Palmhus åt alla?
Det är intressant att fundera över hur det offentliga rummet utvecklas. Hur gränserna mellan offentligt och privat flyttas, eller gränserna mellan ute och inne.
Ray Oldenburg, professor i sociologi vid University of West Florida, skrev i boken The great good place om vikten av den tredje platsen. Med det menar han de platser som varken är hemma eller jobb, utan alla andra platser man möter folk på; kaféer, affärer eller platser i det offentliga rummet. Han beskriver hur viktiga dessa platser är för samhället och för demokratin.
Många menar att dessa publika mötesplatser dessutom blir ännu viktigare i ett samhälle där ett ökat antal ensamhushåll och distansarbetande gör att allt fler måste hitta sociala kontakter och gemenskap på annat håll än på jobbet eller i hemmet.
Importerade ideal
Vi har importerat våra ideal om det urbana livet från kontinenten, med helt andra klimatförhållanden och betydligt längre utomhussäsong än vad vi har på våra breddgrader. Hur skulle ett genuint nordiskt urbant ideal se ut? Finns det inget mer vi kan göra än att fylla torgen med gassvampar och filtar? Är nästa steg att flytta utemiljön inomhus?
I bokonceptets Boverians bostadsrättsföreningar kan femtioplussare njuta av en stor inglasad bostadsgård. Rummet mellan huskropparna består av ett 1600 kvadratmeter stort uterum, 13 meter högt, med en temperatur som håller sig i det behagliga området mellan 12 och 25 grader. Miljön är utrustad med sittgrupper, parasoller, trädgårdsdammar, boulebanor och växtlighet hämtad från Sydeuropa, Japan, tropikerna och Skandinavien. Ett antal fullvuxna palmer och bananplantor fyller ut ända till taket. Konceptet är realiserat i fem svenska städer, ytterligare ett tjugotal är på gång.
Visst låter det härligt och de boende verkar nöjda, men ändå är det något som känns konstigt. Som att bo hela livet på en charteranläggning. Är det en bostadsgård eller en lobby? Vilka aktiviteter är tillåtna här? Man måste även fundera över vilka ekosystemtjänster den här bostadsgården bidrar med till staden. Och visst sker en kraftig förflyttning på skalan privat-offentligt när vi glasar in bostadsgården. Som att placera en lycklig liten bubbla mitt i stan, bara för inbjudna.
Inomhusparker
I Movium Magasin nr 1, 2012, skrev vi om att det i New York finns planer på en park i en underjordisk terminal, The Low Line. Park Here var en annan inomhuspark, som fanns under tre vintermånader i ett stort galleri i New York. När våra svenska köpcenter och gallerior förnyar sig är det ofta med stadsmiljön som förebild och eftersträvansvärt ideal. Bland fördelarna nämns naturligtvis att platserna fungerar lika bra i alla sorters väder.
Är det kanske så att vi blir allt mer bekväma? Har vi tröttnat på att springa genom regnet mellan affärerna? På att söka en stunds skydd och värme över en kopp kaffe i ett café med immiga rutor? Är det så att vi inte längre accepterar den obekvämlighet som vädrets makter innebär?
Tecken i tiden
Torget är ju den klassiska offentliga samlingsplatsen för olika politiska manifestationer och utspel. Kanske var det ett tecken i tiden när Håkan Juholt valde att meddela sin avgång från ett inomhustorg i en galleria i Oskarshamn – en privat miljö, som gallerior faktiskt oftast är?
Det är inspirerande att utemiljön blivit ett ideal för inomhusmiljöer. Det säger mycket om vilka fantastiska kvalitéer vi arbetar med.
Men kan vi inte bli bättre på att klimatskydda platser och stråk istället för att flytta utemiljön inomhus? Inte minst för att slå vakt om våra gemensamma offentliga platser.
Anders Rasmusson
Chef på Movium
Urban-kramare förenen eder…
Det är hög tid att stå upp till försvar för staden. Inte för stadens avigsidor eller tillkortakommanden, men väl stadens kvaliteter. De kvaliteterna ökar knappast när vi nu ska ta hjälp av skogens träd eller lantgårdens kor, höns och grisar, anser Larseric Johanson, journalist på Tidningen Utemiljö.
-Det är dags för kamp. För ni finns väl, alla ni som njuter av staden och vill fortsätta att göra det. Ni som kan redovisa en ”stadsproveniens” i generationer, skriver han.
Gatukonst ger staden identitet
Staden består av rum. Inget rum blir ett hem förrän man har präglat det själv, därför måste moderna stadsplanerare lära sig att se gatukonsten som ett naturligt inslag.
Vi kan göra världen
lite, lite bättre!
Idag vet vi hur viktiga de gröna frågorna är, både för vårt eget och jordens välbefinnande. Borde det inte vara olagligt att känna till detta men ändå inte planera och agera utifrån det? Är inte det att medvetet vålla annan skada, eller i alla fall att hämma medmänniskors utveckling?
Vad är egentligen GRÖNT?
Vad betyder egentligen grönt? Pengar - som amerikanska dollar? Eller en sektor som sysslar med parkverksamhet? Miljövänligt framställd el? Har begreppet börjat bli slitet? Eller står det fortfarande för tillväxt och sundhet?
Lek föder gott ledarskap
Det är skillnad på fri lek och organiserad lek. I den fria leken skapar barn sina egna regler och lär sig konsten att kompromissa. Där läggs grunden för ett gott ledarskap. Men ger vi barn plats och tid att utveckla denna förmåga?
Utan trädgårdsmästaren ingen trädgård
Ulf Nordfjell gör det igen: skapar trädgård på Chelsea Flower Show 2009. Men utan trädgårdsmästaren hade han inte kommit långt. Det är på tiden att vi höjer yrkeskårens status.
Från pråliga monument
till aska i fjällbäcken
Hela kyrkogårdssektorn måste bli bättre på att möta önskemål och krav från kunderna. När individen står i fokus blir behoven fler och mer differentierade än någonsin tidigare.
FÖR VEM skapas lekplatserna?
Avslöjar inte fokuseringen på särskilda platser för barn en syn på barnet som en ofärdig människa? Budskapet blir: Utvecklas först och bli sedan en riktig människa med tillgång till staden!
Vital 28-åring söker kontakt med likasinnad
Det har länge talats om behovet av att samarbeta. Redan när jag började på Movium för sju år sedan talades det om vikten av en grön ombudsman som står upp för våra frågeställningar, eller ett gemensamt kansli som kan samordna de organisationer som arbetar med utemiljön. Vår bransch är för liten för att vi ska hålla på och dra åt olika håll, brukar också sägas.
Stadsparken - ett open space
Open space, eller space left over, myntades som uttryck planeringssammanhang i 1970-talets England. Open space är en plats som blivit över, som man inte vet vad man ska göra med och där därför vad som helst kan hända.
Open space är också en metod för brukarmedverkan. När Lunds kommun nyligen använde den för att få veta vad invånarna önskar av sin stadspark i framtiden stod aktiivteterna i fokus.
Våga prata med barnen!
Barn har rätt att göra sin röst hörd i samhällsplaneringen. Det vet vi. Vi vet också att det bara behövs en genuin lust att lyssna på barnen för att ta del av deras åsikter. Ändå är det så svårt. Varför?
Medborgarinflytande och grön stadsplanering
Staden ser inte bara skitig ut på grund av skräp på gatan. Om man, istället för att lägga pengarna på att försöka uppfostra invånarna till att slänga skräp i papperskorgar, förskönar staden med grönområden och andra utsmyckningar så fastnar inte skräpet lika lätt i blickfånget.