Ledaren

REGN är största utmaningen

Publicerad 14 maj 2008
 
Vi kan räkna med ett varmare klimat i norra Europa i takt med att effekterna av klimatförändringen får allt större genomslag. Framförallt kommer temperaturhöjningen att märkas under vinterhalvåret, men forskarna räknar även med att delar av Sverige kan få fler extrema värmeböljor med tillhörande torrperioder under sommarhalvåret.
 
Studier har gjorts över vilken effekt träd och vegetation har på lufttemperaturen. I parker mindre än en hektar ligger temperaturen en till två grader lägre än i omgivande tätbebyggt stadslandskap. I större parker – försök har gjorts i bland annat Tiergarten i Berlin – kan temperaturen vara mellan fem och tio grader lägre.
 
Fler gatuträd
De stora parkerna har bättre luftkvalitet och spelar en stor social roll, men som buffert när det gäller lufttemperatur i omgivande stad har de mindre betydelse. Trehundra till fyrahundra meter från parken upphör mätbara effekter. Stephan Pauleit, professor i landskapsplanering vid Skov og Landskab vid Köpenhamns Universitet, trycker därför på vikten av enstaka gatuträd och mindre planteringar fördelade över hela staden. Han leder forskningsprojektet 2BG (www.2bg.dk)
kring utveckling av verktyg för stadsplanering kring lokaltomhändertagande av vatten.
 
Vid ett seminarium som Movium arrangerade nyligen kring frågor berörande planering inför klimatförändringar redovisade Stephan Pauleit resultat från en stor studie över ett framtidsscenario för Manchester med omnejd. Studien har genomförts av hortonom Susannah Gill, som själv medverkade på Moviums vinterkonferens tidigare i år. Temperaturen på markytan är ett av de värden Gill använde i studien för att beskriva effekter i olika miljöer. Värdena påvisar tydligt skillnader mellan hårdgjorda och icke hårdgjorda ytor, samt mellan ytor med eller utan skuggivande vegetation.
"Utferdstrang" av Marit Wiklund, skulptur i kanalen Dokka, Aker Brygge i Oslo. Foto: Göran Nilsson
Mängder av vatten
Den största utmaningen för planerarna framöver blir att hantera den ökade mängden nederbörd. Maja Brandt, docent i hydrolog på SMHI, menar att vi har svårt att föreställa oss den mängd vatten som under kort tid kan falla på varenda kvadratmeter av hårdgjorda ytor på gator, torg och tak. Nuvarande dagvattensystem klarar inte denna belastning. Vid kraftiga skyfall släpps helt orenat vatten ut i sjöar eller andra vattendrag. Vi som tar stor del av vårt dricksvatten från ytvatten är känsliga för föroreningar som följd av översvämningar.
 
Redan har flera orter i västra och södra Sverige gjort erfarenheter som påminner om vådan av att bygga tätt inpå vattendrag, eller av att underskatta konsekvenserna av att bygga i områden med rasrisk. I grova drag beräknas trehundratusen fastigheter kunna ligga i farozonen för översvämning eller ras.
 
Även om andelen hårdgjorda ytor i städerna skulle minskas genom att vegetationsytorna blev fler, är det inte rimligt att räkna med att vatten i någon större utsträckning ska kunna infiltrera i marken. Så porösa jordlager är städerna inte byggda på. Vad som krävs är öppna system som fördröjer, och renar, avrinningen mot de uppsamlande vattendragen. Om minst åtta till tio procent av städernas tak vore gröna tak av sedumtyp, skulle det få en märkbar effekt enligt Stephan Pauleit.
 
Privata trädgårdar viktiga
Manchesterstudien visar att delar av nederbörden infiltreras i privatträdgårdarna. Dessa grönområden spelar roll för värdefull fördröjning. Information till bostadsbolag, privatvärdar och villaägare om hur deras mark och vegetation ingår i det stadens ekologiska system är därför väsentlig.
 
Städer är extra känsliga. De är ekologiskt sett extrema livsmiljöer men det är här flertalet människor bor. Samhällsplaneringen måste anpassas efter ökad nederbörd och fler värmeböljor. Fortfarande finns det enligt Maja Brandt och Stephan Pauleit möjlighet att vara flexibel och söka olika lösningar – men det måste ske nu.
 
Anna Lenninger
landskapsarkitekt, Skolans Uterum, Stockholm

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.

Sidor