Movium – SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling
De senaste åren har mycket förändrats hos Movium. Vi har introducerat Movium Partnerskap med flera olika nätverk och möjligheter till samfinansierad projektverksamhet. Vi har ändrat hur man tar del av våra övriga tjänster. Vi har lanserat Movium Magasin och nu också en ny hemsida. Bitarna faller på plats och under maj lanserade vi Movium som SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling.
Länge arbetat på detta vis
Nationalencyklopedin beskriver att en tankesmedja ”utvecklar nya långsiktiga idéer samt tar fram, sammanställer och sprider information, kunskap och åsikter i den offentliga debatten ... bedriver forskning, ger ut tidskrifter och böcker samt deltar i debatter.”
Movium har länge arbetat på detta vis. Nu för in begreppet tankesmedja i vårt namn.
Det nya namnet betonar att vi är en del av SLU. Vi vill med vårt nya namn göra det tydligt att vi är en resurs för alla inom SLU som arbetar med frågor relevanta för hållbar stadsutveckling.
Vi vänder oss också tydligare utåt från SLU. Vi vill växa genom samarbeten och bjuder därför in till fler och djupare samarbeten med andra lärosäten, statliga verk, bransch och intresseorganisationer. För att verkligen påverka samhällsutvecklingen krävs dessa samarbeten över sektors-, organisations- och förvaltningsgränser.
Påverka samhällsutvecklingen
För vi vill påverka samhällsutvecklingen. Vi vill ta plats och som tankesmedja kommer vi än tydligare att driva opinion. Vi använder våra kontakter med media, riksdag, departement, statliga verk och olika intresseorganisationer för att lyfta frågorna om stadens utemiljös relevans för en hållbar framtid. Vi skriver regelbundet krönikor och ledare där våra frågor lyfts fram, både på vår nya hemsida och i Movium Magasin.
Stora perspektiv
Som tankesmedja lägger vi mer resurser på metodisk och systematisk omvärldsanalys, analysen är grunden för vilka strategiska teman vi ska jobba efter. Vi vill engagera våra samarbetspartners i omvärldsanalysen och vill bli än bättre på att föra ut vad vi hittar och vad vi kommer fram till.
Movium kommer att fortsätta att utveckla och kommunicera kunskap om stadens utemiljö för att på så vis bidra till en bättre samhällsutveckling där hållbarhet och människans livsmiljö sätts i fokus. Som SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling blir detta syfte ännu tydligare.
Anders Rasmusson
Chef på Movium
Barns rättigheter – våra skyldigheter
Anders Rasmusson lyfter fram forskning som visar på vikten av en god utemiljö för barns utveckling. Kunskap finns alltså men fortfarande saknas vuxnas engagemang.
Varför går det så långsamt?
Anders Rasmusson blickar tillbaka tjugo år och ser att mycket av den kunskap om ekosystemtjänster som efterfrågas idag fanns redan då. Varför är det så svårt att implementera den?
Social hållbarhet och fysisk miljö
På Moviums ledningsråds höstträff spanades det in i framtiden. En av frågorna rörde social hållbarhet och dess koppling till fysiska platser. Anders Rasmusson bjuder in till fortsatt diskussion.
Palmhus åt alla?
Anders Rasmusson frågar sig varför inglasade utomhusliknande miljöer blir allt vanligare.
Movium – SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling
De senaste åren har mycket förändrats hos Movium. Nu har bitarna fallit på plats och under maj lanserade vi Movium som SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling.
Hur ser framtidens stad ut?
Det är intressant att jämföra livsstilstrender med de städer vi utvecklar. Hur låter vi dessa trender influera vårt samhällsbyggande?
Slutet på oljan – när ökar städernas självförsörjning?
Per G Berg, professor i landskapsarkitektur, menar att ökad lokal produktion av mat och bränsle är nödvändig i en framtid anpassad efter ökade priser på den ändliga resursen fossilt bränsle. Hur anpassar vi våra städer efter detta kommande behov?
Tänk om man förbjöd landskapsarkitekter att använda gräs!
Ja, det skulle ju vara ett ordentligt paradigmskifte i både utformning och förvaltning av urbana grönytor.
Tharirtorget och den sociala ordningens makt
Under våren var Tharirtorget i Kairo scenplats för en revolution, samtidigt som den sociala ordningen upprätthölls av revolutionärerna själva.
Det finns inga städer!
Det finns inga städer, säger professorn i landskapsarkitektur där han sitter vid seminariebordet, mitt i diskussionen om hållbar stadsutveckling. Nähä?
Hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet
Tisdagen den 8 mars samlades tre riksdagsutskott för att diskutera hållbara städer.
Det är glädjande att riksdagen diskuterar grönområden. Det vittnar om tyngden i dessa frågor idag, och vilka möjligheter vi som arbetar med dem har när det handlar om att bidra till en bättre samhällsutveckling.
Däremot förbiser man de sociala dimensionerna i diskussionen. Det är upp till oss som jobbar med dessa frågor att väga ihop ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för att skapa täta men levande städer där folk väljer att bo och leva.
0,6 – HUR BRA ÄR DET?
Planarbetet för bostadsområdet Norra Djurgårdsstaden är ambitiöst på ett sätt som man sällan ser. Med utgångspunkt i det omgivande landskapets naturvärden och kommande klimatförändringar satsar man på att göra allt rätt för framtiden. Men det verkar som man fokuserar medlen snarare än målen. Det gör modellen med grönytefaktor 0,6 godtycklig, skriver Tim Delshammar.
Lägg till ny kommentar