Integration och landsbygdsutveckling tar fart om staden involveras!
tar fart om staden involveras!
En ökad integration och förbättrad landsbygdsutveckling behöver stadens invånare, idéer och resurser. Stimulera utvecklingsstöd och program som suddar ut gränserna mellan stad och land – skapa mötesplatser och forum där den gemensamma utvecklingen kan frodas i win–win-koncept, uppmanar Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid SLU i Alnarp.
Integration och landsbygdsutveckling är aktuella och viktiga ämnen, men våra politiker pratar inte mycket om integrationens betydelse för landsbygdsutvecklingen.
Inte heller pratar man om vikten av samarbete med stadens aktörer för att gynna landsbygdsutvecklingen. Stadens innevånare och aktörer betraktas oftast som presumtiva kunder, gäster och möjligen som framtida invånare för att uppehålla servicenivån i glesbygder. Denna syn präglar också mycket av de landsbygdsstöd som finns, till exempel Leader som utesluter samarbete med större tätorter och städer.
Naturligtvis gör dessa stöd för landsbygsutveckling nytta – hur mycket råder det dock olika mening om och ibland förmedlar media bilden av att det är svårt att hitta tillräckligt med goda idéer för att förbruka de medel som finns.
Hur ska vi kunna skapa en fungerande integration på landsbygden och få rejäl tillväxt på landsbygden om inte staden involveras?
Nuvarande synsätt bidrar istället till att öka den existerande klyftan mellan stad och land, vilket är allvarligt eftersom
1. Allt färre i städerna har någon relation till yrkesverksamma på landsbygden – allra minst till lantbrukare som producerar vår mat
2. En allt större andel av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund och dessa har i princip obefintliga kontakter med landsbygden – ytterst få bor och jobbar där, eller utbildar sig med fokus på landsbygdens arbetsmarknad
3. Ytterst få på landsbygden har personliga kontakter med invandrare, som då oftast bor i städerna
Lantbrukare – åk in till städerna och ge råd och stöd åt engagerade koloniodlare!
Foto: Anna Lenninger
Varför inte koppla samman stadens och landsbygdens utveckling? Stimulera utvecklingsstöd och program som suddar ut gränserna mellan stad och land – skapa mötesplatser och forum där den gemensamma utvecklingen kan frodas i win–win-koncept som ytterligare kan stimuleras av:
· Landsbygdsambassader i alla större städer – mötesplatser och kontaktytor för stad och land
- Öppna besöks- och mötesgårdar på landsbygden där såväl seriöst arbetsliv som fritidsintressen kan mötas mellan stad och land
- Samlas kring det stora intresset för odling: lantbrukare – åk in till städerna och ge råd och stöd åt engagerade koloniodlare, inte minst invandrare. Kommuner kan skapa fler odlingsmöjligheter i stadens utkanter, till exempel outnyttjade markområden för de som vill driva odling i större skala.
- Gör det möjligt att arrendera mark hos lantbrukare i städers närhet för odlingsintresserade invandrare och andra stadsbor och utveckla samverkan steg för steg – ta tillvara på människors odlingsintresse som en väg att mötas och för att sudda ut gränser mellan stad och land!
En ökad integration och förbättrad landsbygdsutveckling behöver stadens invånare, idéer och resurser. Det går inte att ha ett synsätt som ensidigt ser landsbygdens utveckling som en isolerad företeelse.
SLU – Stadens och Landets Universitet – kan vara en drivande kraft för denna interaktion mellan stad och land och givetvis bör våra Campusområden i olika delar av landet öppnas upp som platser där staden, landet och integrationen kan mötas och utvecklas!
Peter Lundqvist
.png)
Professor i arbetsvetenskap
vid SLU i Alnarp
Fotonot: Inlägget har tidigare publicerats på Newsmill
STADEN
hetare än någonsin
Sedan en tid tillbaka är stadsutvecklingen definitivt inne i en ny fas: stora som små städer som vill någonting upptäcker en efter en att de vänt ryggen till det som en gång varit förutsättningen för att de ligger där de ligger; ett hav, en sjö, en älv, ett berg, en dal. Den sidan har blivit en baksida. Där har stadens industrier legat och bokstavligen skymt sikten och stängt medborgarna ute. Nu är det de mest attraktiva områdena för stadsutveckling.
Idag finns inget val i planeringen: man måste respektera både medborgare och natur när städer växer.
Dags att tala om förtätning av parker
Ordet park är laddat med en stark social dimension. Eftersom stadsplanering idag handlar om att förtäta måste också parkföreträdare tala i samma termer för att argumentera för parkernas existens. Det är dags att börja tala om täthet i form av aktiviteter, täthet av folk, för att göra det tydligt vad parkerna ska vara för någonting.
Stadsdelen där det växer så det knakar
Stadsdelen Seved i Malmö signalerar dubbla budskap: Å ena sidan är den småskalig och välplanerad och borde vara attraktiv. Å andra sidan är husen nedgångna och lokalpressen rapporterar om kravaller och knark. Samtidigt sjuder stadsdelen av aktivitet: det växer så det knakar i odlingar som bara blir större och större bland husen.
Integration och landsbygdsutveckling tar fart om staden involveras!
En ökad integration och förbättrad landsbygdsutveckling behöver stadens invånare, idéer och resurser. Stimulera utvecklingsstöd och program som suddar ut gränserna mellan stad och land – skapa mötesplatser och forum där den gemensamma utvecklingen kan frodas i win–win-koncept, uppmanar Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid SLU i Alnarp.
Ödetomter är
inga tomrum
Malmö är ett exempel på en svensk stad som växer. Där finns exempel på många av de frågor som väcks i planeringen när behovet av bostäder är stort och staden ska bli tätare. Måste alla rivningstomter, eller till synes outnyttjade plättar här och där, bebyggas? Är det inte hög tid att tala om hur man kan värdera och se dessa platser som ett slags möjlighetsplatser i planeringen?
Rom – en stad som nästlar sig in
I Rom kan man gå långt utan att det någonsin blir tråkigt. Där finns mycket att hämta för en stadsplanerare som undrar vad som får en människa att vilja vandra. Rom är en stad som nästlar sig in via sinnena. Det är inte människan som rotar sig på en plats - det är platsen som rotar sig i människan.
Odling som politisk handling
Stadsodling verkar vara en trend att räkna med och lanseras som vore den någonting helt nytt. Men stadsodling fanns redan på 1890-talet i Detroit.
Rätten till ett träd
Mamma intygar att hon kan se ett träd om hon bara lutar sig fram. Hon vet att jag i det närmaste betraktar det som en mänsklig rättighet att se ett träd utanför sitt fönster, skriver Titti Olsson, som tänker på vikten av att se ett träd utanför fönstret när man blir gammal och sitter hela dagarna vid sitt bord. Då är utsikten allt.
Undermåliga skolgårdar hämmar barnens utveckling!
Idag är det tillåtet att bedriva skolverksamhet i lokaler utan utemiljö. Detta strider enligt vår mening mot både förnuft och lagstiftning. Det krävs gemensamma insatser för att främja och förbättra landets skolgårdar och förskolegårdar, menar Petter Åkerblom, Movium, Johan Faskunger, utredare åt Statens folkhälsoinstitut , och Johan Tranquist
kanslichef, NCFF – nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn.
Är du för eller emot klimatet?
När världens ledare samlades i Köpenhamn för att lösa klimatkrisen misslyckades de. Att ta ansvar har visat sig vara för svårt på internationell nivå. Nu gäller det istället att våga ta steget till ett nationellt och lokalt – ja till och med ett individuellt – ansvar.
Är det möjligt?
Från skuld till ansvar
När detta skrivs är det avslutningsdag på Cop15 i Köpenhamn.
Går det att föhandla om klimatet? Vad skulle det innebära för stadsplaneringen om man införde nollvision, det vill säga förbjöd alla utsläpp av växthusgaser?
Staden som livsrum
Grått och gammalt om staden hos konservativ urban-kramare, tycker Måns Norlin på Movium om Larseric Johansons debattinlägg om stadens sanna värden.
Norlin tycker att Johansons inlägg luktar modernism. Dagens urbana människa är dock ingen produkt av modernismen, menar Norlin. Hon eller han väljer inte antingen staden eller landet, utan både och, samtidigt.
Lägg till ny kommentar