Odling som politisk handling
Foto: Pia Schmidtbauer
För nästan tio år sedan publicerade Movium ett faktablad om Community Gardens i New York. Få i Sverige hade hört talas om detta begrepp då. Movium var – som så många gånger – tidigt ute.
Fortfarande finns inget svenskt begrepp för företeelsen
Inte illa: verkligheten brukar annars föregå forskningen
Hennes forskning blir till ett inlägg i en politisk debatt.
Tio års utveckling
En liten spaning säger att mycket hänt på de tio år som gått: stadsodling är allt annat än ett främmande begrepp
Författarna Lieberg och Schmidtbauer slår i sitt Gröna Faktablad från 2001 fast att parkförvaltningarna måste utvecklas från att ha rollen som myndighet till att ha en utpräglad serviceroll: Parkförvaltningen måste möta människors behov och önskemål om att få uttrycka sig i form av odling.
Det skrev de för nästan tio år sedan. I dag är vi där: I Göteborg får den som vill faktiskt lov att gå ut och odla i stadens parker. Göteborg deltog också aktivt när Movium förra året var med om att lansera The Allotment Plot
The Allotment Plot manifesterade sig som en installation i Wanås skulpturpark under säsongen2009. I år följs den av en ny odlingsinstallation
Stadsodlingen hundra år
På Moviums jubileumskonferens Odla staden föreläste Björn Forsberg
Det kan tyckas som att detta är ett uttryck för en ny slags radikal handling
Enligt Forsberg är den odling vi ser i Detroit idag ett tecken på att människor vill återta makten över sina liv: det finns inga livsmedelsaffärer i staden Detroit. Folk lever på skräpmat. Maten i sig är alltså anledningen till odlingen. Men det är större än så. Enligt Forsberg ser vi i dessa odlingar tydliga tecken på att någonting betydelsefullt håller på att hända. Jordens resurser är ändliga och snart har vi kramat ur dem allihop. Staden måste bereda plats för människors försörjning.
Back to basic
Grön urbanism
Framstående urbanister talar om att gränsen mellan stad och land kommer att suddas ut. Den framtida staden byggs av gröna
Må så vara. Att odla sin trädgård är än så länge
Odling är ett mycket socialt projekt. Man odlar i första hand sig själv i en trädgård
Titti Olsson
Kommunikationskoordinator på Movium
Mer information om Gröna Fakta nr 1 2010 om stadsdelsträdgårdar finns här http://www.movium.slu.se/publikationer/index.cfm?p=grfakta_ingress&id=220)
Utveckla dialogen med medborgarna
I Sverige är vi stolta över vår demokratiska tradition av att samråda med medborgarna i frågor som gäller den fysiska miljön. Men kan vi slå oss för bröstet när vi vet att metoden inte når alla?
Staden är full av budskap
I Hobart i Tasmanien har människor lämnat personliga mikrohistorier om sitt liv i staden. Under tio dagar visades 27 stora reklamtavlor med personliga reflektioner som andra medborgare kunde kommentera.
Problemet alltid någon annans
Vi har lärt oss att det alltid är någon annan som axlar ansvaret för den offentliga miljön och löser alla problem. Men det finns egentligen inga hinder för att engagera medborgare i frågor om stadsmiljöns kvaliteter, våra parker, torg och platser. Om förutsättningarna finns agerar människor inte i egen sak utan för allas bästa.
Spåren efter nya svenskar är för få
Sverige byter befolkning snabbare än någonsin. De nya svenskarna och deras historia är en del av vår egen. Varför syns inte det mer i våra städer?
Förtroendefulla relationer skapar gott stadsliv
Relationer mellan människor skapar ett förtroendefullt stadsliv och är en förutsättning för demokratin.
Våga ha roligt!
En kreativ stad måste bli medveten om sina möjligheter och våga se på sig själv med humor och självdistans - som Borås.
Varför rör sig barnen så lite i staden?
Barns intresse för lek och idrott har inte minskat, trots det rör de sig mindre med ökad ohälsa som följd. Problemet är att de inte går, springer, cyklar eller leker i staden längre. Staden bjuder helt enkelt inte in dem.
Bejaka den lekfulla människan!
Återerövra stadsrummet genom att tillåta leken! Alla människor leker, utan lek skulle vi inte utvecklas.
Förändring och utveckling självklart för en levande stad
Ungdomsupploppen i Köpenhamn är en reaktion på att etablissemanget inte vågar möta det annorlunda.
Tryggare kan ingen vara...
Blir vi tryggare av fler kameror och färre buskar i våra städer? Eller handlar känslan av otrygghet om något annat?
Lägg till ny kommentar