Tänk om man förbjöd landskapsarkitekter att använda gräs!
På Bryssels flygplats passerar jag ett stort fotografi som för en stund får mig att glömma mitt väntande flyg. Två personer sitter i en liten roddbåt, i vattnet speglas enorma höghus som avslöjar att de två styr in mot en tät storstad. Deras tankar står med stora bokstäver: Är det endast gräs som gör staden grön?
Vi som arbetar med grönytor vet ju att det är mycket mer än gräs som gör våra städer gröna. Ändå kunde jag inte lösgöra mig från bilden. Frågan är ju tankeväckande.
En universell gräsmatta
En klippt gräsmatta är universell. Från Kiruna till Cape Town, från Los Angeles till Peking är gräs ett standardelement i parker, trädgårdar, längs vägar, ja, i alla gröna områden i våra städer. Gräs utgör 75 till 95 procent av Europas parkareal och i USA täcker gräsplaner en yta som motsvarar nästan halva Sveriges skogsareal.
Skyltar som förkunnar att ”gräset får inte beträdas” påminner om den prestige en tät gräsmatta en gång innebar. Men sedan gräsklipparen uppfanns har gräsmattan gått från att vara raffinerad lyx till en simpel och billig standardlösning.
För många gräsmattor är problemet snarare att ingen beträder dem. Gräsmattans primära syfte har alltid varit aktivitet, men i stadens grönområden finns gräsmattor lika ofta på platser som varken är tänkta för aktivitet, eller inbjuder till det. Resultatet är anonyma tomrum utan karaktär och funktion.
Grön öken
Gräsplanens roll som arena för aktivitet är under förändring. I dag används hela det offentliga rummet av skateboardåkare, parkourutövare och andra utforskande aktiviteter. Grönytor dominerade av gräs lever helt enkelt inte upp till tidens sociala koder om dynamik, föränderlighet och identitet.
Ökat fokus på grönytors ekologiska funktioner och deras roll för städers anpassning till klimatförändringar, bidrar också till att det utbredda bruket av gräsmattor ifrågasätts runtom i världen. Gräsmattan är en homogen och statisk grön öken.
Tänk om…
Bildens fråga provocerade därför fram en lika tankeväckande fråga. Vad skulle hända om man förbjöd landskapsarkitekter att använda gräsmattor? Ja, det skulle ju vara ett reellt paradigmskifte i utformning och förvaltning av urbana grönytor.
De pågående stadsförtätningsprocesser där fler människor ska utnyttja minde grönt kräver just ett paradigmskifte – ett skifte från fokus på mängden grönt till ett fokus på dess kvalitet.
Här kan ett förbudmot gräs stimulera landskapsarkitekter till att utforska många nya typer av rumsbildningar och vistelseytor i planteringar, där ekologiska och designmässiga principer möts och där färg, strukturvariation och föränderlighet skapar identitet.
Självklart ska vi använda gräsmattan, men den ska användas kritiskt och inte som en enkel lösning när kreativiteten eller pengarna tar slut. I den förtätade staden är grönytor med mindre gräs nämligen mycket mer hållbara. Ett möte om grönytors roll för hållbar stadsutveckling var just anledningen att jag var i Bryssel.
Anders Busse Nielsen
Landskapsarkitekt och forskare vid Landskapsutveckling, LTJ-fakulteten, SLU i Alnarp
Mina träd och andras
Villaträdgårdar, och även många bostadsgårdar till flerfamiljshus, är stängda för utomstående. Träd, som reser sig högt över tak och murar, talar dock inte enbart till den med nyckel: det finns förhållanden som sträcker sig förbi lagfarter och portkoder.
REGN är största utmaningen
Den största utmaningen för planerarna framöver blir att hantera den ökade mängden nederbörd. Vi kan knappast föreställa oss den mängd vatten som under kort tid kan falla på varenda kvadratmeter av hårdgjorda ytor på gator, torg och tak.
Dags att SKROTA SKOLGÅRDEN?
I Sverige är det numer tillåtet att bygga skolor utan skolgård. Arbetsmiljöverket menar att det inte finns forskning som visar att skolgården behövs. Nu baxnar omvärlden inför våra skolgårdslösa skolor medan vi själva stoppar huvudet i sanden.
TRÄDGÅRDSTURISM
en äventyrlig satsning
Kan trädgårdsturism vara något som får hjulen att snurra i södra Sverige? Konkurrensen om turisterna är hård. Men räcker det med blommor och blad för att engagera unga människor i trädgård?
URBAN GRÖNSKA avgörande för framtiden
Grön urbanism står för helhetssyn, ett samspel mellan bebyggelse och vegetation, och där helheten är större än summan av delarna. Hur vi planerar för att möta klimatförändringarna är ett exempel på en aktuell fråga där detta helhetstänkande bör spela stor roll framöver.
REKLAM ger ingen kunskap!
Universiteten satsar på glassiga reklamkampanjer för att göra sig kända. Man förlitar sig på att människor ska bli nyfikna och söka kunskap på egen hand.
Aldrig förr har behovet av samarbete mellan forskning och praktik varit större än nu när det exempelvis gäller utvecklingen av hållbara städer. Reklam skapar inte möten mellan forskare och praktiker.
Det är ett problem för hela samhället om inte universiteten inser det.
Staden och landsbygden behöver varandra!
Stad och land är inte två skilda ting utan delar av samma helhet. Den ena förutsätter den andras existens. Stad och land berikar och utvecklar varandra.
En gåtur i staden
Har du varit ute och gått i din egen stad på sistone? Gör det! Då upptäcker du att gatan inte så sällan signalerar att du måste vara på din vakt av en eller annan orsak. Bidrar inte det till otrygghet?
Otrivsel
leder till otrygghet
Känslan av otrygghet kan mycket väl ha att göra med att man inte trivs i sin miljö. En miljö som ingen verkar ta ansvar för signalerar att man går där på egen risk.
Mer än bara vanligt vatten
Vatten har starka arkitektoniska värden. Vatten skapar rum. Om vi utvecklar känslan för och kunskapen om vatten kan det bli ett sinnligt stadsbyggnadselement, som också gynnar miljön.
Grön stad - klimatsäker stad
Växter sänker temperaturen med flera grader. En grön stad är en klimatsäker stad. Att påverka stadslandskapet är en viktig uppgift för den gröna sektorn. Gröna områden är på lång sikt en väsentlig resurs för människors långsiktiga välbefinnande också i perspektivet av den globala uppvärmningen.
