URBAN GRÖNSKA avgörande för framtiden
Uttrycket grön urbanism är hämtat ur boken Green Urbanism: Learning from European Cities från 1999, skriven av Timothy Beatley. Där finns exempel på hållbar stadsutveckling som författaren menar har sina kvaliteter just i städernas gröna inslag och samspelet mellan natur och kultur.
En aning självreflektion kan dock vara på sin plats – trots att vi bor i Europa och anses vara ett föredöme internationellt i dessa frågor, har vi en hel del kvar att lära själva. Det finns knappast någon trend i dagens stadsbyggnad som utgår från kvaliteter och möjligheter i de gröna byggstenarna, trots att arkitektonisk natur i form av esplanader, boulevarder, parker och trädgårdsanläggningar sett ur ett historiskt perspektiv alltid varit bärande element i stadsbyggnaden.
Vad är nytt?
Är det något nytt i begreppet grön urbanism, eller bara ännu ett begrepp för någonting som den gröna sektorn alltid har förespråkat? Både ja och nej. Kanske behövs helt enkelt nya argument för att få genomslag och förståelse för den gröna arkitekturen.
Klimatfrågan är den viktigaste samhällsfrågan. Nu har den gröna sektorn verkligen möjlighet att göra sig hörd, att ta plats. Begreppet grön urbanism visar att den gröna sektorn kan förena det grönas både estetiska och funktionella
värden utan att det blir fråga om pekpinnar, utan just – helhet.
Från Manchester rapporterades på konferensen om strategier för att möta och förhindra förödande konsekvenser av beräknade klimatförändringar, bland annat med hjälp av skogsplanteringar och inventeringar av stadsgrönska. Manchesters rön om varmare och våtare vintrar, hetare och torrare somrar och fler extrema väderhändelser har, liksom strategierna för att möta denna framtid, sin förankring i väl dokumenterade vetenskapliga undersökningar. Gröna urbana miljöer visar sig vara av helt avgörande betydelse.
Man önskar att forskaren Susannah Gill, som föreläste på konferensen, hade kunnat ägna sig åt att resa runt och göra liknande presentationer som på Moviums konferens för att nå ut på politisk nivå med sina resultat. Det hon presenterar av vetenskapligt underbyggda fakta är ett mycket kraftfullt uttryck för den gröna urbanismen (se www.merseyforest.org.uk).
Gågata på Broadway
När man betraktar människan som en del av sin miljö handlar det om mer än natur för naturens egen skull. Det handlar om upplevelsevärden samtidigt som det handlar om att bereda sig på förändringar orsakade av klimathoten.
Det handlar som i New Yorks fall om att kanske följa ett så radikalt förslag som Gehl Arkitekter har kommit med för att råda bot på trafiksituationen på Manhattan – att göra hela Broadway till ett stråk för fotgängare och cyklister. Krymper man utrymmet för trafiken minskar också antalet bilar. Ökar man utrymmet för gående och cyklister så kommer de också. Så lyder den enkla logiken. Samma koncept applicerar kontoret i sina förslag i såväl Melbourne som Sydney.
Tillgänglighet, det vill säga närhet, att enkelt ta sig från en punkt till en annan, snarare än rörlighet, som förutsätter bilens framkomst, är ett ord för morgondagen – och för den gröna urbanismen.
Titti Olsson
Mina träd och andras
Villaträdgårdar, och även många bostadsgårdar till flerfamiljshus, är stängda för utomstående. Träd, som reser sig högt över tak och murar, talar dock inte enbart till den med nyckel: det finns förhållanden som sträcker sig förbi lagfarter och portkoder.
REGN är största utmaningen
Den största utmaningen för planerarna framöver blir att hantera den ökade mängden nederbörd. Vi kan knappast föreställa oss den mängd vatten som under kort tid kan falla på varenda kvadratmeter av hårdgjorda ytor på gator, torg och tak.
Dags att SKROTA SKOLGÅRDEN?
I Sverige är det numer tillåtet att bygga skolor utan skolgård. Arbetsmiljöverket menar att det inte finns forskning som visar att skolgården behövs. Nu baxnar omvärlden inför våra skolgårdslösa skolor medan vi själva stoppar huvudet i sanden.
TRÄDGÅRDSTURISM
en äventyrlig satsning
Kan trädgårdsturism vara något som får hjulen att snurra i södra Sverige? Konkurrensen om turisterna är hård. Men räcker det med blommor och blad för att engagera unga människor i trädgård?
URBAN GRÖNSKA avgörande för framtiden
Grön urbanism står för helhetssyn, ett samspel mellan bebyggelse och vegetation, och där helheten är större än summan av delarna. Hur vi planerar för att möta klimatförändringarna är ett exempel på en aktuell fråga där detta helhetstänkande bör spela stor roll framöver.
REKLAM ger ingen kunskap!
Universiteten satsar på glassiga reklamkampanjer för att göra sig kända. Man förlitar sig på att människor ska bli nyfikna och söka kunskap på egen hand.
Aldrig förr har behovet av samarbete mellan forskning och praktik varit större än nu när det exempelvis gäller utvecklingen av hållbara städer. Reklam skapar inte möten mellan forskare och praktiker.
Det är ett problem för hela samhället om inte universiteten inser det.
Staden och landsbygden behöver varandra!
Stad och land är inte två skilda ting utan delar av samma helhet. Den ena förutsätter den andras existens. Stad och land berikar och utvecklar varandra.
En gåtur i staden
Har du varit ute och gått i din egen stad på sistone? Gör det! Då upptäcker du att gatan inte så sällan signalerar att du måste vara på din vakt av en eller annan orsak. Bidrar inte det till otrygghet?
Otrivsel
leder till otrygghet
Känslan av otrygghet kan mycket väl ha att göra med att man inte trivs i sin miljö. En miljö som ingen verkar ta ansvar för signalerar att man går där på egen risk.
Mer än bara vanligt vatten
Vatten har starka arkitektoniska värden. Vatten skapar rum. Om vi utvecklar känslan för och kunskapen om vatten kan det bli ett sinnligt stadsbyggnadselement, som också gynnar miljön.
Grön stad - klimatsäker stad
Växter sänker temperaturen med flera grader. En grön stad är en klimatsäker stad. Att påverka stadslandskapet är en viktig uppgift för den gröna sektorn. Gröna områden är på lång sikt en väsentlig resurs för människors långsiktiga välbefinnande också i perspektivet av den globala uppvärmningen.
