Social hållbarhet och fysisk miljö
Social hållbarhet har varit modeordet de senaste åren. Alla har vi förstått vikten av social hållbarhet när vi utvecklar våra städer, alla är vi överens om att det här är rätt väg att gå. Och i projekt efter projekt betonas att den sociala hållbarheten beaktas.
Men det är svårare när vi ska bli konkreta. Allt verkar rymmas inom begreppet social hållbarhet. Det är svårt att sätta fingret på vad vi vill uppnå och hur vi ska göra. Vi som arbetar med att utveckla städer är intresserade av en koppling mellan social hållbarhet och den fysiska miljön. Finns det över huvud taget en koppling mellan en plats utformning och livet i staden?
I fokus hos Moviums ledningsråd
På Moviums ledningsråd för ett par veckor sedan var kopplingen mellan den fysiska miljön och social hållbarhet en av de frågor som stod i fokus. Vi konstaterade bland annat att vi behöver mer kunskap om vilket sambandet är. För vissa aspekter finns det klara belägg för ett samband, till exempel när det gäller utemiljöns olika hälsobefrämjande egenskaper. Det finns också en del erfarenheter av hur man kan utforma utemiljön så att man ökar känslan av trygghet. Men mycket är fortfarande outrett och här behövs fler insatser för att höja kunskapsläget.
Gunnar Ericson, Malmö stad, konstaterade att mycket av forskningen har haft en mer naturvetenskaplig inriktning och att de sociala frågorna blivit eftersatta. Han frågade vad som egentligen behöver bevisas för att vi ska gå från ord till handling. Kanske är det så att i de här frågorna är det inte vetenskapen som ska gå först och visa vägen, utan att det kanske är planerarna som måste gå först och skaffa sig erfarenheter.
Kerstin Hugne, Boverket, menade att frågan är stor och att det är lätt att hamna ”i molnet”. För att komma närmare svar måste vi bena oss långt ner i frågeställningarna. Vilka är de kritiska frågorna och hur blir vi hands-on?
Per Svensson, Sydsvenskan, närmade sig en definition av social hållbarhet när han sa att en rimlig tolkning är ett samhälle utan sociala konflikter, som inte krackelerar. Han konstaterade att det finns ett bevisat samband mellan social bräcklighet och fysisk miljö och att social hållbarhet utifrån detta måste betyda att det inte är monofunktionellt, med långa avstånd till alla funktioner, och med en någorlunda fysisk standard, så att man kan behålla en mänsklig värdighet.
Vidare diskussioner
Diskussionerna har bara börjat. Vi på Movium kommer att fortsätta att försöka bena ut hur vi kan bidra till att hitta de kritiska frågorna och höja både kunskaps- och samtalsnivån. Hör gärna av er till mig med tankar om vilka som är de viktiga frågorna kring social hållbarhet ni brottas med i er dagliga verksamhet och hur vi kan bli mer hands-on när vi tar oss an dem.
Anders Rasmusson, Chef på Movium
Fotnot:
Moviums ledningsråd består av ledamöter som på olika sätt arbetar med frågor om hållbar stadsutveckling. Ledningsrådets främsta uppgift är att vägleda inriktningen på Moviums verksamhet på ett långsiktigt och strategiskt sätt. Ledamöterna i Moviums ledningsråd är:
Ole Andersson, stadsträdgårdsmästare, Helsingborg
Ulf E Andersson, projektledare, enheten för investeringsprogram/klimatavdelningen, Naturvårdsverket
Gunnar Ericson, senior advisor, Malmö
Ann-Sofie Eriksson, chef, Sektionen för planering, säkerhet och miljö, Sveriges Kommuner och Landsting
Kerstin Hugne, utvecklingsledare, Utvecklingsavdelningen, Boverket
Lars Hågbrandt, samhällsbyggnadschef, Katrineholm
Anna Lindell, strateg, Trafikverket
Staffan Lundstedt, kyrkogårdskonsulent, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation
Peder Melin, landskapsarkitekt, Samhällsbyggnad Ramböll
Kerstin Nilermark, samhällsbyggnadschef, Höganäs
Tiina Sarap, dekan, LTJ–fakulteten, SLU
Katarina Schylberg, programsekreterare, IQ Samhällsbyggnad
Anders Svensson, arkitekt/senior advisor, CaseLab
Per Svensson, kulturskribent, Sydsvenskan
Karin Åkerblom, processledare, stadsutveckling, Uppsala
Utveckla dialogen med medborgarna
I Sverige är vi stolta över vår demokratiska tradition av att samråda med medborgarna i frågor som gäller den fysiska miljön. Men kan vi slå oss för bröstet när vi vet att metoden inte når alla?
Staden är full av budskap
I Hobart i Tasmanien har människor lämnat personliga mikrohistorier om sitt liv i staden. Under tio dagar visades 27 stora reklamtavlor med personliga reflektioner som andra medborgare kunde kommentera.
Problemet alltid någon annans
Vi har lärt oss att det alltid är någon annan som axlar ansvaret för den offentliga miljön och löser alla problem. Men det finns egentligen inga hinder för att engagera medborgare i frågor om stadsmiljöns kvaliteter, våra parker, torg och platser. Om förutsättningarna finns agerar människor inte i egen sak utan för allas bästa.
Spåren efter nya svenskar är för få
Sverige byter befolkning snabbare än någonsin. De nya svenskarna och deras historia är en del av vår egen. Varför syns inte det mer i våra städer?
Förtroendefulla relationer skapar gott stadsliv
Relationer mellan människor skapar ett förtroendefullt stadsliv och är en förutsättning för demokratin.
Våga ha roligt!
En kreativ stad måste bli medveten om sina möjligheter och våga se på sig själv med humor och självdistans - som Borås.
Varför rör sig barnen så lite i staden?
Barns intresse för lek och idrott har inte minskat, trots det rör de sig mindre med ökad ohälsa som följd. Problemet är att de inte går, springer, cyklar eller leker i staden längre. Staden bjuder helt enkelt inte in dem.
Bejaka den lekfulla människan!
Återerövra stadsrummet genom att tillåta leken! Alla människor leker, utan lek skulle vi inte utvecklas.
Förändring och utveckling självklart för en levande stad
Ungdomsupploppen i Köpenhamn är en reaktion på att etablissemanget inte vågar möta det annorlunda.
Tryggare kan ingen vara...
Blir vi tryggare av fler kameror och färre buskar i våra städer? Eller handlar känslan av otrygghet om något annat?