I klimatkrisens skugga och det hållbara samhällets framtidsljus kan vi inom tio år förvänta oss en rad samhällsanpassningar. Oljetoppen representerar en situation i världen när utvinningen av olja just har passerat sitt maximum. Redan nu leder en tilltagande oljebrist till att priserna stiger, då det mesta i samhället på ett eller annat sätt har gjorts beroende av fossil olja.

Världens alla transporter, väg-, flyg- och sjötransporter av såväl människor som av gods och mat, är direkt beroende av billig olja. Inom matproduktionen behöver vi traktorbränsle, konstgödsel och bekämpningsmedel som alla har länkar till den fossila oljan. Vår tillverkningsindustri är också den beroende av denna ändliga resurs.

Energiomställning

När oljan nu snabbt blir allt dyrare blir det därför oundvikligt att energiomställningen tar förnyad fart, en omställning från icke-förnybara energikällor, som olja, kol, naturgas och uran, till lokalt producerade, förnybara energikällor, som solvärme, sol-el, vind-el och fast och flytande biobränsle, samt till en större energieffektivisering.

2010 ökade investeringarna i förnybara energikällor upp emot svindlande en biljon svenska kronor. Ännu större investeringar är att vänta under det närmaste decenniet.

Dessa ökade investeringar leder både till en större lönsamhet i energieffektivisering i nordiska länder och att villor och flerfamiljshus kan förväntas halvera sin energiförbrukning fram till 2020. Inom samma tidsram kommer bilar, bussar och flygplan att använda mellan trettio och femtio procent mindre energi per personkilometer.

Ytterligare resultat av energiomställningen innefattar våra vardagsvanor med en ny, sparsam och resurssnål livsstil, där material och föremål används effektivare, repareras och återanvänds.

Förändring av staden

Andra anpassningar rör själva formen på och organisationen av städer. En stor systemförändring, som redan pågått ett decennium i flera stora och medelstora städer i Tyskland, Holland, England och Danmark, är omvandlingen från bilstäder till gåfartsstäder. Dessa gåfartsstäder har betydligt högre andel persontransporter genom promenader, cykling, små, lätta och tysta fordon samt ett kraftigare utbyggt buss- och spårvagnsnät än bilstäder.

Produktion av mat och bränsle

En annan systemförändring handlar om stadens relation till det produktiva och rekreativa landskapet som omger den. I framtidens städer, bortom oljetoppen och påföljande prisökningar, kommer landsbygden sannolikt tillbaka in i staden i flera skalor och på flera delvis nya sätt.

Stadsodling kan förväntas spela en större roll i framtidens europeiska städer, från småskaliga köksträdgårdsland, balkongodlingar och koloniområden för privat odling till vad man kallar den tredje odlingsnivån, grannskapsodlingar. Särskilt storskalig produktion av grönsaker och frukt i närheten av bostadsområden är redan under utveckling i städer som London, Rom och Freiburg.

Regioner

I en nära framtid kan man förmoda att lokal produktion av mat och bränsle får en kvantitativt än större betydelse, både inom kommuner, mikro-regioner som Mälardalen, Örestadsregionen och Normandie, samt inom makro-regionala marknader som Norden, Östersjöregionen och Medelhavsregionen.

I det perspektivet innebär den blygsamma andelen på mellan en och två procent lokalproducerad mat för större städer i Sverige och Tyskland, inte bara en ekonomiskt ofördelaktig situation – på sikt kan den låga självförsörjningsgraden bli direkt samhällsfarlig om vi ser till mattillgången.

Ökad självförsörjningsgrad

Ett rimligt mål för den närmaste tioårsperioden är att öka den lokala självförsörjningsgraden till tio procent. Skulle vi behöva öka självförsörjningen ännu mer än så, innebär dessa första tio procent en rimligt omfattande infrastruktur som relativt smärtfritt kan utökas. Därför blir små och stora regioner av strategisk ekonomisk betydelse för vår uthålliga mat- och bränsleförsörjning även i ett ännu längre perspektiv.

London och flera andra europeiska storstäder har redan fokus på lokal produktion av mat och bränsle på stadsplaneringens agenda.

Vad väntar vi på i Sverige? 

Per G Berg

Professor i landskapsarkitektur vid Institutionen för stad och land, SLU i Ultuna.

Illustration: Karin Andersson, Movium

Läs mer av Per G Berg i senaste numret av Movium Magasin!