Stadsdelen där det växer så det knakar
Stadsdelen Seved i Malmö signalerar dubbla budskap: Å ena sidan är den småskalig och välplanerad och borde vara attraktiv. Å andra sidan är husen nedgångna och lokalpressen rapporterar om kravaller och knark. Samtidigt sjuder stadsdelen av aktivitet: det växer så det knakar i odlingar som bara blir större och större bland husen.
Foto: Tim Delshammar
Man kan lätt bli förvirrad över bilden av stadsdelen Seved i Malmö. Den ligger relativt centralt. Den är småskalig och välplanerad med lite småhus från början av 1900-talet och låga hyreshus från 40-talet. Det borde alltså vara ett attraktivt område.
Samtidigt är vissa fastigheter enormt slitna, illa underhållna. Seved är ett av fyra områden som har valts ut för särskilda insatser inom ramen för kommunens arbete med ett socialt hållbart Malmö. Inte utan anledning. Man bor tätt i små lägenheter. Man tjänar betydligt mindre än genomsnittet i kommunen. I lokaltidningen presenteras Seved regelbundet i sällskap med ord som kravaller, polis och knark.
Å andra sidan: I min mailbox får jag var och varannan vecka utskick som berättar om de kommande aktiviteterna i området. Det är odlingsnätverk, odlingsträffar och skördefest. I Seved växer de urbana odlingarna så att det knakar. Det växer på höjden, naturligtvis. Men det växer också på bredden.
Höjd status
När odlingarna startade förra året var det inte många kvadratmeter. I år har odlingsytan mångdubblats. Och odlingarna får stå i fred! Man odlar bland annat på förgårdsmarken, det vill säga den remsa mark mellan huset och trottoaren som en gång skulle visa upp att här bor det prydliga och ordentliga människor i en grön och fin miljö. Remsorna har för länge sedan fått en annan funktion. De flesta är slitna och signalerar att detta är ett område ingen bryr sig om. Genom att odla upp remsorna har invånarna lyckats ta tillbaka något av områdets status.
Odlingarna är värdefulla för Seveds invånare, inte minst för barnen. Här skördar Marcella
och Robinia i kolonin. Foto: Kinga Lezanska
Odlingen har betydelse inte minst för barnen i området. I ett färskt examensarbete i landskapsarkitektur beskriver författaren Johanna Lööw barnens upplevelser av att vara med och odla. Det blir fint, säger de. Människor som rör sig i området visar sin uppskattning över att det har blivit grönt. Man känner sig stolt över att ha varit med och göra området fint. Man lär sig saker som man annars inte hade lärt sig. Men kanske är ändå den viktigaste erfarenheten att det går att göra fint på egen hand. Det går att åstadkomma en förändring.
Social kontroll
Jag har själv gått runt en del i Seved. Vid ett tillfälle upplevde jag något som kanske säger något om den urbana odlingens potential för ett hållbarare samhälle:
Jag står och pratar med en kvinna i som arbetar en av de nyupptagna odlingslotterna. Då kommer det en kille i övre tonåren på en skoter i full fart på trottoaren. Han tvärstannar precis vid mina fötter och börjar bråka med mig för att jag går runt med kamera.
Innan jag hinner förklara att jag bara fotograferar odlingarna vänder sig kvinnan till killen. Skärp dig, säger hon. Efter att ha käftat lite med mig och kvinnan vänder han på skotern och kör tillbaka till gänget i andra änden av gatan.
Vem vann denna mikrokonfrontation? Inte var det killen i alla fall. Det är helt enkelt inte kul att bli åthutad av någon som kunde vara ens egen mamma, någon som möjligen känner ens mamma.
Man kan se hur de urbana odlingarna har en positiv effekt på den sociala miljön bara på det enkla faktum att de leder till att fler människor vistas i den offentliga eller halvoffentliga miljön. Ju fler människor och ju fler olika typer av människor, desto mindre risk att en enda grupp tar över miljön.
Hållbart samhälle
Organisationen som arbetar med den urbana odlingen i Seved heter Barn i stan. Det är inte främst en odlingsorganisation. Den arbetar för att skapa möten mellan människor av olika åldrar, med olika intressen och bakgrund. Odlingen är bara en av de aktiviteter som har sprungit ur deras arbete med att skapa mötesplatser i området. För oss som arbetar med de urbana friytorna är det naturligtvis viktigt att fundera över hur vi kan skapa förutsättningar för urban odling och andra aktiviteter som bidrar till ett hållbarare samhälle.
Tim Delshammar
landskapsarkitekt, som 2005 disputerade med avhandlingen Kommunal parkverksamhet med brukarmedverkan. Han arbetar som lektor vid Område landskapsutveckling vid SLU i Alnarp
Foto: Kinga Lezanska
Läs mer om Barn i stan på deras hemsida:
Johanna Lööws examensarbete finns till gängligt på:
Urban-kramare förenen eder…
Det är hög tid att stå upp till försvar för staden. Inte för stadens avigsidor eller tillkortakommanden, men väl stadens kvaliteter. De kvaliteterna ökar knappast när vi nu ska ta hjälp av skogens träd eller lantgårdens kor, höns och grisar, anser Larseric Johanson, journalist på Tidningen Utemiljö.
-Det är dags för kamp. För ni finns väl, alla ni som njuter av staden och vill fortsätta att göra det. Ni som kan redovisa en ”stadsproveniens” i generationer, skriver han.
Gatukonst ger staden identitet
Staden består av rum. Inget rum blir ett hem förrän man har präglat det själv, därför måste moderna stadsplanerare lära sig att se gatukonsten som ett naturligt inslag.
Vi kan göra världen
lite, lite bättre!
Idag vet vi hur viktiga de gröna frågorna är, både för vårt eget och jordens välbefinnande. Borde det inte vara olagligt att känna till detta men ändå inte planera och agera utifrån det? Är inte det att medvetet vålla annan skada, eller i alla fall att hämma medmänniskors utveckling?
Vad är egentligen GRÖNT?
Vad betyder egentligen grönt? Pengar - som amerikanska dollar? Eller en sektor som sysslar med parkverksamhet? Miljövänligt framställd el? Har begreppet börjat bli slitet? Eller står det fortfarande för tillväxt och sundhet?
Lek föder gott ledarskap
Det är skillnad på fri lek och organiserad lek. I den fria leken skapar barn sina egna regler och lär sig konsten att kompromissa. Där läggs grunden för ett gott ledarskap. Men ger vi barn plats och tid att utveckla denna förmåga?
Utan trädgårdsmästaren ingen trädgård
Ulf Nordfjell gör det igen: skapar trädgård på Chelsea Flower Show 2009. Men utan trädgårdsmästaren hade han inte kommit långt. Det är på tiden att vi höjer yrkeskårens status.
Från pråliga monument
till aska i fjällbäcken
Hela kyrkogårdssektorn måste bli bättre på att möta önskemål och krav från kunderna. När individen står i fokus blir behoven fler och mer differentierade än någonsin tidigare.
FÖR VEM skapas lekplatserna?
Avslöjar inte fokuseringen på särskilda platser för barn en syn på barnet som en ofärdig människa? Budskapet blir: Utvecklas först och bli sedan en riktig människa med tillgång till staden!
Vital 28-åring söker kontakt med likasinnad
Det har länge talats om behovet av att samarbeta. Redan när jag började på Movium för sju år sedan talades det om vikten av en grön ombudsman som står upp för våra frågeställningar, eller ett gemensamt kansli som kan samordna de organisationer som arbetar med utemiljön. Vår bransch är för liten för att vi ska hålla på och dra åt olika håll, brukar också sägas.
Stadsparken - ett open space
Open space, eller space left over, myntades som uttryck planeringssammanhang i 1970-talets England. Open space är en plats som blivit över, som man inte vet vad man ska göra med och där därför vad som helst kan hända.
Open space är också en metod för brukarmedverkan. När Lunds kommun nyligen använde den för att få veta vad invånarna önskar av sin stadspark i framtiden stod aktiivteterna i fokus.
Våga prata med barnen!
Barn har rätt att göra sin röst hörd i samhällsplaneringen. Det vet vi. Vi vet också att det bara behövs en genuin lust att lyssna på barnen för att ta del av deras åsikter. Ändå är det så svårt. Varför?
Medborgarinflytande och grön stadsplanering
Staden ser inte bara skitig ut på grund av skräp på gatan. Om man, istället för att lägga pengarna på att försöka uppfostra invånarna till att slänga skräp i papperskorgar, förskönar staden med grönområden och andra utsmyckningar så fastnar inte skräpet lika lätt i blickfånget.