
Utveckla dialogen med medborgarna
I Sverige är vi stolta över vår demokratiska tradition av att samråda med medborgarna i frågor som gäller den fysiska miljön. Men kan vi slå oss för bröstet när vi vet att metoden inte når alla?
Staden är full av budskap
I Hobart i Tasmanien har människor lämnat personliga mikrohistorier om sitt liv i staden. Under tio dagar visades 27 stora reklamtavlor med personliga reflektioner som andra medborgare kunde kommentera.
Problemet alltid någon annans
Vi har lärt oss att det alltid är någon annan som axlar ansvaret för den offentliga miljön och löser alla problem. Men det finns egentligen inga hinder för att engagera medborgare i frågor om stadsmiljöns kvaliteter, våra parker, torg och platser. Om förutsättningarna finns agerar människor inte i egen sak utan för allas bästa.
Spåren efter nya svenskar är för få
Sverige byter befolkning snabbare än någonsin. De nya svenskarna och deras historia är en del av vår egen. Varför syns inte det mer i våra städer?
Förtroendefulla relationer skapar gott stadsliv
Relationer mellan människor skapar ett förtroendefullt stadsliv och är en förutsättning för demokratin.
Våga ha roligt!
En kreativ stad måste bli medveten om sina möjligheter och våga se på sig själv med humor och självdistans - som Borås.
Varför rör sig barnen så lite i staden?
Barns intresse för lek och idrott har inte minskat, trots det rör de sig mindre med ökad ohälsa som följd. Problemet är att de inte går, springer, cyklar eller leker i staden längre. Staden bjuder helt enkelt inte in dem.
Bejaka den lekfulla människan!
Återerövra stadsrummet genom att tillåta leken! Alla människor leker, utan lek skulle vi inte utvecklas.
Förändring och utveckling självklart för en levande stad
Ungdomsupploppen i Köpenhamn är en reaktion på att etablissemanget inte vågar möta det annorlunda.
Tryggare kan ingen vara...
Blir vi tryggare av fler kameror och färre buskar i våra städer? Eller handlar känslan av otrygghet om något annat?