Social hållbarhet har varit modeordet de senaste åren. Alla har vi förstått vikten av social hållbarhet när vi utvecklar våra städer, alla är vi överens om att det här är rätt väg att gå. Och i projekt efter projekt betonas att den sociala hållbarheten beaktas.

Men det är svårare när vi ska bli konkreta. Allt verkar rymmas inom begreppet social hållbarhet. Det är svårt att sätta fingret på vad vi vill uppnå och hur vi ska göra. Vi som arbetar med att utveckla städer är intresserade av en koppling mellan social hållbarhet och den fysiska miljön. Finns det över huvud taget en koppling mellan en plats utformning och livet i staden?

I fokus hos Moviums ledningsråd

På Moviums ledningsråd för ett par veckor sedan var kopplingen mellan den fysiska miljön och social hållbarhet en av de frågor som stod i fokus. Vi konstaterade bland annat att vi behöver mer kunskap om vilket sambandet är. För vissa aspekter finns det klara belägg för ett samband, till exempel när det gäller utemiljöns olika hälsobefrämjande egenskaper. Det finns också en del erfarenheter av hur man kan utforma utemiljön så att man ökar känslan av trygghet. Men mycket är fortfarande outrett och här behövs fler insatser för att höja kunskapsläget.

Gunnar Ericson, Malmö stad, konstaterade att mycket av forskningen har haft en mer naturvetenskaplig inriktning och att de sociala frågorna blivit eftersatta. Han frågade vad som egentligen behöver bevisas för att vi ska gå från ord till handling. Kanske är det så att i de här frågorna är det inte vetenskapen som ska gå först och visa vägen, utan att det kanske är planerarna som måste gå först och skaffa sig erfarenheter.

Kerstin Hugne, Boverket, menade att frågan är stor och att det är lätt att hamna ”i molnet”. För att komma närmare svar måste vi bena oss långt ner i frågeställningarna. Vilka är de kritiska frågorna och hur blir vi hands-on?

Per Svensson, Sydsvenskan, närmade sig en definition av social hållbarhet när han sa att en rimlig tolkning är ett samhälle utan sociala konflikter, som inte krackelerar. Han konstaterade att det finns ett bevisat samband mellan social bräcklighet och fysisk miljö och att social hållbarhet utifrån detta måste betyda att det inte är monofunktionellt, med långa avstånd till alla funktioner, och med en någorlunda fysisk standard, så att man kan behålla en mänsklig värdighet.

Vidare diskussioner

Diskussionerna har bara börjat. Vi på Movium kommer att fortsätta att försöka bena ut hur vi kan bidra till att hitta de kritiska frågorna och höja både kunskaps- och samtalsnivån. Hör gärna av er till mig med tankar om vilka som är de viktiga frågorna kring social hållbarhet ni brottas med i er dagliga verksamhet och hur vi kan bli mer hands-on när vi tar oss an dem.

                                                                                                                 Anders Rasmusson, Chef på Movium

Fotnot:

Moviums ledningsråd består av ledamöter som på olika sätt arbetar med frågor om hållbar stadsutveckling. Ledningsrådets främsta uppgift är att vägleda inriktningen på Moviums verksamhet på ett långsiktigt och strategiskt sätt. Ledamöterna i Moviums ledningsråd är:

Ole Andersson, stadsträdgårdsmästare, Helsingborg

Ulf E Andersson, projektledare, enheten för investeringsprogram/klimatavdelningen, Naturvårdsverket

Gunnar Ericson, senior advisor, Malmö

Ann-Sofie Eriksson, chef, Sektionen för planering, säkerhet och miljö, Sveriges Kommuner och Landsting

Kerstin Hugne, utvecklingsledare, Utvecklingsavdelningen, Boverket

Lars Hågbrandt, samhällsbyggnadschef, Katrineholm

Anna Lindell, strateg, Trafikverket

Staffan Lundstedt, kyrkogårdskonsulent, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation

Peder Melin, landskapsarkitekt, Samhällsbyggnad Ramböll

Kerstin Nilermark, samhällsbyggnadschef, Höganäs

Tiina Sarap, dekan, LTJ–fakulteten, SLU

Katarina Schylberg, programsekreterare, IQ Samhällsbyggnad

Anders Svensson, arkitekt/senior advisor, CaseLab

Per Svensson, kulturskribent, Sydsvenskan

Karin Åkerblom, processledare, stadsutveckling, Uppsala