Ledaren

URBAN GRÖNSKA avgörande för framtiden

Publicerad 4 mars 2008

Uttrycket grön urbanism är hämtat ur boken Green Urbanism: Learning from European Cities från 1999, skriven av Timothy Beatley. Där finns exempel på hållbar stadsutveckling som författaren menar har sina kvaliteter just i städernas gröna inslag och samspelet mellan natur och kultur.

En aning självreflektion kan dock vara på sin plats – trots att vi bor i Europa och anses vara ett föredöme internationellt i dessa frågor, har vi en hel del kvar att lära själva. Det finns knappast någon trend i dagens stadsbyggnad som utgår från kvaliteter och möjligheter i de gröna byggstenarna, trots att arkitektonisk natur i form av esplanader, boulevarder, parker och trädgårdsanläggningar sett ur ett historiskt perspektiv alltid varit bärande element i stadsbyggnaden.

Vad är nytt?

Är det något nytt i begreppet grön urbanism, eller bara ännu ett begrepp för någonting som den gröna sektorn alltid har förespråkat? Både ja och nej. Kanske behövs helt enkelt nya argument för att få genomslag och förståelse för den gröna arkitekturen.

Klimatfrågan är den viktigaste samhällsfrågan. Nu har den gröna sektorn verkligen möjlighet att göra sig hörd, att ta plats. Begreppet grön urbanism visar att den gröna sektorn kan förena det grönas både estetiska och funktionella

värden utan att det blir fråga om pekpinnar, utan just – helhet.

Från Manchester rapporterades på konferensen om strategier för att möta och förhindra förödande konsekvenser av beräknade klimatförändringar, bland annat med hjälp av skogsplanteringar och inventeringar av stadsgrönska. Manchesters rön om varmare och våtare vintrar, hetare och torrare somrar och fler extrema väderhändelser har, liksom strategierna för att möta denna framtid, sin förankring i väl dokumenterade vetenskapliga undersökningar. Gröna urbana miljöer visar sig vara av helt avgörande betydelse.

Man önskar att forskaren Susannah Gill, som föreläste på konferensen, hade kunnat ägna sig åt att resa runt och göra liknande presentationer som på Moviums konferens för att nå ut på politisk nivå med sina resultat. Det hon presenterar av vetenskapligt underbyggda fakta är ett mycket kraftfullt uttryck för den gröna urbanismen (se www.merseyforest.org.uk).

Gågata på Broadway

När man betraktar människan som en del av sin miljö handlar det om mer än natur för naturens egen skull. Det handlar om upplevelsevärden samtidigt som det handlar om att bereda sig på förändringar orsakade av klimathoten.

Det handlar som i New Yorks fall om att kanske följa ett så radikalt förslag som Gehl Arkitekter har kommit med för att råda bot på trafiksituationen på Manhattan – att göra hela Broadway till ett stråk för fotgängare och cyklister. Krymper man utrymmet för trafiken minskar också antalet bilar. Ökar man utrymmet för gående och cyklister så kommer de också. Så lyder den enkla logiken. Samma koncept applicerar kontoret i sina förslag i såväl Melbourne som Sydney.

Tillgänglighet, det vill säga närhet, att enkelt ta sig från en punkt till en annan, snarare än rörlighet, som förutsätter bilens framkomst, är ett ord för morgondagen – och för den gröna urbanismen.

Titti Olsson

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.