Slutet på oljan – när ökar städernas självförsörjning?
I klimatkrisens skugga och det hållbara samhällets framtidsljus kan vi inom tio år förvänta oss en rad samhällsanpassningar. Oljetoppen representerar en situation i världen när utvinningen av olja just har passerat sitt maximum. Redan nu leder en tilltagande oljebrist till att priserna stiger, då det mesta i samhället på ett eller annat sätt har gjorts beroende av fossil olja.
Världens alla transporter, väg-, flyg- och sjötransporter av såväl människor som av gods och mat, är direkt beroende av billig olja. Inom matproduktionen behöver vi traktorbränsle, konstgödsel och bekämpningsmedel som alla har länkar till den fossila oljan. Vår tillverkningsindustri är också den beroende av denna ändliga resurs.
Energiomställning
När oljan nu snabbt blir allt dyrare blir det därför oundvikligt att energiomställningen tar förnyad fart, en omställning från icke-förnybara energikällor, som olja, kol, naturgas och uran, till lokalt producerade, förnybara energikällor, som solvärme, sol-el, vind-el och fast och flytande biobränsle, samt till en större energieffektivisering.
2010 ökade investeringarna i förnybara energikällor upp emot svindlande en biljon svenska kronor. Ännu större investeringar är att vänta under det närmaste decenniet.
Dessa ökade investeringar leder både till en större lönsamhet i energieffektivisering i nordiska länder och att villor och flerfamiljshus kan förväntas halvera sin energiförbrukning fram till 2020. Inom samma tidsram kommer bilar, bussar och flygplan att använda mellan trettio och femtio procent mindre energi per personkilometer.
Ytterligare resultat av energiomställningen innefattar våra vardagsvanor med en ny, sparsam och resurssnål livsstil, där material och föremål används effektivare, repareras och återanvänds.
Förändring av staden
Andra anpassningar rör själva formen på och organisationen av städer. En stor systemförändring, som redan pågått ett decennium i flera stora och medelstora städer i Tyskland, Holland, England och Danmark, är omvandlingen från bilstäder till gåfartsstäder. Dessa gåfartsstäder har betydligt högre andel persontransporter genom promenader, cykling, små, lätta och tysta fordon samt ett kraftigare utbyggt buss- och spårvagnsnät än bilstäder.
Produktion av mat och bränsle
En annan systemförändring handlar om stadens relation till det produktiva och rekreativa landskapet som omger den. I framtidens städer, bortom oljetoppen och påföljande prisökningar, kommer landsbygden sannolikt tillbaka in i staden i flera skalor och på flera delvis nya sätt.
Stadsodling kan förväntas spela en större roll i framtidens europeiska städer, från småskaliga köksträdgårdsland, balkongodlingar och koloniområden för privat odling till vad man kallar den tredje odlingsnivån, grannskapsodlingar. Särskilt storskalig produktion av grönsaker och frukt i närheten av bostadsområden är redan under utveckling i städer som London, Rom och Freiburg.
Regioner
I en nära framtid kan man förmoda att lokal produktion av mat och bränsle får en kvantitativt än större betydelse, både inom kommuner, mikro-regioner som Mälardalen, Örestadsregionen och Normandie, samt inom makro-regionala marknader som Norden, Östersjöregionen och Medelhavsregionen.
I det perspektivet innebär den blygsamma andelen på mellan en och två procent lokalproducerad mat för större städer i Sverige och Tyskland, inte bara en ekonomiskt ofördelaktig situation – på sikt kan den låga självförsörjningsgraden bli direkt samhällsfarlig om vi ser till mattillgången.
Ökad självförsörjningsgrad
Ett rimligt mål för den närmaste tioårsperioden är att öka den lokala självförsörjningsgraden till tio procent. Skulle vi behöva öka självförsörjningen ännu mer än så, innebär dessa första tio procent en rimligt omfattande infrastruktur som relativt smärtfritt kan utökas. Därför blir små och stora regioner av strategisk ekonomisk betydelse för vår uthålliga mat- och bränsleförsörjning även i ett ännu längre perspektiv.
London och flera andra europeiska storstäder har redan fokus på lokal produktion av mat och bränsle på stadsplaneringens agenda.
Vad väntar vi på i Sverige?
Per G Berg
Professor i landskapsarkitektur vid Institutionen för stad och land, SLU i Ultuna.
Illustration: Karin Andersson, Movium
Läs mer av Per G Berg i senaste numret av Movium Magasin!
Urban-kramare förenen eder…
Det är hög tid att stå upp till försvar för staden. Inte för stadens avigsidor eller tillkortakommanden, men väl stadens kvaliteter. De kvaliteterna ökar knappast när vi nu ska ta hjälp av skogens träd eller lantgårdens kor, höns och grisar, anser Larseric Johanson, journalist på Tidningen Utemiljö.
-Det är dags för kamp. För ni finns väl, alla ni som njuter av staden och vill fortsätta att göra det. Ni som kan redovisa en ”stadsproveniens” i generationer, skriver han.
Gatukonst ger staden identitet
Staden består av rum. Inget rum blir ett hem förrän man har präglat det själv, därför måste moderna stadsplanerare lära sig att se gatukonsten som ett naturligt inslag.
Vi kan göra världen
lite, lite bättre!
Idag vet vi hur viktiga de gröna frågorna är, både för vårt eget och jordens välbefinnande. Borde det inte vara olagligt att känna till detta men ändå inte planera och agera utifrån det? Är inte det att medvetet vålla annan skada, eller i alla fall att hämma medmänniskors utveckling?
Vad är egentligen GRÖNT?
Vad betyder egentligen grönt? Pengar - som amerikanska dollar? Eller en sektor som sysslar med parkverksamhet? Miljövänligt framställd el? Har begreppet börjat bli slitet? Eller står det fortfarande för tillväxt och sundhet?
Lek föder gott ledarskap
Det är skillnad på fri lek och organiserad lek. I den fria leken skapar barn sina egna regler och lär sig konsten att kompromissa. Där läggs grunden för ett gott ledarskap. Men ger vi barn plats och tid att utveckla denna förmåga?
Utan trädgårdsmästaren ingen trädgård
Ulf Nordfjell gör det igen: skapar trädgård på Chelsea Flower Show 2009. Men utan trädgårdsmästaren hade han inte kommit långt. Det är på tiden att vi höjer yrkeskårens status.
Från pråliga monument
till aska i fjällbäcken
Hela kyrkogårdssektorn måste bli bättre på att möta önskemål och krav från kunderna. När individen står i fokus blir behoven fler och mer differentierade än någonsin tidigare.
FÖR VEM skapas lekplatserna?
Avslöjar inte fokuseringen på särskilda platser för barn en syn på barnet som en ofärdig människa? Budskapet blir: Utvecklas först och bli sedan en riktig människa med tillgång till staden!
Vital 28-åring söker kontakt med likasinnad
Det har länge talats om behovet av att samarbeta. Redan när jag började på Movium för sju år sedan talades det om vikten av en grön ombudsman som står upp för våra frågeställningar, eller ett gemensamt kansli som kan samordna de organisationer som arbetar med utemiljön. Vår bransch är för liten för att vi ska hålla på och dra åt olika håll, brukar också sägas.
Stadsparken - ett open space
Open space, eller space left over, myntades som uttryck planeringssammanhang i 1970-talets England. Open space är en plats som blivit över, som man inte vet vad man ska göra med och där därför vad som helst kan hända.
Open space är också en metod för brukarmedverkan. När Lunds kommun nyligen använde den för att få veta vad invånarna önskar av sin stadspark i framtiden stod aktiivteterna i fokus.
Våga prata med barnen!
Barn har rätt att göra sin röst hörd i samhällsplaneringen. Det vet vi. Vi vet också att det bara behövs en genuin lust att lyssna på barnen för att ta del av deras åsikter. Ändå är det så svårt. Varför?
Medborgarinflytande och grön stadsplanering
Staden ser inte bara skitig ut på grund av skräp på gatan. Om man, istället för att lägga pengarna på att försöka uppfostra invånarna till att slänga skräp i papperskorgar, förskönar staden med grönområden och andra utsmyckningar så fastnar inte skräpet lika lätt i blickfånget.
Lägg till ny kommentar