Tharirtorget och den sociala ordningens makt
Tharirtorget 12 februari 2011. Foto: Kadire/www.democraticunderground.com
I Egypten utspelade sig nyligen en revolution. Hur denna revolution uppstod, om det var genom sociala medier eller genom mobiltelefoner, spekuleras det om. Men vad vi kan se är betydelsen av att föra revolutionen till den öppna platsen. I detta fall ett torg. Torgen har varit viktiga arenor för att vädra sina åsikter länge i historien och detta fall var inget undantag. Varför tog man då torget som plats i detta fall och vad utspelade sig på det?
Torget som synligt
Genom att befinna sig på torget var folket synligt. Kameror förmedlade direkt till hela världen händelserna på torget. Vi kunde via kamerorna se hur folket organiserade sig så att den ordning som fanns på torget inte skulle bli störd. För även om det var en revolution fanns det många exempel på att ordningen upprätthölls. De som försökte störa ordningen och skapa kaos på torget var snarare regimanhängarna än dess kritiker, vilket de gjorde genom att kasta sten. Men att allt var synligt via kameror gjorde det svårt för regimen att förstöra ordningen med våld. När detta gjordes så svarade folket på torget med att sätta upp ”tullar” för att komma in på torget, där man såg till att inga vapen kom förbi.
Social ordning
Bland människorna som intagit torget i protest mot regimen fanns en tydlig vilja att ta hand om platsen. Flera exempel på det såg vi i mediarapporteringen. Människorna tog själva på sig att städa torget när tillfälle gavs, frivilliga ställde sig i bilkorsningar och dirigerade trafik och man beskyddade varandra då det var bönetid. Att man tog hand om platsen och varandra visar på vilken makt folket hade. Att upprätthålla lag och ordning låg inte längre i regimens händer, samhället klarade sig självt utan myndigheterna. Det var människornas egen sociala organisation som stod för upprätthållandet av ordningen. Med facit i hand är det inte svårt att förstå att folket ville ha bort makteliten.
Makteliten som satt på ägarstrukturen i företagen tog vinsterna från fabrikerna, även om det var människorna själva som såg till att samhället fungerade så att fabrikerna kunde vara i bruk. Befolkningen utgjorde den sociala ordningen och tog ansvar för att samhällets fungerade. När de själva inte längre ville se till att den gamla maktordningen upprätthölls föll makteliten.
Folkets vilja
Men viljan från folket att samhällets ordning fortfarande skulle fungera fanns kvar. Det blev inte minst tydligt av att revolutionärerna själva såg till att reparera och städa i ordning det som revolutionen förstört på torget. Man målade till och med tillbaka trafikmarkeringarna på trottoarkanterna vid revolutionens slutfas på torget. Det är ett exempel på vad makten över den sociala ordningen kan göra med ett samhälle.
Måns Norlin
Doktorand, Landskapsarkitektur SLU Alnarp
Livet i staden är kärnan i stadspolitiken
Omkring 85 procent av Sveriges befolkning bor i städer eller tätorter. Det betyder att cirka 7,5 miljoner svenskar lever sina liv i en urban miljö. Movium har skrivit till miljöminister Andreas Carlgren för att aktualisera behovet av en kraftfull politik för städernas offentliga miljöer.
Leken gynnar stadslivet
Barn utvecklas genom lek. Om barn känner sig trygga, kan röra sig fritt och leka i staden kan de också lära sig något om det urbana livet.
Platser uppstår när människor använder dem
Vårt sätt att använda platser är inte förutsägbart och allt går inte att planera. Tvärtom - det är i mellanrummen det nya kan uppstå!
Pengar växer på träd!
Folk som bor i Lomma trivs. Närhet till naturen betyder mer än man tror för valet av bostad.
Trygga miljöer förutsätter samarbete med invånarna
Expertplanering är ingen garanti för ett tryggt samhälle. När invånarna är med i planeringen ökar däremot tryggheten.
Stadspolitik förutsätter samverkan
Förnyelse av städer och tätorter kräver en målinriktad stadspolitik, där stadsbyggnad, kommunalteknik och parkverksamhet ingår som lika delar. Ett gott exempel finns att hämta i Köpenhamn.
Staden är scen för upplevelser!
Det finns många sätt att använda staden. Som förvaltare av det offentliga rummet gäller det att vara öppen för nya uttryck.