Tharirtorget och den sociala ordningens makt
Tharirtorget 12 februari 2011. Foto: Kadire/www.democraticunderground.com
I Egypten utspelade sig nyligen en revolution. Hur denna revolution uppstod, om det var genom sociala medier eller genom mobiltelefoner, spekuleras det om. Men vad vi kan se är betydelsen av att föra revolutionen till den öppna platsen. I detta fall ett torg. Torgen har varit viktiga arenor för att vädra sina åsikter länge i historien och detta fall var inget undantag. Varför tog man då torget som plats i detta fall och vad utspelade sig på det?
Torget som synligt
Genom att befinna sig på torget var folket synligt. Kameror förmedlade direkt till hela världen händelserna på torget. Vi kunde via kamerorna se hur folket organiserade sig så att den ordning som fanns på torget inte skulle bli störd. För även om det var en revolution fanns det många exempel på att ordningen upprätthölls. De som försökte störa ordningen och skapa kaos på torget var snarare regimanhängarna än dess kritiker, vilket de gjorde genom att kasta sten. Men att allt var synligt via kameror gjorde det svårt för regimen att förstöra ordningen med våld. När detta gjordes så svarade folket på torget med att sätta upp ”tullar” för att komma in på torget, där man såg till att inga vapen kom förbi.
Social ordning
Bland människorna som intagit torget i protest mot regimen fanns en tydlig vilja att ta hand om platsen. Flera exempel på det såg vi i mediarapporteringen. Människorna tog själva på sig att städa torget när tillfälle gavs, frivilliga ställde sig i bilkorsningar och dirigerade trafik och man beskyddade varandra då det var bönetid. Att man tog hand om platsen och varandra visar på vilken makt folket hade. Att upprätthålla lag och ordning låg inte längre i regimens händer, samhället klarade sig självt utan myndigheterna. Det var människornas egen sociala organisation som stod för upprätthållandet av ordningen. Med facit i hand är det inte svårt att förstå att folket ville ha bort makteliten.
Makteliten som satt på ägarstrukturen i företagen tog vinsterna från fabrikerna, även om det var människorna själva som såg till att samhället fungerade så att fabrikerna kunde vara i bruk. Befolkningen utgjorde den sociala ordningen och tog ansvar för att samhällets fungerade. När de själva inte längre ville se till att den gamla maktordningen upprätthölls föll makteliten.
Folkets vilja
Men viljan från folket att samhällets ordning fortfarande skulle fungera fanns kvar. Det blev inte minst tydligt av att revolutionärerna själva såg till att reparera och städa i ordning det som revolutionen förstört på torget. Man målade till och med tillbaka trafikmarkeringarna på trottoarkanterna vid revolutionens slutfas på torget. Det är ett exempel på vad makten över den sociala ordningen kan göra med ett samhälle.
Måns Norlin
Doktorand, Landskapsarkitektur SLU Alnarp
Mina träd och andras
Villaträdgårdar, och även många bostadsgårdar till flerfamiljshus, är stängda för utomstående. Träd, som reser sig högt över tak och murar, talar dock inte enbart till den med nyckel: det finns förhållanden som sträcker sig förbi lagfarter och portkoder.
REGN är största utmaningen
Den största utmaningen för planerarna framöver blir att hantera den ökade mängden nederbörd. Vi kan knappast föreställa oss den mängd vatten som under kort tid kan falla på varenda kvadratmeter av hårdgjorda ytor på gator, torg och tak.
Dags att SKROTA SKOLGÅRDEN?
I Sverige är det numer tillåtet att bygga skolor utan skolgård. Arbetsmiljöverket menar att det inte finns forskning som visar att skolgården behövs. Nu baxnar omvärlden inför våra skolgårdslösa skolor medan vi själva stoppar huvudet i sanden.
TRÄDGÅRDSTURISM
en äventyrlig satsning
Kan trädgårdsturism vara något som får hjulen att snurra i södra Sverige? Konkurrensen om turisterna är hård. Men räcker det med blommor och blad för att engagera unga människor i trädgård?
URBAN GRÖNSKA avgörande för framtiden
Grön urbanism står för helhetssyn, ett samspel mellan bebyggelse och vegetation, och där helheten är större än summan av delarna. Hur vi planerar för att möta klimatförändringarna är ett exempel på en aktuell fråga där detta helhetstänkande bör spela stor roll framöver.
REKLAM ger ingen kunskap!
Universiteten satsar på glassiga reklamkampanjer för att göra sig kända. Man förlitar sig på att människor ska bli nyfikna och söka kunskap på egen hand.
Aldrig förr har behovet av samarbete mellan forskning och praktik varit större än nu när det exempelvis gäller utvecklingen av hållbara städer. Reklam skapar inte möten mellan forskare och praktiker.
Det är ett problem för hela samhället om inte universiteten inser det.
Staden och landsbygden behöver varandra!
Stad och land är inte två skilda ting utan delar av samma helhet. Den ena förutsätter den andras existens. Stad och land berikar och utvecklar varandra.
En gåtur i staden
Har du varit ute och gått i din egen stad på sistone? Gör det! Då upptäcker du att gatan inte så sällan signalerar att du måste vara på din vakt av en eller annan orsak. Bidrar inte det till otrygghet?
Otrivsel
leder till otrygghet
Känslan av otrygghet kan mycket väl ha att göra med att man inte trivs i sin miljö. En miljö som ingen verkar ta ansvar för signalerar att man går där på egen risk.
Mer än bara vanligt vatten
Vatten har starka arkitektoniska värden. Vatten skapar rum. Om vi utvecklar känslan för och kunskapen om vatten kan det bli ett sinnligt stadsbyggnadselement, som också gynnar miljön.
Grön stad - klimatsäker stad
Växter sänker temperaturen med flera grader. En grön stad är en klimatsäker stad. Att påverka stadslandskapet är en viktig uppgift för den gröna sektorn. Gröna områden är på lång sikt en väsentlig resurs för människors långsiktiga välbefinnande också i perspektivet av den globala uppvärmningen.
