Ledaren

Stadsdelen där det växer så det knakar

Publicerad 8 oktober 2010


Stadsdelen Seved i Malmö signalerar dubbla budskap: Å ena sidan är den småskalig och välplanerad och borde vara attraktiv. Å andra sidan är husen nedgångna och lokalpressen rapporterar om kravaller och knark. Samtidigt sjuder stadsdelen av aktivitet: det växer så det knakar i odlingar som bara blir större och större bland husen.


 

Foto: Tim Delshammar


Man kan lätt bli förvirrad över bilden av stadsdelen Seved i Malmö. Den ligger relativt centralt. Den är småskalig och välplanerad med lite småhus från början av 1900-talet och låga hyreshus från 40-talet. Det borde alltså vara ett attraktivt område.

Samtidigt är vissa fastigheter enormt slitna, illa underhållna. Seved är ett av fyra områden som har valts ut för särskilda insatser inom ramen för kommunens arbete med ett socialt hållbart Malmö. Inte utan anledning. Man bor tätt i små lägenheter. Man tjänar betydligt mindre än genomsnittet i kommunen. I lokaltidningen presenteras Seved regelbundet i sällskap med ord som kravaller, polis och knark.


Å andra sidan: I min mailbox får jag var och varannan vecka utskick som berättar om de kommande aktiviteterna i området. Det är odlingsnätverk, odlingsträffar och skördefest. I Seved växer de urbana odlingarna så att det knakar. Det växer på höjden, naturligtvis. Men det växer också på bredden.



Höjd status

När odlingarna startade förra året var det inte många kvadratmeter. I år har odlingsytan mångdubblats. Och odlingarna får stå i fred! Man odlar bland annat på förgårdsmarken, det vill säga den remsa mark mellan huset och trottoaren som en gång skulle visa upp att här bor det prydliga och ordentliga människor i en grön och fin miljö. Remsorna har för länge sedan fått en annan funktion. De flesta är slitna och signalerar att detta är ett område ingen bryr sig om. Genom att odla upp remsorna har invånarna lyckats ta tillbaka något av områdets status.

 

Odlingarna är värdefulla för Seveds invånare, inte minst för barnen. Här skördar Marcella

och Robinia i kolonin. Foto: Kinga Lezanska


Odlingen har betydelse inte minst för barnen i området. I ett färskt examensarbete i landskapsarkitektur beskriver författaren Johanna Lööw barnens upplevelser av att vara med och odla. Det blir fint, säger de. Människor som rör sig i området visar sin uppskattning över att det har blivit grönt. Man känner sig stolt över att ha varit med och göra området fint.  Man lär sig saker som man annars inte hade lärt sig. Men kanske är ändå den viktigaste erfarenheten att det går att göra fint på egen hand. Det går att åstadkomma en förändring.


Social kontroll

Jag har själv gått runt en del i Seved. Vid ett tillfälle upplevde jag något som kanske säger något om den urbana odlingens potential för ett hållbarare samhälle:


Jag står och pratar med en kvinna i som arbetar en av de nyupptagna odlingslotterna. Då kommer det en kille i övre tonåren på en skoter i full fart på trottoaren. Han tvärstannar precis vid mina fötter och börjar bråka med mig för att jag går runt med kamera.

Innan jag hinner förklara att jag bara fotograferar odlingarna vänder sig kvinnan till killen. Skärp dig, säger hon. Efter att ha käftat lite med mig och kvinnan vänder han på skotern och kör tillbaka till gänget i andra änden av gatan. 

Vem vann denna mikrokonfrontation? Inte var det killen i alla fall. Det är helt enkelt inte kul att bli åthutad av någon som kunde vara ens egen mamma, någon som möjligen känner ens mamma.

Man kan se hur de urbana odlingarna har en positiv effekt på den sociala miljön bara på det enkla faktum att de leder till att fler människor vistas i den offentliga eller halvoffentliga miljön. Ju fler människor och ju fler olika typer av människor, desto mindre risk att en enda grupp tar över miljön.

Hållbart samhälle

Organisationen som arbetar med den urbana odlingen i Seved heter Barn i stan. Det är inte främst en odlingsorganisation. Den arbetar för att skapa möten mellan människor av olika åldrar, med olika intressen och bakgrund. Odlingen är bara en av de aktiviteter som har sprungit ur deras arbete med att skapa mötesplatser i området. För oss som arbetar med de urbana friytorna är det naturligtvis viktigt att fundera över hur vi kan skapa förutsättningar för urban odling och andra aktiviteter som bidrar till ett hållbarare samhälle.

Tim Delshammar

landskapsarkitekt, som 2005 disputerade med avhandlingen Kommunal parkverksamhet med brukarmedverkan. Han arbetar som lektor vid Område landskapsutveckling vid SLU i Alnarp


Foto: Kinga Lezanska


Läs mer om Barn i stan på deras hemsida:

Johanna Lööws examensarbete finns till gängligt på:

 


 


Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.