Ledaren

Spåren efter nya svenskar är för få

Publicerad 30 mars 2007
 
 
…om att synas
 
Spåren efter nya svenskar är för få
 
Sverige byter befolkning snabbare än någonsin. Inte sedan massutvandringen på 1890-talet har så många svenskar lämnat landet – enligt Statistiska centralbyrån emigrerade 44 908 personer förra året. De flesta flyttar till övriga Norden eller EU. Den spanska solkusten har numera en större befolkning av svenskar än Halmstad.
 
Invandringen är också större än på många år. Under 2006 flyttade 95 750 personer till Sverige, den största gruppen kom från Irak – nästan 10 000 personer. Och på sikt kommer invandringen förmodligen att öka ytterligare för att vi skall kunna behålla vår höga standard.
 
Invandrade nysvenskar har haft en stor betydelse för landets utveckling på många platser och i många avseenden. Och då tänker jag inte i första hand på de många italienare och portugiser som bidrog till varvsindustrins framgångar i Malmö på 1950- och 60-talet, finländarnas betydelse för Borås textilindustri, syriers för Södertäljes bilindustri eller alla dem som under senare decennier svarar för taxi- och annan privat service.
 
Det jag framför allt tänker på är alla dem som med begränsad lönsamhet och långa arbetsdagar bidragit till våra städers offentliga liv genom restauranger, pizzerior och kaféer. De bidrar i hög grad till en kvalitativ utveckling av det offentliga rummet i våra städer såväl som av vår välfärd. De är synliga därför att de i hög grad bär upp stadslivet.
 
Tänk bara på hur vi svenskar vant oss vid att det så snart solen skiner finns öppna uteserveringar av allahanda slag. Med hjälp av filtar och gasolvärmare blomstrar det offentliga livet från mars till oktober, i alla fall i landets södra delar.
 
  Foto: Helge Rubin
 

Del av vår historia

De nya svenskarna är en del av vår egen historia. Men förstår vi det? Vilka spår finns kvar efter dem om hundra år? Eller – som i fallet med Malmös italienska invandrare – nu, bara efter femtio år?
 
Frågan kan ställas mot bakgrund av Italiens, Syriens eller andra gamla civilisationers synliga vittnesbörd om de många folkslag som vistats i respektive land. Kyrkor och minnesmärken från olika epoker, civilisationer och trosriktningar finns sida vid sida.
 
Vilka vittnesbörd kommer vår tid folkvandringar att lämna efter sig i till exempel Sverige?
 
Knappast några.
 
Få vittnesbörd
Vittnesbörden om de nya svenskarnas betydelse är ytterst få i våra städers offentliga miljöer. Det gäller såväl i Borås som i Malmö och Södertälje, för att bara nämna några svenska invandrartäta städer.
 
Hur skall man i framtiden kunna förstå invandrares betydelse för våra städers utveckling om de inte syns?
 
Nu menar jag inte bara att varje stad skulle upprätta minnesmärken över sina invandrare så som man gör för inhemska namnkunniga medborgare. Det bör man naturligtvis göra när det är befogat. Och lite märkligt kan det tyckas vara att det faktiskt förekommer i så pass begränsad utsträckning.
 
Det jag framför allt menar är att i ett mångkulturellt samhälle skall invandrade kulturer kunna få sätta sina avtryck i den offentliga miljön i form av namngivna byggnader, offentliga platser, planteringar och minnesmärken.
 
Varför finns det knappast några platser i vårt avlånga land med namn på en person eller en händelse från en kultur där många av våra invandrare har sitt ursprung? Har inte Olof Palme och Dag Hammarskjöld platser uppkallade efter sig i många olika länder?
 
Jag ifrågasätter inte dessa personers förträfflighet. Men man kan undra över varför det inte finns platser namngivna efter kurdiska, baskiska, eritreanska, syriska, iranska, irakiska, kubanska eller chilenska personer eller händelser som för tankarna till demokrati och social rättvisa, värden som vi svenskar brukar hålla högt.
 
Den betydelse som dessa personer eller händelser har för utvecklingen i invandrarnas hemländer, liksom för deras identitet och kultur, är numera också en del av vår egen historia och kultur i en allt mer globaliserad och mångkulturell värld.
 
Synliggör detta i det offentliga rummet!
 
Ole Reiter
 
 
 
 
 

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.