Social hållbarhet och fysisk miljö
Social hållbarhet har varit modeordet de senaste åren. Alla har vi förstått vikten av social hållbarhet när vi utvecklar våra städer, alla är vi överens om att det här är rätt väg att gå. Och i projekt efter projekt betonas att den sociala hållbarheten beaktas.
Men det är svårare när vi ska bli konkreta. Allt verkar rymmas inom begreppet social hållbarhet. Det är svårt att sätta fingret på vad vi vill uppnå och hur vi ska göra. Vi som arbetar med att utveckla städer är intresserade av en koppling mellan social hållbarhet och den fysiska miljön. Finns det över huvud taget en koppling mellan en plats utformning och livet i staden?
I fokus hos Moviums ledningsråd
På Moviums ledningsråd för ett par veckor sedan var kopplingen mellan den fysiska miljön och social hållbarhet en av de frågor som stod i fokus. Vi konstaterade bland annat att vi behöver mer kunskap om vilket sambandet är. För vissa aspekter finns det klara belägg för ett samband, till exempel när det gäller utemiljöns olika hälsobefrämjande egenskaper. Det finns också en del erfarenheter av hur man kan utforma utemiljön så att man ökar känslan av trygghet. Men mycket är fortfarande outrett och här behövs fler insatser för att höja kunskapsläget.
Gunnar Ericson, Malmö stad, konstaterade att mycket av forskningen har haft en mer naturvetenskaplig inriktning och att de sociala frågorna blivit eftersatta. Han frågade vad som egentligen behöver bevisas för att vi ska gå från ord till handling. Kanske är det så att i de här frågorna är det inte vetenskapen som ska gå först och visa vägen, utan att det kanske är planerarna som måste gå först och skaffa sig erfarenheter.
Kerstin Hugne, Boverket, menade att frågan är stor och att det är lätt att hamna ”i molnet”. För att komma närmare svar måste vi bena oss långt ner i frågeställningarna. Vilka är de kritiska frågorna och hur blir vi hands-on?
Per Svensson, Sydsvenskan, närmade sig en definition av social hållbarhet när han sa att en rimlig tolkning är ett samhälle utan sociala konflikter, som inte krackelerar. Han konstaterade att det finns ett bevisat samband mellan social bräcklighet och fysisk miljö och att social hållbarhet utifrån detta måste betyda att det inte är monofunktionellt, med långa avstånd till alla funktioner, och med en någorlunda fysisk standard, så att man kan behålla en mänsklig värdighet.
Vidare diskussioner
Diskussionerna har bara börjat. Vi på Movium kommer att fortsätta att försöka bena ut hur vi kan bidra till att hitta de kritiska frågorna och höja både kunskaps- och samtalsnivån. Hör gärna av er till mig med tankar om vilka som är de viktiga frågorna kring social hållbarhet ni brottas med i er dagliga verksamhet och hur vi kan bli mer hands-on när vi tar oss an dem.
Anders Rasmusson, Chef på Movium
Fotnot:
Moviums ledningsråd består av ledamöter som på olika sätt arbetar med frågor om hållbar stadsutveckling. Ledningsrådets främsta uppgift är att vägleda inriktningen på Moviums verksamhet på ett långsiktigt och strategiskt sätt. Ledamöterna i Moviums ledningsråd är:
Ole Andersson, stadsträdgårdsmästare, Helsingborg
Ulf E Andersson, projektledare, enheten för investeringsprogram/klimatavdelningen, Naturvårdsverket
Gunnar Ericson, senior advisor, Malmö
Ann-Sofie Eriksson, chef, Sektionen för planering, säkerhet och miljö, Sveriges Kommuner och Landsting
Kerstin Hugne, utvecklingsledare, Utvecklingsavdelningen, Boverket
Lars Hågbrandt, samhällsbyggnadschef, Katrineholm
Anna Lindell, strateg, Trafikverket
Staffan Lundstedt, kyrkogårdskonsulent, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation
Peder Melin, landskapsarkitekt, Samhällsbyggnad Ramböll
Kerstin Nilermark, samhällsbyggnadschef, Höganäs
Tiina Sarap, dekan, LTJ–fakulteten, SLU
Katarina Schylberg, programsekreterare, IQ Samhällsbyggnad
Anders Svensson, arkitekt/senior advisor, CaseLab
Per Svensson, kulturskribent, Sydsvenskan
Karin Åkerblom, processledare, stadsutveckling, Uppsala
Barns rättigheter – våra skyldigheter
Anders Rasmusson lyfter fram forskning som visar på vikten av en god utemiljö för barns utveckling. Kunskap finns alltså men fortfarande saknas vuxnas engagemang.
Varför går det så långsamt?
Anders Rasmusson blickar tillbaka tjugo år och ser att mycket av den kunskap om ekosystemtjänster som efterfrågas idag fanns redan då. Varför är det så svårt att implementera den?
Social hållbarhet och fysisk miljö
På Moviums ledningsråds höstträff spanades det in i framtiden. En av frågorna rörde social hållbarhet och dess koppling till fysiska platser. Anders Rasmusson bjuder in till fortsatt diskussion.
Palmhus åt alla?
Anders Rasmusson frågar sig varför inglasade utomhusliknande miljöer blir allt vanligare.
Movium – SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling
De senaste åren har mycket förändrats hos Movium. Nu har bitarna fallit på plats och under maj lanserade vi Movium som SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling.
Hur ser framtidens stad ut?
Det är intressant att jämföra livsstilstrender med de städer vi utvecklar. Hur låter vi dessa trender influera vårt samhällsbyggande?
Slutet på oljan – när ökar städernas självförsörjning?
Per G Berg, professor i landskapsarkitektur, menar att ökad lokal produktion av mat och bränsle är nödvändig i en framtid anpassad efter ökade priser på den ändliga resursen fossilt bränsle. Hur anpassar vi våra städer efter detta kommande behov?
Tänk om man förbjöd landskapsarkitekter att använda gräs!
Ja, det skulle ju vara ett ordentligt paradigmskifte i både utformning och förvaltning av urbana grönytor.
Tharirtorget och den sociala ordningens makt
Under våren var Tharirtorget i Kairo scenplats för en revolution, samtidigt som den sociala ordningen upprätthölls av revolutionärerna själva.
Det finns inga städer!
Det finns inga städer, säger professorn i landskapsarkitektur där han sitter vid seminariebordet, mitt i diskussionen om hållbar stadsutveckling. Nähä?
Hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet
Tisdagen den 8 mars samlades tre riksdagsutskott för att diskutera hållbara städer.
Det är glädjande att riksdagen diskuterar grönområden. Det vittnar om tyngden i dessa frågor idag, och vilka möjligheter vi som arbetar med dem har när det handlar om att bidra till en bättre samhällsutveckling.
Däremot förbiser man de sociala dimensionerna i diskussionen. Det är upp till oss som jobbar med dessa frågor att väga ihop ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för att skapa täta men levande städer där folk väljer att bo och leva.
0,6 – HUR BRA ÄR DET?
Planarbetet för bostadsområdet Norra Djurgårdsstaden är ambitiöst på ett sätt som man sällan ser. Med utgångspunkt i det omgivande landskapets naturvärden och kommande klimatförändringar satsar man på att göra allt rätt för framtiden. Men det verkar som man fokuserar medlen snarare än målen. Det gör modellen med grönytefaktor 0,6 godtycklig, skriver Tim Delshammar.