Foto: Pia Schmidtbauer

För nästan tio år sedan publicerade Movium ett faktablad om Community Gardens i New York. Få i Sverige hade hört talas om detta begrepp då. Movium var – som så många gånger – tidigt ute.

 

Fortfarande finns inget svenskt begrepp för företeelsen, men det har kommit en avhandling, där forskaren Marie Larsson vid SLU i Alnarp (Gröna Fakta nr 1. 2010) gör ett försök när hon för svenska förhållanden lanserar begreppet stadsdelsträdgård.

 

Inte illa: verkligheten brukar annars föregå forskningen, här är det faktiskt tvärtom. Marie Larsson konstaterar att det ännu inte finns något som heter stadsdelsträdgårdar i Sverige, men hon ser vilken social potential någonting sådant skulle kunna få.

 

Hennes forskning blir till ett inlägg i en politisk debatt.

 

Tio års utveckling

En liten spaning säger att mycket hänt på de tio år som gått: stadsodling är allt annat än ett främmande begrepp, det är verkligen inne. Inte minst bland unga människor. Där framstår odlingen många gånger som en fredlig med medveten, politisk och radikal handling.

 

Författarna Lieberg och Schmidtbauer slår i sitt Gröna Faktablad från 2001 fast att parkförvaltningarna måste utvecklas från att ha rollen som myndighet till att ha en utpräglad serviceroll: Parkförvaltningen måste möta människors behov och önskemål om att få uttrycka sig i form av odling.

 

Det skrev de för nästan tio år sedan. I dag är vi där: I Göteborg får den som vill faktiskt lov att gå ut och odla i stadens parker. Göteborg deltog också aktivt när Movium förra året var med om att lansera The Allotment Plot, en världsomspännande kommunikationsrörelse med den klassiska kvadratodlingen som verktyg.

 

The Allotment Plot manifesterade sig som en installation i Wanås skulpturpark under säsongen2009. I år följs den av en ny odlingsinstallation, också den skapad av elever vid SLU i Alnarp, där själva odlingen kommer att vara indelad i stadskvarter.

 

Stadsodlingen hundra år

På Moviums jubileumskonferens Odla staden föreläste Björn Forsberg, forskare i miljö- och utvecklingsfrågor vid Umeå universitet, om stadsodling i Detroit och Havanna. I Havanna är odlingen ett resultat av statliga initiativ, i Detroit bygger odlingen på enskilda individers agerande: där tar människor övergiven tomtmark i anspråk för egna odlingar.

 

Det kan tyckas som att detta är ett uttryck för en ny slags radikal handling, men faktum är att stadsodling uppstod just i Detroit i slutet av 1800-talet. Då tog stadsträdgårdsmästaren i staden initiativ till odling som alternativ till socialbidrag i en tid av arbetslöshet.

 

Enligt Forsberg är den odling vi ser i Detroit idag ett tecken på att människor vill återta makten över sina liv: det finns inga livsmedelsaffärer i staden Detroit. Folk lever på skräpmat. Maten i sig är alltså anledningen till odlingen. Men det är större än så. Enligt Forsberg ser vi i dessa odlingar tydliga tecken på att någonting betydelsefullt håller på att hända. Jordens resurser är ändliga och snart har vi kramat ur dem allihop. Staden måste bereda plats för människors försörjning.

 

Back to basic, gräv där du står, odla din trädgård.

 

Grön urbanism

Framstående urbanister talar om att gränsen mellan stad och land kommer att suddas ut. Den framtida staden byggs av gröna, odlingsbara byggstenar lika väl som med grå med en annan slags hållfasthet. Den gröna urbanismen är då ett faktum: naturinslag och bebyggelsekultur är varandras förutsättningar.

 

Må så vara. Att odla sin trädgård är än så länge, i vår tid, i vår värld och kanske alltid, i första hand en lustfylld handling, tätt sammanflätad med en social dito. När radioprogrammet Odla med stadsgrönt i säsongens första program (måndagen den 5 april) sänder från ett kollektiv på Trädgårdsgatan (!) i Lund pågår där en workshop i stadsodling. En av deltagarna kan ingenting om odling men pratar om att satsa på basala grödor som potatis och morötter, plus någonting lite mer avancerat. Det är inte så illa om man aldrig stuckit fingrarna i jorden förr. Vad som fått honom att anmäla sig till sammankomsten? Ja, inte minst den kollektiva handlingen.

 

Odling är ett mycket socialt projekt. Man odlar i första hand sig själv i en trädgård, ensam och tillsammans med andra. Man odlar en plats där man ser spegelbilden av sig själv. Hur tar du hand om dig själv och din värld? Utifrån det kan det ske mycket.

 

Titti Olsson

Kommunikationskoordinator på Movium

Mer information om Gröna Fakta nr 1 2010 om stadsdelsträdgårdar finns här http://www.movium.slu.se/publikationer/index.cfm?p=grfakta_ingress&id=220),