Ledaren

Stadskärnans kris: Skapa fler mötesplatser - folk dras till folk!

Publicerad 19 juni 2006
Skapa fler mötesplatser - folk dras till folk!
 
Den estetiska utformningen präglade upprustningen av stadskärnan under 1980-och 90-talet. Nu är det dags att fylla staden med liv!
 
Under många år har vi haft en debatt om riskerna med den ständigt pågående koncentrationen av handel till externa handelscentra. Risken har ansetts vara en utarmning av livet i staden.
 
Och utvecklingen har gått snabbt.
 
Från att ha tillhandahållit lågprisvaror främst inom dagligvarusortimentet till ett fullsortiment på specialvaror har vi idag rena upplevelsecentra med handel som en del av attraktionerna. Andra delar av utbudet utgörs av kaféer, restauranger, gym och bio, allt grupperat runt torg med vattenspel, palmer och ljuv musik – de nya mötesplatserna.
 
Handeln har så att säga blivit en upplevelsefaktor, snarare än ett mål för besökare till dessa centra. Shopping som livsstil har fått sitt livsrum. Och utvecklingen går vidare. I främst USA ser vi hur dessa ”edge-cities”, städer i stadsranden, utvecklas. En del stadsplanerare förespår att den främsta utvecklingspotentialen i städerna ligger i att utveckla dessa bilorienterade och regionalt lättillgängliga (med bil!) till nya stadsbildningar bland annat genom att knyta arbetsplatser till dessa områden.
 
I de flesta större städer i Sverige upplever redan idag en utflyttning av arbetsplatser från stadskärnorna. På 1970- och 80-talen var problemen den snabba kontoriseringen av svenska stadskärnor. Tidigare bostäder konverterades till kontor. I dag är det tvärtom – en ”bostadisering” – en omvandling av tidigare kontor, och ibland rena industrifastigheter, till bostäder.
 
Ombyggda lagerlokaler
Bakgrunden är att marknaden för kontorsfastigheter för uthyrning viker, samtidigt med en kraftig prisuppgång på bostadsrätter i centrala lägen. I New York har till och med lagerlokaler byggts om till trendiga lägenheter. I London omvandlades i slutet av 1990-talet ett kontorskomplex från 1960-talet till mycket attraktiva bostäder under namnet Metro Central Heights. I Stockholm har delar av gamla Electrolux huvudkontor byggts om till bostäder på Lilla Essingen.
 
Så långt är allt kanske väl. Fler bostäder i centrala lägen kan bidra till att stadskärnorna blir mera levande och trygga dygnet runt, även på andra tider än under butikernas öppethållande och på kontorstid.
 
Men utvecklingen ger upphov till nya frågor. När såväl det kvarvarande kommersiella utbudet i stadskärnan som det stora antalet anställda i stadens många kontorsfastigheter försvinner, vad händer då med våra stadskärnor? Blir de stillsamma miljöer befolkade av pensionärer och föräldralediga småbarnsföräldrar?
 
Priskänslig verksamhet
Förhoppningsvis inte. Många kontor kommer alltjämt att ha hyresgäster – lägre hyror skulle till exempel kunna leda till mindre lönsamma och mer priskänsliga verksamheter får möjlighet att lokaliseras till de tidigare A-lägen i staden. Men frågan är om inte en sådan utveckling är beroende av en mera pro-aktiv syn på stadens offentliga rum. Frågan har sitt berättigande utifrån hur vi hittills behandlat våra städer – utan en målmedveten strategi för att endera motverka eller stödja en viss utveckling.
 
Det är svårt att förstå varför. Receptet är ändå ganska enkelt. Och det är vad dessa externa shoppingstäder insett. Folk dras till folk. Förutsättningen är mötesplatser – aktiva, upplevelserika offentliga rum!
 
På stadsträdgårdsmästare Holger Bloms tid – på 1940 och - 50-talet – hade man i Stockholm, liksom i de flesta större städer en idé om det offentliga rummet, låt vara att det i första hand handlade om förortens offentliga rum, parkerna. De skulle erbjuda invånarna såväl kultur- som fritidsaktiviteter i samvaro med andra. Verksamheter och upplevelser skulle bildligt och bokstavligen ”äga rum” i staden, eller stadsdelen.
 
Nytt liv
Problemet idag är att vi behöver en ny idé och – om man så vill strategi – baserad på en aktuell målbild för stadens utveckling. När shopping och arbetslivet flyttar till förorten eller till stadsranden krävs det att stadens förvaltare kan fylla det offentliga rummet med nytt liv! Vi behöver återuppfinna ”urbanitet” – stadsliv – utan draghjälp av kommersen och arbetslivet.
 
Jag tror att en viktig ingrediens i denna strategi är frågan om hur man skall vidmakthålla och utveckla stadskärnorna som mötesplatser. Finns det intressanta mötesplatser som lockar till aktiviteter, så kommer det folk. Om man kan locka folk, finns det förutsättningar för att starta företag, restauranger, spa, gym eller gallerier eller något annat – såsom på sin tid i Montmartre i Paris, Soho och Williamsburg i New York eller Notting Hill i London!
 
Gemensamt för dem är att alla har erbjudit mängder av mötesplaster och ett vitalt offentligt liv. För folk. Som drar till sig folk.
 
Ole Reiter
Chef för Movium

Sidor