Undermåliga skolgårdar hämmar barnens utveckling!
hämmar barnens utveckling!
Närmiljön är viktigare än någonsin för att motverka stillasittande och stigande ohälsotal bland barn och unga. Samtidigt är tendensen den motsatta: kommunerna tillåter skolverksamhet i lokaler utan utemiljö. Detta strider enligt vår mening mot både förnuft och lagstiftning. Det är därför hög tid att samlas kring gemensamma insatser för att främja och förbättra landets skolgårdar och förskolegårdar.
Vi och våra organisationer arbetar för att skapa förutsättningar och handfasta åtgärder för att förbättra stadens utemiljö för lek, lärande och fysisk aktivitet. Via ett nationellt program för skolgårdsförnyelse vill vi att offentliga och privata skolor och förskolor kan få hjälp med att utveckla och förnya barns och ungas utemiljöer så att de bättre än idag stimulerar lek, fysisk aktivitet och utomhusbaserat lärande. Målet är att kunna erbjuda rådgivning, kompetensutveckling och delfinansiering. Förslaget utgår från barnkonventionen och barns och ungas rätt till en utvecklande utemiljö, liksom deras rätt att få göra sin röst hörd.
Forskningen enig
Vi och våra organisationer har i uppdrag att samla, utveckla och sprida kunskap om betydelsen av ändamålsenliga utemiljöer för barns lek, lärande, hälsa och fysiska aktivitet. Vår gemensamma utgångspunkt är den evidensbaserade forskning och beprövade erfarenhet som visar att attraktiva utemiljöer stimulerar fantasin, väcker lusten att lära och bidrar till sunda levnadsvanor hos barn och ungdomar.
Många av Sveriges skolgårdar är hårt slitna, dåligt underhållna och lekutrustningen ofta otillräcklig eller trasig. Ansvaret för skolgårdens planering, skötsel och användning är i regel fördelade på flera huvudmän. Våra erfarenheter visar att när man ska rusta upp och förnya skolgårdarna faller ansvaret därför ofta ”mellan stolarna”.
Genomtänkta miljöer stärker
Samtidigt visar forskningen att väl utformade och genomtänkta utemiljöer för barn och unga kan ge många positiva effekter på barns hälsa och välbefinnande. Däribland förbättrad motorik, inlärning, skolmognad, social kompetens, hälsa, välbefinnande och ökad koncentration. Ökad utevistelse i dessa miljöer minskar sjukligheten – och därmed också sjukfrånvaron bland både elever och personal. Vi vet också att utevistelse bidrar till att motverka stress.
Foto: Anna Lenninger
Forskningen visar också att skolgården påverkar skolarbetet, och att en genomtänkt skolgård kan ge positiva effekter på inlärningen. Pågående forskning vid Linköpings universitet visar att skolgården och skolans närmiljö påverkar lärandet – kunskapen tycks bli mer bestående om mer traditionell undervisning kombineras med utomhusundervisning. Utomhusbaserat lärande kan därmed (under god pedagogisk ledning) öka studieresultaten i alla ämnen.
Dags att agera
Utomhusbaserat lärande minskar slitaget på skolans byggnader, och förstörelse i utemiljön minskar när såväl barn som vuxna engagerar sig i skolgårdsutvecklingsprojekt. Detta är viktiga ekonomiskt argument i tider av nedskärningar.
Så vad väntar vi på?
Internationellt görs redan omfattande satsningar på att förbättra skolor och skolgårdar. I England satsas imponerande 45 miljarder pund under en femtonårsperiod på skolförnyelse. I Skottland sponsrar Royal Bank of Scotland skolgårdsutvecklingsprojekt med flera tiotals miljoner pund. Skälen är i båda dessa exempel att statsmakter och bankstyrelser insett att tilltalande fysiska miljöer leder till större och bättre bestående kunskaper bland barn och unga.
Nationellt program
Det är hög tid att göra något liknande i Sverige. Vårt mål är därför att hitta former för att organisera, sjösätta och finansiera ett flerårigt nationellt program för skolgårdsupprustning. Syftet är att på så sätt främja leken, stimulera barns och ungas fysiska aktivitet och väcka insikt om närmiljöns möjligheter som pedagogisk resurs i skolarbetet – och som medel i arbetet för hållbar utveckling. Detta förutsätter engagemang från både offentlig och privat sektor.
Det är dags att agera. Det är framtidens arbetskraft och åldringsvårdare det handlar om.
Petter Åkerblom
samordnare, Movium – centrum för stadens utemiljö, tel 018-671660,
Johan Tranquist
kanslichef, NCFF – nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdomar, tel 019-301132,
Johan Faskunger
utredare åt Statens folkhälsoinstitut och med uppdrag åt WHO Region Europa,
Mina träd och andras
Villaträdgårdar, och även många bostadsgårdar till flerfamiljshus, är stängda för utomstående. Träd, som reser sig högt över tak och murar, talar dock inte enbart till den med nyckel: det finns förhållanden som sträcker sig förbi lagfarter och portkoder.
REGN är största utmaningen
Den största utmaningen för planerarna framöver blir att hantera den ökade mängden nederbörd. Vi kan knappast föreställa oss den mängd vatten som under kort tid kan falla på varenda kvadratmeter av hårdgjorda ytor på gator, torg och tak.
Dags att SKROTA SKOLGÅRDEN?
I Sverige är det numer tillåtet att bygga skolor utan skolgård. Arbetsmiljöverket menar att det inte finns forskning som visar att skolgården behövs. Nu baxnar omvärlden inför våra skolgårdslösa skolor medan vi själva stoppar huvudet i sanden.
TRÄDGÅRDSTURISM
en äventyrlig satsning
Kan trädgårdsturism vara något som får hjulen att snurra i södra Sverige? Konkurrensen om turisterna är hård. Men räcker det med blommor och blad för att engagera unga människor i trädgård?
URBAN GRÖNSKA avgörande för framtiden
Grön urbanism står för helhetssyn, ett samspel mellan bebyggelse och vegetation, och där helheten är större än summan av delarna. Hur vi planerar för att möta klimatförändringarna är ett exempel på en aktuell fråga där detta helhetstänkande bör spela stor roll framöver.
REKLAM ger ingen kunskap!
Universiteten satsar på glassiga reklamkampanjer för att göra sig kända. Man förlitar sig på att människor ska bli nyfikna och söka kunskap på egen hand.
Aldrig förr har behovet av samarbete mellan forskning och praktik varit större än nu när det exempelvis gäller utvecklingen av hållbara städer. Reklam skapar inte möten mellan forskare och praktiker.
Det är ett problem för hela samhället om inte universiteten inser det.
Staden och landsbygden behöver varandra!
Stad och land är inte två skilda ting utan delar av samma helhet. Den ena förutsätter den andras existens. Stad och land berikar och utvecklar varandra.
En gåtur i staden
Har du varit ute och gått i din egen stad på sistone? Gör det! Då upptäcker du att gatan inte så sällan signalerar att du måste vara på din vakt av en eller annan orsak. Bidrar inte det till otrygghet?
Otrivsel
leder till otrygghet
Känslan av otrygghet kan mycket väl ha att göra med att man inte trivs i sin miljö. En miljö som ingen verkar ta ansvar för signalerar att man går där på egen risk.
Mer än bara vanligt vatten
Vatten har starka arkitektoniska värden. Vatten skapar rum. Om vi utvecklar känslan för och kunskapen om vatten kan det bli ett sinnligt stadsbyggnadselement, som också gynnar miljön.
Grön stad - klimatsäker stad
Växter sänker temperaturen med flera grader. En grön stad är en klimatsäker stad. Att påverka stadslandskapet är en viktig uppgift för den gröna sektorn. Gröna områden är på lång sikt en väsentlig resurs för människors långsiktiga välbefinnande också i perspektivet av den globala uppvärmningen.
