Våga ha roligt!
… om urban management
VÅGA HA ROLIGT!
I många kommuner, städer och tätorter i vårt avlånga land har man uppmärksammat att den offentliga miljön, parkerna, torgen och platserna inte alls är de trygga och välkomnande rum för stadslivet som vi önskar oss.
Tvärtom är vi pinsamt medvetna om att otryggheten numera är så omfattande att barn inte vistas ute på egen hand och att äldre avstår från kvällsaktiviteter, inte bara i storstäder utan även i småorter.
Hur kan vi skapa tryggare miljöer? I Moviums kurser på temat har det bland annat framgått att trygghet kräver insatser på många områden. Framför allt krävs samsyn och väl samordnade insatser. Strategier för att bemästra problemen i den offentliga miljön innebär behov av en stadspolitik eller, som det ibland heter i kommuner med kontakter utomlands, urban management.
Skapa möjligheter
Men förutom att försöka få till stånd ett samarbete mellan olika professionella och politiska grupper inom en och samma kommun, kanske vi skulle må gott av att också förflytta fokus lite grann. Visst behöver vi ta fatt i stadens problem.
Men vi får för den skull inte tappa bort att staden framförallt är till för att skapa möjligheter!
En av mina absoluta favoritstäder – och de är många – är Borås! Staden arbetar sedan ett antal år medvetet för att skapa och utveckla en ny image. I Borås betonar man den före detta industristadens förmåga att resa sig efter varje kris istället för att identifiera sig med industrinedläggningar.
Man sätter ljuset på förmågan att fånga varje ny trend och omsätta den till praktisk verklighet i just Borås istället för att betona den heterogena stadsbilden med representanter för alla arkitekturriktningar i en salig blandning. Borås identifierar sig inte bara med ”knalle-anda” utan även med sant entreprenörskap!
Humor och självdistans
Och nu Pinocchio! Satsningen är inget hugskott utan bygger på noggranna analyser av stadens ”image” och dess alternativa utvecklingsmöjligheter. Pinocchio är ytterligare ett Boråsuttryck som lyfter fram den nya andan i denna stad och som handlar om humor, ironi och självdistans, egenskaper som jag tycker är utmärkta för ett urban management. Det väcker intresse och nyfikenhet.
Tidningarna har på sistone varit fulla av artiklar om karnevaler i Tyskland, Brasilien, Australien, Montreal med flera städer. I samband med evenemangen talas det om tolerans och öppenhet. Berlin, till exempel, karaktäriseras som sexig. Staden öppnar med sina ofärdiga och provisoriska inslag för improvisationer och kreativitet. Därför har också många företag med inriktning på forskning och utveckling etablerat sig i Berlin.
I Sverige har vi sent omsider kommit till insikt om att företagen följer den attraktiva arbetskraften, en alltmer svårfångad kategori människor i dagen globaliserade värld. Men frågan är om det bara är med attraktiva bostäder, gärna i vattennära lägen, vi kan locka dessa människor.
Utgångspunkt i glädjen
Tänk om det är genom att de kan ha roligt! Having fun är utgångspunkten för Toronto, som vi har påpekar vid några tillfällen. Och kanske i Borås.
Men, som i all marknadsföring, måste man leva sitt budskap! Vara sann, trovärdig och långsiktig. Och inte minst kommunicera sitt budskap!
Movium arrangerade en konferens i Köpenhamn i höstas för att besöka det nybildade Byrumskontoret. I Dronningens stad vill man utveckla egenskaperna i staden som bejakar den kreativa invånarens behov. Det är bland annat därför som man har skapat Byrumskontoret.
Den första som anställdes i denna kommunala förvaltning var en retoriker! Man har nämligen insett att kommunikationen med omvärlden är avgörande när man skall byta inriktning, image eller varumärke för en verksamhet, i detta fall förvaltningen av parker, torg och platser (förutom de som används av trafiken).
I Sverige återstår att se om vår egen folkhemspolitik, med rötter i ett unket 1930- och 40-tal och med fokus på välfärdsproblem hos en växande industriarbetarbefolkning, kan utvecklas till något mer kreativt och utvecklingsorienterat. Men då måste vi upphöra att bara fokusera stadens problem. Vi måste framför allt bli uppmärksamma på dess möjligheter.
Kanske genom att våga ha roligt.
Ole Reiter
Barns rättigheter – våra skyldigheter
Anders Rasmusson lyfter fram forskning som visar på vikten av en god utemiljö för barns utveckling. Kunskap finns alltså men fortfarande saknas vuxnas engagemang.
Varför går det så långsamt?
Anders Rasmusson blickar tillbaka tjugo år och ser att mycket av den kunskap om ekosystemtjänster som efterfrågas idag fanns redan då. Varför är det så svårt att implementera den?
Social hållbarhet och fysisk miljö
På Moviums ledningsråds höstträff spanades det in i framtiden. En av frågorna rörde social hållbarhet och dess koppling till fysiska platser. Anders Rasmusson bjuder in till fortsatt diskussion.
Palmhus åt alla?
Anders Rasmusson frågar sig varför inglasade utomhusliknande miljöer blir allt vanligare.
Movium – SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling
De senaste åren har mycket förändrats hos Movium. Nu har bitarna fallit på plats och under maj lanserade vi Movium som SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling.
Hur ser framtidens stad ut?
Det är intressant att jämföra livsstilstrender med de städer vi utvecklar. Hur låter vi dessa trender influera vårt samhällsbyggande?
Slutet på oljan – när ökar städernas självförsörjning?
Per G Berg, professor i landskapsarkitektur, menar att ökad lokal produktion av mat och bränsle är nödvändig i en framtid anpassad efter ökade priser på den ändliga resursen fossilt bränsle. Hur anpassar vi våra städer efter detta kommande behov?
Tänk om man förbjöd landskapsarkitekter att använda gräs!
Ja, det skulle ju vara ett ordentligt paradigmskifte i både utformning och förvaltning av urbana grönytor.
Tharirtorget och den sociala ordningens makt
Under våren var Tharirtorget i Kairo scenplats för en revolution, samtidigt som den sociala ordningen upprätthölls av revolutionärerna själva.
Det finns inga städer!
Det finns inga städer, säger professorn i landskapsarkitektur där han sitter vid seminariebordet, mitt i diskussionen om hållbar stadsutveckling. Nähä?
Hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet
Tisdagen den 8 mars samlades tre riksdagsutskott för att diskutera hållbara städer.
Det är glädjande att riksdagen diskuterar grönområden. Det vittnar om tyngden i dessa frågor idag, och vilka möjligheter vi som arbetar med dem har när det handlar om att bidra till en bättre samhällsutveckling.
Däremot förbiser man de sociala dimensionerna i diskussionen. Det är upp till oss som jobbar med dessa frågor att väga ihop ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för att skapa täta men levande städer där folk väljer att bo och leva.
0,6 – HUR BRA ÄR DET?
Planarbetet för bostadsområdet Norra Djurgårdsstaden är ambitiöst på ett sätt som man sällan ser. Med utgångspunkt i det omgivande landskapets naturvärden och kommande klimatförändringar satsar man på att göra allt rätt för framtiden. Men det verkar som man fokuserar medlen snarare än målen. Det gör modellen med grönytefaktor 0,6 godtycklig, skriver Tim Delshammar.