STADEN
hetare än någonsin
Staden är på allas läppar. För att projekt eller konferenser ska locka ska ordet stad ingå, gärna i kombination med värdeladdade ord som attraktiv eller utveckling, för att inte tala om det på gränsen till redan urvattnade ordet hållbar.
Staden, stadsborna och stadslivet hamnade i fokus på 1980-talet. Då började många politiker och planerare fråga sig hur de skulle kunna förvandla city, som man sa då, till ett mer mångfacetterat och levande stadsrum. Stadskärnan behövde vårdas, kom man fram till. Först och främst handlade det om att återvinna mark för stadskärnans besökare och ge plats åt annat än trafik. Sverige fick sin första gågata i Malmö 1985.
Men stadsliv uppstår inte bara för att man gör nya gator. En levande stadskärna ska vara både attraktiv och full av aktiviteter. Som en andra fas i stadsutvecklingen introducerades på nytt utsmyckning i form av blomsterarrangemang, och stadens medborgare lockades att befolka stadens offentliga rum via stadsfestivaler och andra mer eller mindre jippobetonade arrangemang.
Stadskärnan som mötesplats
I mitten av 1990-talet hade synen på stadskärnan som en mötesplats slagit igenom. En ny fas i stadsutvecklingen startar när man i slutet av förra seklet börjar prata om stadens identitet. Vad är det som är speciellt och särskilt här? Vad är medborgarna stolta över och vill visa upp för andra? Så ungefär resonerar insiktsfulla stadsplanerare, ty de vet att har man något sådant i sin stad, har man också lyckats göra staden till en del av medborgarnas identitet.
Foto: Titti Olsson
Sedan en tid tillbaka är stadsutvecklingen definitivt inne i sin fjärde fas: stora som små städer som vill någonting upptäcker en efter en att de vänt ryggen till det som en gång varit förutsättningen för att de ligger där de ligger; ett hav, en sjö, en älv, ett berg, en dal. Den sidan har blivit en baksida. Där har stadens industrier legat och bokstavligen skymt sikten och stängt medborgarna ute. Idag är det de allra mest eftertraktade områdena för stadsutveckling.
Illegala fiskare
Helsingborg är ett sådant exempel. I de södra delarna har de smutsiga industrierna legat, som försörjt resten av staden och gjort den rik. Idag är det just där staden ska växa. Några fiskare, som gång efter gång klippt sönder staketet i hamnen för att komma ner till vattnet och kunna fiska, som vid upprepade tillfällen envist begått en illegal handling, lyfts fram som en slags symbol för själva planeringsprocessen.
Det finns onekligen ett starkt samband mellan människa och vatten. Nu makar hamnen på sig och gör havet tillgängligt. Järnvägen byggs ner i en lång tunnel och stadens huvudgator förlängs. Ett blå-grönt stråk är ryggraden i den nya stadsdelen, där allt ska planeras i dialog med medborgarna och växa fram långsamt – och där skönjer man ett kliv in i nästa stadsutvecklingsfas.
Respektera medborgarna
Än så länge är det mycket prat i presentationerna av H+ , som projektet i Helsingborg kallas. Men det finns hoppfulla inslag i visionen om planeringsprocessen, som att man inte har bestämt något slutdatum och att man törs lämna platser oplanerade för att se vad som uppstår i form av aktiviteter och händelser på olika platser innan man bestämmer vad det ska bli där.
Det är sunt. Det är sann respekt för medborgarna.
Ofta är visioner vackrare än verkligheten. Men det är så här stora som små städer resonerar just nu kring sina planeringsprocesser. Det finns inget val längre; både naturen och människorna måste respekteras när städer ska växa.
Titti Olsson,
Movium
Urban-kramare förenen eder…
Det är hög tid att stå upp till försvar för staden. Inte för stadens avigsidor eller tillkortakommanden, men väl stadens kvaliteter. De kvaliteterna ökar knappast när vi nu ska ta hjälp av skogens träd eller lantgårdens kor, höns och grisar, anser Larseric Johanson, journalist på Tidningen Utemiljö.
-Det är dags för kamp. För ni finns väl, alla ni som njuter av staden och vill fortsätta att göra det. Ni som kan redovisa en ”stadsproveniens” i generationer, skriver han.
Gatukonst ger staden identitet
Staden består av rum. Inget rum blir ett hem förrän man har präglat det själv, därför måste moderna stadsplanerare lära sig att se gatukonsten som ett naturligt inslag.
Vi kan göra världen
lite, lite bättre!
Idag vet vi hur viktiga de gröna frågorna är, både för vårt eget och jordens välbefinnande. Borde det inte vara olagligt att känna till detta men ändå inte planera och agera utifrån det? Är inte det att medvetet vålla annan skada, eller i alla fall att hämma medmänniskors utveckling?
Vad är egentligen GRÖNT?
Vad betyder egentligen grönt? Pengar - som amerikanska dollar? Eller en sektor som sysslar med parkverksamhet? Miljövänligt framställd el? Har begreppet börjat bli slitet? Eller står det fortfarande för tillväxt och sundhet?
Lek föder gott ledarskap
Det är skillnad på fri lek och organiserad lek. I den fria leken skapar barn sina egna regler och lär sig konsten att kompromissa. Där läggs grunden för ett gott ledarskap. Men ger vi barn plats och tid att utveckla denna förmåga?
Utan trädgårdsmästaren ingen trädgård
Ulf Nordfjell gör det igen: skapar trädgård på Chelsea Flower Show 2009. Men utan trädgårdsmästaren hade han inte kommit långt. Det är på tiden att vi höjer yrkeskårens status.
Från pråliga monument
till aska i fjällbäcken
Hela kyrkogårdssektorn måste bli bättre på att möta önskemål och krav från kunderna. När individen står i fokus blir behoven fler och mer differentierade än någonsin tidigare.
FÖR VEM skapas lekplatserna?
Avslöjar inte fokuseringen på särskilda platser för barn en syn på barnet som en ofärdig människa? Budskapet blir: Utvecklas först och bli sedan en riktig människa med tillgång till staden!
Vital 28-åring söker kontakt med likasinnad
Det har länge talats om behovet av att samarbeta. Redan när jag började på Movium för sju år sedan talades det om vikten av en grön ombudsman som står upp för våra frågeställningar, eller ett gemensamt kansli som kan samordna de organisationer som arbetar med utemiljön. Vår bransch är för liten för att vi ska hålla på och dra åt olika håll, brukar också sägas.
Stadsparken - ett open space
Open space, eller space left over, myntades som uttryck planeringssammanhang i 1970-talets England. Open space är en plats som blivit över, som man inte vet vad man ska göra med och där därför vad som helst kan hända.
Open space är också en metod för brukarmedverkan. När Lunds kommun nyligen använde den för att få veta vad invånarna önskar av sin stadspark i framtiden stod aktiivteterna i fokus.
Våga prata med barnen!
Barn har rätt att göra sin röst hörd i samhällsplaneringen. Det vet vi. Vi vet också att det bara behövs en genuin lust att lyssna på barnen för att ta del av deras åsikter. Ändå är det så svårt. Varför?
Medborgarinflytande och grön stadsplanering
Staden ser inte bara skitig ut på grund av skräp på gatan. Om man, istället för att lägga pengarna på att försöka uppfostra invånarna till att slänga skräp i papperskorgar, förskönar staden med grönområden och andra utsmyckningar så fastnar inte skräpet lika lätt i blickfånget.