Tharirtorget och den sociala ordningens makt
Tharirtorget 12 februari 2011. Foto: Kadire/www.democraticunderground.com
I Egypten utspelade sig nyligen en revolution. Hur denna revolution uppstod, om det var genom sociala medier eller genom mobiltelefoner, spekuleras det om. Men vad vi kan se är betydelsen av att föra revolutionen till den öppna platsen. I detta fall ett torg. Torgen har varit viktiga arenor för att vädra sina åsikter länge i historien och detta fall var inget undantag. Varför tog man då torget som plats i detta fall och vad utspelade sig på det?
Torget som synligt
Genom att befinna sig på torget var folket synligt. Kameror förmedlade direkt till hela världen händelserna på torget. Vi kunde via kamerorna se hur folket organiserade sig så att den ordning som fanns på torget inte skulle bli störd. För även om det var en revolution fanns det många exempel på att ordningen upprätthölls. De som försökte störa ordningen och skapa kaos på torget var snarare regimanhängarna än dess kritiker, vilket de gjorde genom att kasta sten. Men att allt var synligt via kameror gjorde det svårt för regimen att förstöra ordningen med våld. När detta gjordes så svarade folket på torget med att sätta upp ”tullar” för att komma in på torget, där man såg till att inga vapen kom förbi.
Social ordning
Bland människorna som intagit torget i protest mot regimen fanns en tydlig vilja att ta hand om platsen. Flera exempel på det såg vi i mediarapporteringen. Människorna tog själva på sig att städa torget när tillfälle gavs, frivilliga ställde sig i bilkorsningar och dirigerade trafik och man beskyddade varandra då det var bönetid. Att man tog hand om platsen och varandra visar på vilken makt folket hade. Att upprätthålla lag och ordning låg inte längre i regimens händer, samhället klarade sig självt utan myndigheterna. Det var människornas egen sociala organisation som stod för upprätthållandet av ordningen. Med facit i hand är det inte svårt att förstå att folket ville ha bort makteliten.
Makteliten som satt på ägarstrukturen i företagen tog vinsterna från fabrikerna, även om det var människorna själva som såg till att samhället fungerade så att fabrikerna kunde vara i bruk. Befolkningen utgjorde den sociala ordningen och tog ansvar för att samhällets fungerade. När de själva inte längre ville se till att den gamla maktordningen upprätthölls föll makteliten.
Folkets vilja
Men viljan från folket att samhällets ordning fortfarande skulle fungera fanns kvar. Det blev inte minst tydligt av att revolutionärerna själva såg till att reparera och städa i ordning det som revolutionen förstört på torget. Man målade till och med tillbaka trafikmarkeringarna på trottoarkanterna vid revolutionens slutfas på torget. Det är ett exempel på vad makten över den sociala ordningen kan göra med ett samhälle.
Måns Norlin
Doktorand, Landskapsarkitektur SLU Alnarp
Urban-kramare förenen eder…
Det är hög tid att stå upp till försvar för staden. Inte för stadens avigsidor eller tillkortakommanden, men väl stadens kvaliteter. De kvaliteterna ökar knappast när vi nu ska ta hjälp av skogens träd eller lantgårdens kor, höns och grisar, anser Larseric Johanson, journalist på Tidningen Utemiljö.
-Det är dags för kamp. För ni finns väl, alla ni som njuter av staden och vill fortsätta att göra det. Ni som kan redovisa en ”stadsproveniens” i generationer, skriver han.
Gatukonst ger staden identitet
Staden består av rum. Inget rum blir ett hem förrän man har präglat det själv, därför måste moderna stadsplanerare lära sig att se gatukonsten som ett naturligt inslag.
Vi kan göra världen
lite, lite bättre!
Idag vet vi hur viktiga de gröna frågorna är, både för vårt eget och jordens välbefinnande. Borde det inte vara olagligt att känna till detta men ändå inte planera och agera utifrån det? Är inte det att medvetet vålla annan skada, eller i alla fall att hämma medmänniskors utveckling?
Vad är egentligen GRÖNT?
Vad betyder egentligen grönt? Pengar - som amerikanska dollar? Eller en sektor som sysslar med parkverksamhet? Miljövänligt framställd el? Har begreppet börjat bli slitet? Eller står det fortfarande för tillväxt och sundhet?
Lek föder gott ledarskap
Det är skillnad på fri lek och organiserad lek. I den fria leken skapar barn sina egna regler och lär sig konsten att kompromissa. Där läggs grunden för ett gott ledarskap. Men ger vi barn plats och tid att utveckla denna förmåga?
Utan trädgårdsmästaren ingen trädgård
Ulf Nordfjell gör det igen: skapar trädgård på Chelsea Flower Show 2009. Men utan trädgårdsmästaren hade han inte kommit långt. Det är på tiden att vi höjer yrkeskårens status.
Från pråliga monument
till aska i fjällbäcken
Hela kyrkogårdssektorn måste bli bättre på att möta önskemål och krav från kunderna. När individen står i fokus blir behoven fler och mer differentierade än någonsin tidigare.
FÖR VEM skapas lekplatserna?
Avslöjar inte fokuseringen på särskilda platser för barn en syn på barnet som en ofärdig människa? Budskapet blir: Utvecklas först och bli sedan en riktig människa med tillgång till staden!
Vital 28-åring söker kontakt med likasinnad
Det har länge talats om behovet av att samarbeta. Redan när jag började på Movium för sju år sedan talades det om vikten av en grön ombudsman som står upp för våra frågeställningar, eller ett gemensamt kansli som kan samordna de organisationer som arbetar med utemiljön. Vår bransch är för liten för att vi ska hålla på och dra åt olika håll, brukar också sägas.
Stadsparken - ett open space
Open space, eller space left over, myntades som uttryck planeringssammanhang i 1970-talets England. Open space är en plats som blivit över, som man inte vet vad man ska göra med och där därför vad som helst kan hända.
Open space är också en metod för brukarmedverkan. När Lunds kommun nyligen använde den för att få veta vad invånarna önskar av sin stadspark i framtiden stod aktiivteterna i fokus.
Våga prata med barnen!
Barn har rätt att göra sin röst hörd i samhällsplaneringen. Det vet vi. Vi vet också att det bara behövs en genuin lust att lyssna på barnen för att ta del av deras åsikter. Ändå är det så svårt. Varför?
Medborgarinflytande och grön stadsplanering
Staden ser inte bara skitig ut på grund av skräp på gatan. Om man, istället för att lägga pengarna på att försöka uppfostra invånarna till att slänga skräp i papperskorgar, förskönar staden med grönområden och andra utsmyckningar så fastnar inte skräpet lika lätt i blickfånget.