Integration och landsbygdsutveckling tar fart om staden involveras!
tar fart om staden involveras!
En ökad integration och förbättrad landsbygdsutveckling behöver stadens invånare, idéer och resurser. Stimulera utvecklingsstöd och program som suddar ut gränserna mellan stad och land – skapa mötesplatser och forum där den gemensamma utvecklingen kan frodas i win–win-koncept, uppmanar Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid SLU i Alnarp.
Integration och landsbygdsutveckling är aktuella och viktiga ämnen, men våra politiker pratar inte mycket om integrationens betydelse för landsbygdsutvecklingen.
Inte heller pratar man om vikten av samarbete med stadens aktörer för att gynna landsbygdsutvecklingen. Stadens innevånare och aktörer betraktas oftast som presumtiva kunder, gäster och möjligen som framtida invånare för att uppehålla servicenivån i glesbygder. Denna syn präglar också mycket av de landsbygdsstöd som finns, till exempel Leader som utesluter samarbete med större tätorter och städer.
Naturligtvis gör dessa stöd för landsbygsutveckling nytta – hur mycket råder det dock olika mening om och ibland förmedlar media bilden av att det är svårt att hitta tillräckligt med goda idéer för att förbruka de medel som finns.
Hur ska vi kunna skapa en fungerande integration på landsbygden och få rejäl tillväxt på landsbygden om inte staden involveras?
Nuvarande synsätt bidrar istället till att öka den existerande klyftan mellan stad och land, vilket är allvarligt eftersom
1. Allt färre i städerna har någon relation till yrkesverksamma på landsbygden – allra minst till lantbrukare som producerar vår mat
2. En allt större andel av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund och dessa har i princip obefintliga kontakter med landsbygden – ytterst få bor och jobbar där, eller utbildar sig med fokus på landsbygdens arbetsmarknad
3. Ytterst få på landsbygden har personliga kontakter med invandrare, som då oftast bor i städerna
Lantbrukare – åk in till städerna och ge råd och stöd åt engagerade koloniodlare!
Foto: Anna Lenninger
Varför inte koppla samman stadens och landsbygdens utveckling? Stimulera utvecklingsstöd och program som suddar ut gränserna mellan stad och land – skapa mötesplatser och forum där den gemensamma utvecklingen kan frodas i win–win-koncept som ytterligare kan stimuleras av:
· Landsbygdsambassader i alla större städer – mötesplatser och kontaktytor för stad och land
- Öppna besöks- och mötesgårdar på landsbygden där såväl seriöst arbetsliv som fritidsintressen kan mötas mellan stad och land
- Samlas kring det stora intresset för odling: lantbrukare – åk in till städerna och ge råd och stöd åt engagerade koloniodlare, inte minst invandrare. Kommuner kan skapa fler odlingsmöjligheter i stadens utkanter, till exempel outnyttjade markområden för de som vill driva odling i större skala.
- Gör det möjligt att arrendera mark hos lantbrukare i städers närhet för odlingsintresserade invandrare och andra stadsbor och utveckla samverkan steg för steg – ta tillvara på människors odlingsintresse som en väg att mötas och för att sudda ut gränser mellan stad och land!
En ökad integration och förbättrad landsbygdsutveckling behöver stadens invånare, idéer och resurser. Det går inte att ha ett synsätt som ensidigt ser landsbygdens utveckling som en isolerad företeelse.
SLU – Stadens och Landets Universitet – kan vara en drivande kraft för denna interaktion mellan stad och land och givetvis bör våra Campusområden i olika delar av landet öppnas upp som platser där staden, landet och integrationen kan mötas och utvecklas!
Peter Lundqvist
Professor i arbetsvetenskap
vid SLU i Alnarp
Fotonot: Inlägget har tidigare publicerats på Newsmill
Utveckla dialogen med medborgarna
I Sverige är vi stolta över vår demokratiska tradition av att samråda med medborgarna i frågor som gäller den fysiska miljön. Men kan vi slå oss för bröstet när vi vet att metoden inte når alla?
Staden är full av budskap
I Hobart i Tasmanien har människor lämnat personliga mikrohistorier om sitt liv i staden. Under tio dagar visades 27 stora reklamtavlor med personliga reflektioner som andra medborgare kunde kommentera.
Problemet alltid någon annans
Vi har lärt oss att det alltid är någon annan som axlar ansvaret för den offentliga miljön och löser alla problem. Men det finns egentligen inga hinder för att engagera medborgare i frågor om stadsmiljöns kvaliteter, våra parker, torg och platser. Om förutsättningarna finns agerar människor inte i egen sak utan för allas bästa.
Spåren efter nya svenskar är för få
Sverige byter befolkning snabbare än någonsin. De nya svenskarna och deras historia är en del av vår egen. Varför syns inte det mer i våra städer?
Förtroendefulla relationer skapar gott stadsliv
Relationer mellan människor skapar ett förtroendefullt stadsliv och är en förutsättning för demokratin.
Våga ha roligt!
En kreativ stad måste bli medveten om sina möjligheter och våga se på sig själv med humor och självdistans - som Borås.
Varför rör sig barnen så lite i staden?
Barns intresse för lek och idrott har inte minskat, trots det rör de sig mindre med ökad ohälsa som följd. Problemet är att de inte går, springer, cyklar eller leker i staden längre. Staden bjuder helt enkelt inte in dem.
Bejaka den lekfulla människan!
Återerövra stadsrummet genom att tillåta leken! Alla människor leker, utan lek skulle vi inte utvecklas.
Förändring och utveckling självklart för en levande stad
Ungdomsupploppen i Köpenhamn är en reaktion på att etablissemanget inte vågar möta det annorlunda.
Tryggare kan ingen vara...
Blir vi tryggare av fler kameror och färre buskar i våra städer? Eller handlar känslan av otrygghet om något annat?