Tidningen Fokus har rankat Sveriges alla kommuner.
– När allt från skattesatser och huspriser till dagisköer och självmordsfrekvens har vägts in toppas listan av skånska Lomma, meddelar tidningen.
Fokus har skärskådat Sveriges 290 kommuner enligt 30 olika faktorer. De tio kommunerna i toppen är i ordningsföljd Lomma, Lidingö, Lund, Kungsbacka, Vellinge, Vaxholm, Danderyd, Värmdö, Vallentuna och Sollentuna.
Visst är det så att rankingen återspeglar endast de faktorer som bildat utgångspunkten för analysen. Och visst kan man konstatera att de flesta kommunerna på tio-i-topp listan är villakommuner i storstädernas närhet och med tillgång till upplevelser och service, arbetsmarknad och kultur som dessa erbjuder, utan storstädernas eventuella avigsidor på grund av blandad befolkningssammansättning och sociala problem. Listan ger anledning till vissa reflektioner om förträffligheten i dessa miljöer.
Spekulantens önskemål
Undersökningen gör inte anspråk på att vara vare sig fullständig eller vetenskaplig utan uppges vara en sammanställning av information från tillgänglig statistik och redan gjorda undersökningar. Dessa har sedan sorterats utifrån ”vad som är positivt och negativt ur en boendespekulants subjektiva ögon”.
Enligt Fokus vill personen i fråga ha ett bra men billigt boende, hög trygghet och god kommunal service med kvalitet i vård, omsorg och skola. En bostadsspekulant vill helst bo där invånarna har jobb, är friska och har få sociala problem – där fritiden erbjuder aktiviteter men också möjlighet till naturupplevelser.
Men en reflektion föranledd av denna artikel är att frågor med anknytning till den offentliga miljöns egenskaper saknas. Nästan åtminstone, därför att ”utgifter kultur och fritid”, ”idrottsföreningar”, ”serveringstillstånd” och ”anmälda brott” kanske kan ha något lite att göra med utemiljöns egenskaper.
Grönskan viktig
Det är märkligt bland annat med tanke på att undersökningar av människors boendepreferenser visar att tillgången på parker, torg och platser och till natur och grönska är betydelsefull för valet av bostad – och har effekter på priset för en bostad. Andra undersökningar visat att närheten till grönska, till exempel att kunna se grönska från sin bostad, är av betydelse för människors välbefinnande.
I en enkätundersökning i Karlstad kommun anger de svarande att naturen och omgivningarna med mycket grönområden och vatten bidrar till att de trivs i kommunen. Det som främst bidrar till att man inte trivs är trafiken, störande personer i närområdet samt att det är skräpigt.
Det finns till och med undersökningar (visserligen engelska) som ger belägg för att 65 procent av befolkningen sätter större värde på god standard i skötsel och underhåll av allmänna ytor än i investeringar, det vill säga olika förbättringsåtgärder i anläggningarna.
Frågor saknas
I Sverige gör SCB regelbundet så kallade medborgarundersökningar där kommuninvånarna sätter betyg på kommunernas verksamhet, på det inflytande de anser sig ha på kommunens verksamhet samt på kommunen som plats att bo och leva på. Tyvärr finns det knappt några frågor som ger indikationer om betydelsen av den offentliga miljön och tillgången på ytor för sådant som rekreation, motion, vila, spontana aktiviteter, avkoppling och sociala kontakter.
Sådana undersökningar har emellertid genomförts i England. I en undersökning, CABE: Decent parks? Decent behaviour?, visas att 91 procent av de tillfrågade anser att tillgången till parker och friområden höjer livskvaliteten. De människor som intervjuats i den engelska undersökningen var också av uppfattningen att försämring av kvaliteten i det offentliga rummet, förfall, bristande underhåll och skräpighet faktiskt bidrar till att skapa eller förstärka vandalisering, asocialt beteende och även brott!
”Management by abandonment” kan i sig leda till att fler brott begås, ansåg man. Det betyder att dåligt underhåll i sig ger upphov till asocialt beteende.
En intressant fråga är om även motsatsen – god kvalitet i skötsel och underhåll av offentliga platser – ger upphov till eller åtminstone förstärker goda sociala kontakter?
Medverkan viktig
I den engelska undersökningen har 36 olika upprustningsprojekt utvärderats. Alla uppges ha lett till påtagliga förbättringar av det sociala livet. Projekten är sinsemellan ganska olika. Det som är gemensamt för dem anses vara att medverkan av invånarna i de aktuella områdena är betydelsefull för projektens framgång. Med andra ord, att om medborgarna själva deltar i arbetet så ökar den sociala sammanhållningen i området.
De erfarenheter man gjort i de engelska exemplen är intressanta även för olika parter med ansvar för den offentliga miljön i våra svenska städer och tätorter. Politiker kan här finna exempel på medborgarstyrda projekt, medan parkförvaltare upptäcker lyckade exempel på åtgärder för att rusta upp eftersatta parker och platser. Polis och sociala myndigheter får bekräftelse på sambanden mellan väl utformade miljöer och brottsbekämpning, och medborgare kan finna exempel på möjliga samverkansprojekt mellan kommun, företag och brukare.
Och planerare inser sambanden mellan å ena sidan (”participatory”, deltagande) design och (”communicative”, kommunikativ) planering samt å den andra, utvecklingen av en god social miljö.
Gynnar alla
Utredningen utgör en bekräftelse på Wilson & Kellings så kallade Broken Windows Theory, mera känd som noll-tolerans-principen som tillämpas i New York. Hög standard och kvalitet i den offentliga miljön innebär att invånarna trivs och att kostnaderna minskar. Kort sagt, alla tjänar på goda offentliga miljöer.
Men det viktigaste är kanske att alla – oberoende av om de finns i den ena eller den andra kommunen - inser att det faktiskt växer pengar på träd.
Ole Reiter
Ole Reiter är chef för Movium. Han har tidigare varit stadsbyggnadsdirektör i Helsingborg respektive Sundbyberg. Dessförinnan var han bland annat ämnessakkunnig i regeringskansliet samt kommittésekreterare i Stadsförnyelsekommittén.
