Social hållbarhet och fysisk miljö
Social hållbarhet har varit modeordet de senaste åren. Alla har vi förstått vikten av social hållbarhet när vi utvecklar våra städer, alla är vi överens om att det här är rätt väg att gå. Och i projekt efter projekt betonas att den sociala hållbarheten beaktas.
Men det är svårare när vi ska bli konkreta. Allt verkar rymmas inom begreppet social hållbarhet. Det är svårt att sätta fingret på vad vi vill uppnå och hur vi ska göra. Vi som arbetar med att utveckla städer är intresserade av en koppling mellan social hållbarhet och den fysiska miljön. Finns det över huvud taget en koppling mellan en plats utformning och livet i staden?
I fokus hos Moviums ledningsråd
På Moviums ledningsråd för ett par veckor sedan var kopplingen mellan den fysiska miljön och social hållbarhet en av de frågor som stod i fokus. Vi konstaterade bland annat att vi behöver mer kunskap om vilket sambandet är. För vissa aspekter finns det klara belägg för ett samband, till exempel när det gäller utemiljöns olika hälsobefrämjande egenskaper. Det finns också en del erfarenheter av hur man kan utforma utemiljön så att man ökar känslan av trygghet. Men mycket är fortfarande outrett och här behövs fler insatser för att höja kunskapsläget.
Gunnar Ericson, Malmö stad, konstaterade att mycket av forskningen har haft en mer naturvetenskaplig inriktning och att de sociala frågorna blivit eftersatta. Han frågade vad som egentligen behöver bevisas för att vi ska gå från ord till handling. Kanske är det så att i de här frågorna är det inte vetenskapen som ska gå först och visa vägen, utan att det kanske är planerarna som måste gå först och skaffa sig erfarenheter.
Kerstin Hugne, Boverket, menade att frågan är stor och att det är lätt att hamna ”i molnet”. För att komma närmare svar måste vi bena oss långt ner i frågeställningarna. Vilka är de kritiska frågorna och hur blir vi hands-on?
Per Svensson, Sydsvenskan, närmade sig en definition av social hållbarhet när han sa att en rimlig tolkning är ett samhälle utan sociala konflikter, som inte krackelerar. Han konstaterade att det finns ett bevisat samband mellan social bräcklighet och fysisk miljö och att social hållbarhet utifrån detta måste betyda att det inte är monofunktionellt, med långa avstånd till alla funktioner, och med en någorlunda fysisk standard, så att man kan behålla en mänsklig värdighet.
Vidare diskussioner
Diskussionerna har bara börjat. Vi på Movium kommer att fortsätta att försöka bena ut hur vi kan bidra till att hitta de kritiska frågorna och höja både kunskaps- och samtalsnivån. Hör gärna av er till mig med tankar om vilka som är de viktiga frågorna kring social hållbarhet ni brottas med i er dagliga verksamhet och hur vi kan bli mer hands-on när vi tar oss an dem.
Anders Rasmusson, Chef på Movium
Fotnot:
Moviums ledningsråd består av ledamöter som på olika sätt arbetar med frågor om hållbar stadsutveckling. Ledningsrådets främsta uppgift är att vägleda inriktningen på Moviums verksamhet på ett långsiktigt och strategiskt sätt. Ledamöterna i Moviums ledningsråd är:
Ole Andersson, stadsträdgårdsmästare, Helsingborg
Ulf E Andersson, projektledare, enheten för investeringsprogram/klimatavdelningen, Naturvårdsverket
Gunnar Ericson, senior advisor, Malmö
Ann-Sofie Eriksson, chef, Sektionen för planering, säkerhet och miljö, Sveriges Kommuner och Landsting
Kerstin Hugne, utvecklingsledare, Utvecklingsavdelningen, Boverket
Lars Hågbrandt, samhällsbyggnadschef, Katrineholm
Anna Lindell, strateg, Trafikverket
Staffan Lundstedt, kyrkogårdskonsulent, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation
Peder Melin, landskapsarkitekt, Samhällsbyggnad Ramböll
Kerstin Nilermark, samhällsbyggnadschef, Höganäs
Tiina Sarap, dekan, LTJ–fakulteten, SLU
Katarina Schylberg, programsekreterare, IQ Samhällsbyggnad
Anders Svensson, arkitekt/senior advisor, CaseLab
Per Svensson, kulturskribent, Sydsvenskan
Karin Åkerblom, processledare, stadsutveckling, Uppsala
Mina träd och andras
Villaträdgårdar, och även många bostadsgårdar till flerfamiljshus, är stängda för utomstående. Träd, som reser sig högt över tak och murar, talar dock inte enbart till den med nyckel: det finns förhållanden som sträcker sig förbi lagfarter och portkoder.
REGN är största utmaningen
Den största utmaningen för planerarna framöver blir att hantera den ökade mängden nederbörd. Vi kan knappast föreställa oss den mängd vatten som under kort tid kan falla på varenda kvadratmeter av hårdgjorda ytor på gator, torg och tak.
Dags att SKROTA SKOLGÅRDEN?
I Sverige är det numer tillåtet att bygga skolor utan skolgård. Arbetsmiljöverket menar att det inte finns forskning som visar att skolgården behövs. Nu baxnar omvärlden inför våra skolgårdslösa skolor medan vi själva stoppar huvudet i sanden.
TRÄDGÅRDSTURISM
en äventyrlig satsning
Kan trädgårdsturism vara något som får hjulen att snurra i södra Sverige? Konkurrensen om turisterna är hård. Men räcker det med blommor och blad för att engagera unga människor i trädgård?
URBAN GRÖNSKA avgörande för framtiden
Grön urbanism står för helhetssyn, ett samspel mellan bebyggelse och vegetation, och där helheten är större än summan av delarna. Hur vi planerar för att möta klimatförändringarna är ett exempel på en aktuell fråga där detta helhetstänkande bör spela stor roll framöver.
REKLAM ger ingen kunskap!
Universiteten satsar på glassiga reklamkampanjer för att göra sig kända. Man förlitar sig på att människor ska bli nyfikna och söka kunskap på egen hand.
Aldrig förr har behovet av samarbete mellan forskning och praktik varit större än nu när det exempelvis gäller utvecklingen av hållbara städer. Reklam skapar inte möten mellan forskare och praktiker.
Det är ett problem för hela samhället om inte universiteten inser det.
Staden och landsbygden behöver varandra!
Stad och land är inte två skilda ting utan delar av samma helhet. Den ena förutsätter den andras existens. Stad och land berikar och utvecklar varandra.
En gåtur i staden
Har du varit ute och gått i din egen stad på sistone? Gör det! Då upptäcker du att gatan inte så sällan signalerar att du måste vara på din vakt av en eller annan orsak. Bidrar inte det till otrygghet?
Otrivsel
leder till otrygghet
Känslan av otrygghet kan mycket väl ha att göra med att man inte trivs i sin miljö. En miljö som ingen verkar ta ansvar för signalerar att man går där på egen risk.
Mer än bara vanligt vatten
Vatten har starka arkitektoniska värden. Vatten skapar rum. Om vi utvecklar känslan för och kunskapen om vatten kan det bli ett sinnligt stadsbyggnadselement, som också gynnar miljön.
Grön stad - klimatsäker stad
Växter sänker temperaturen med flera grader. En grön stad är en klimatsäker stad. Att påverka stadslandskapet är en viktig uppgift för den gröna sektorn. Gröna områden är på lång sikt en väsentlig resurs för människors långsiktiga välbefinnande också i perspektivet av den globala uppvärmningen.