Movium – SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling
De senaste åren har mycket förändrats hos Movium. Vi har introducerat Movium Partnerskap med flera olika nätverk och möjligheter till samfinansierad projektverksamhet. Vi har ändrat hur man tar del av våra övriga tjänster. Vi har lanserat Movium Magasin och nu också en ny hemsida. Bitarna faller på plats och under maj lanserade vi Movium som SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling.
Länge arbetat på detta vis
Nationalencyklopedin beskriver att en tankesmedja ”utvecklar nya långsiktiga idéer samt tar fram, sammanställer och sprider information, kunskap och åsikter i den offentliga debatten ... bedriver forskning, ger ut tidskrifter och böcker samt deltar i debatter.”
Movium har länge arbetat på detta vis. Nu för in begreppet tankesmedja i vårt namn.
Det nya namnet betonar att vi är en del av SLU. Vi vill med vårt nya namn göra det tydligt att vi är en resurs för alla inom SLU som arbetar med frågor relevanta för hållbar stadsutveckling.
Vi vänder oss också tydligare utåt från SLU. Vi vill växa genom samarbeten och bjuder därför in till fler och djupare samarbeten med andra lärosäten, statliga verk, bransch och intresseorganisationer. För att verkligen påverka samhällsutvecklingen krävs dessa samarbeten över sektors-, organisations- och förvaltningsgränser.
Påverka samhällsutvecklingen
För vi vill påverka samhällsutvecklingen. Vi vill ta plats och som tankesmedja kommer vi än tydligare att driva opinion. Vi använder våra kontakter med media, riksdag, departement, statliga verk och olika intresseorganisationer för att lyfta frågorna om stadens utemiljös relevans för en hållbar framtid. Vi skriver regelbundet krönikor och ledare där våra frågor lyfts fram, både på vår nya hemsida och i Movium Magasin.
Stora perspektiv
Som tankesmedja lägger vi mer resurser på metodisk och systematisk omvärldsanalys, analysen är grunden för vilka strategiska teman vi ska jobba efter. Vi vill engagera våra samarbetspartners i omvärldsanalysen och vill bli än bättre på att föra ut vad vi hittar och vad vi kommer fram till.
Movium kommer att fortsätta att utveckla och kommunicera kunskap om stadens utemiljö för att på så vis bidra till en bättre samhällsutveckling där hållbarhet och människans livsmiljö sätts i fokus. Som SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling blir detta syfte ännu tydligare.
Anders Rasmusson
Chef på Movium
STADEN
hetare än någonsin
Sedan en tid tillbaka är stadsutvecklingen definitivt inne i en ny fas: stora som små städer som vill någonting upptäcker en efter en att de vänt ryggen till det som en gång varit förutsättningen för att de ligger där de ligger; ett hav, en sjö, en älv, ett berg, en dal. Den sidan har blivit en baksida. Där har stadens industrier legat och bokstavligen skymt sikten och stängt medborgarna ute. Nu är det de mest attraktiva områdena för stadsutveckling.
Idag finns inget val i planeringen: man måste respektera både medborgare och natur när städer växer.
Dags att tala om förtätning av parker
Ordet park är laddat med en stark social dimension. Eftersom stadsplanering idag handlar om att förtäta måste också parkföreträdare tala i samma termer för att argumentera för parkernas existens. Det är dags att börja tala om täthet i form av aktiviteter, täthet av folk, för att göra det tydligt vad parkerna ska vara för någonting.
Stadsdelen där det växer så det knakar
Stadsdelen Seved i Malmö signalerar dubbla budskap: Å ena sidan är den småskalig och välplanerad och borde vara attraktiv. Å andra sidan är husen nedgångna och lokalpressen rapporterar om kravaller och knark. Samtidigt sjuder stadsdelen av aktivitet: det växer så det knakar i odlingar som bara blir större och större bland husen.
Integration och landsbygdsutveckling tar fart om staden involveras!
En ökad integration och förbättrad landsbygdsutveckling behöver stadens invånare, idéer och resurser. Stimulera utvecklingsstöd och program som suddar ut gränserna mellan stad och land – skapa mötesplatser och forum där den gemensamma utvecklingen kan frodas i win–win-koncept, uppmanar Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid SLU i Alnarp.
Ödetomter är
inga tomrum
Malmö är ett exempel på en svensk stad som växer. Där finns exempel på många av de frågor som väcks i planeringen när behovet av bostäder är stort och staden ska bli tätare. Måste alla rivningstomter, eller till synes outnyttjade plättar här och där, bebyggas? Är det inte hög tid att tala om hur man kan värdera och se dessa platser som ett slags möjlighetsplatser i planeringen?
Rom – en stad som nästlar sig in
I Rom kan man gå långt utan att det någonsin blir tråkigt. Där finns mycket att hämta för en stadsplanerare som undrar vad som får en människa att vilja vandra. Rom är en stad som nästlar sig in via sinnena. Det är inte människan som rotar sig på en plats - det är platsen som rotar sig i människan.
Odling som politisk handling
Stadsodling verkar vara en trend att räkna med och lanseras som vore den någonting helt nytt. Men stadsodling fanns redan på 1890-talet i Detroit.
Rätten till ett träd
Mamma intygar att hon kan se ett träd om hon bara lutar sig fram. Hon vet att jag i det närmaste betraktar det som en mänsklig rättighet att se ett träd utanför sitt fönster, skriver Titti Olsson, som tänker på vikten av att se ett träd utanför fönstret när man blir gammal och sitter hela dagarna vid sitt bord. Då är utsikten allt.
Undermåliga skolgårdar hämmar barnens utveckling!
Idag är det tillåtet att bedriva skolverksamhet i lokaler utan utemiljö. Detta strider enligt vår mening mot både förnuft och lagstiftning. Det krävs gemensamma insatser för att främja och förbättra landets skolgårdar och förskolegårdar, menar Petter Åkerblom, Movium, Johan Faskunger, utredare åt Statens folkhälsoinstitut , och Johan Tranquist
kanslichef, NCFF – nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn.
Är du för eller emot klimatet?
När världens ledare samlades i Köpenhamn för att lösa klimatkrisen misslyckades de. Att ta ansvar har visat sig vara för svårt på internationell nivå. Nu gäller det istället att våga ta steget till ett nationellt och lokalt – ja till och med ett individuellt – ansvar.
Är det möjligt?
Från skuld till ansvar
När detta skrivs är det avslutningsdag på Cop15 i Köpenhamn.
Går det att föhandla om klimatet? Vad skulle det innebära för stadsplaneringen om man införde nollvision, det vill säga förbjöd alla utsläpp av växthusgaser?
Staden som livsrum
Grått och gammalt om staden hos konservativ urban-kramare, tycker Måns Norlin på Movium om Larseric Johansons debattinlägg om stadens sanna värden.
Norlin tycker att Johansons inlägg luktar modernism. Dagens urbana människa är dock ingen produkt av modernismen, menar Norlin. Hon eller han väljer inte antingen staden eller landet, utan både och, samtidigt.