Hur ser framtidens stad ut?
Det är intressant att jämföra livsstilstrender med de städer vi utvecklar. I ett temanummer i mars lyfte Time Magazine fram ensamhushåll som en av de trender som mest kommer att påverka våra framtida liv. Att bo ensam är den nya normen var överst på listan med rubriken 10 idéer som förändrar våra liv.
Men hur påverkar dessa trender förutsättningarna för våra liv? Hur låter vi dem influera vårt samhällsbyggande?
Bo ensam ett val
1950 bodde nio procent av amerikanerna i ensamhushåll. 2011 var det tjugoåtta procent. Det är lika stor andel som par utan barn och dessa två är idag de vanligaste hushållssammansättningarna i USA, vanligare än till exempel kärnfamiljen. Och det är inte bara tillfälliga perioder av ensamboende, utan ser man över en femårsperiod så är det bara barnfamiljerna som är en stabilare sammansättning. Om man bor ensam så är det alltså troligt att man fortsätter göra det under en längre tid.
Artikelförfattaren, Eric Klinenberg, professor i sociologi vid New York University, menar att det är viktigt att skilja på att bo ensam, att vara ensam och att känna sig ensam. Att bo ensam är för många ett val som tillåter dem att sträva efter moderna värderingar som individuell frihet, personlig kontroll och självförverkligande. Att bo ensam innebär i högre utsträckning att man kan göra det man vill, när man vill och på sina egna villkor.
Enligt professor Klinenbergs studier känner sig inte de som bor i ensamhushåll ensammare. Tvärtom kompenserar de ofta med ett rikare socialt liv och städer med många ensamhushåll har ofta ett blomstrande kulturliv.
Sverige leder
Hur ser det då ut i Sverige? Enligt artikelns grafik leder vi ligan med fyrtiosju procent ensamhushåll. Redan i SCB:s Folk- och bostadsräkning 1980 var ensamhushåll den vanligaste sammansättningen på hushåll i Sverige.
Om vi till detta lägger andra trender blir det ännu mer intressant.
2009 angav fyrtio procent av Sveriges företag (med mer än tio anställda) att de hade sysselsatta som distansarbetade. Två år senare var siffran femtioen procent. Fler väljer att bo ensamma och fler arbetar hemifrån. Kraven på sociala mötesplatser utanför hem och arbetsplats ökar.
Samtidigt väljer fler barnfamiljer att bo kvar i stan. Det är inte längre lika självklart att det med barnen följer en flytt till förorten eller stadsranden. Hur påverkar det utformningen av det offentliga rummet? Hur gör vi staden mer barnvänlig?
Mindre bil
I slutet av februari handlade Vetenskapsradion om Peak Car. Där presenterades statistik som visar att sedan 2004 minskar antalet kilometer som vi reser med bil i storstäder i västvärlden. Detta är bekräftat av flera olika undersökningar. Bland orsakerna till nedgången nämns höga bensinpriser, en åldrande befolkning och att människor inte vill lägga mer än en timme per dag på resande.
Man tar också upp att den unga generationen inte vill bo i förorterna där de är beroende av bilen. Det är ett livsstilsval.
Samtidigt består nittio procent av den mark som Sveriges bostäder upptar av villaområden. Trenderna påverkar förutsättningarna för våra liv. De kommer att influera vårt samhällsbyggande. Frågan är hur? Hur ser egentligen framtiden ut?
Anders Rasmusson
Chef på Movium
Mina träd och andras
Villaträdgårdar, och även många bostadsgårdar till flerfamiljshus, är stängda för utomstående. Träd, som reser sig högt över tak och murar, talar dock inte enbart till den med nyckel: det finns förhållanden som sträcker sig förbi lagfarter och portkoder.
REGN är största utmaningen
Den största utmaningen för planerarna framöver blir att hantera den ökade mängden nederbörd. Vi kan knappast föreställa oss den mängd vatten som under kort tid kan falla på varenda kvadratmeter av hårdgjorda ytor på gator, torg och tak.
Dags att SKROTA SKOLGÅRDEN?
I Sverige är det numer tillåtet att bygga skolor utan skolgård. Arbetsmiljöverket menar att det inte finns forskning som visar att skolgården behövs. Nu baxnar omvärlden inför våra skolgårdslösa skolor medan vi själva stoppar huvudet i sanden.
TRÄDGÅRDSTURISM
en äventyrlig satsning
Kan trädgårdsturism vara något som får hjulen att snurra i södra Sverige? Konkurrensen om turisterna är hård. Men räcker det med blommor och blad för att engagera unga människor i trädgård?
URBAN GRÖNSKA avgörande för framtiden
Grön urbanism står för helhetssyn, ett samspel mellan bebyggelse och vegetation, och där helheten är större än summan av delarna. Hur vi planerar för att möta klimatförändringarna är ett exempel på en aktuell fråga där detta helhetstänkande bör spela stor roll framöver.
REKLAM ger ingen kunskap!
Universiteten satsar på glassiga reklamkampanjer för att göra sig kända. Man förlitar sig på att människor ska bli nyfikna och söka kunskap på egen hand.
Aldrig förr har behovet av samarbete mellan forskning och praktik varit större än nu när det exempelvis gäller utvecklingen av hållbara städer. Reklam skapar inte möten mellan forskare och praktiker.
Det är ett problem för hela samhället om inte universiteten inser det.
Staden och landsbygden behöver varandra!
Stad och land är inte två skilda ting utan delar av samma helhet. Den ena förutsätter den andras existens. Stad och land berikar och utvecklar varandra.
En gåtur i staden
Har du varit ute och gått i din egen stad på sistone? Gör det! Då upptäcker du att gatan inte så sällan signalerar att du måste vara på din vakt av en eller annan orsak. Bidrar inte det till otrygghet?
Otrivsel
leder till otrygghet
Känslan av otrygghet kan mycket väl ha att göra med att man inte trivs i sin miljö. En miljö som ingen verkar ta ansvar för signalerar att man går där på egen risk.
Mer än bara vanligt vatten
Vatten har starka arkitektoniska värden. Vatten skapar rum. Om vi utvecklar känslan för och kunskapen om vatten kan det bli ett sinnligt stadsbyggnadselement, som också gynnar miljön.
Grön stad - klimatsäker stad
Växter sänker temperaturen med flera grader. En grön stad är en klimatsäker stad. Att påverka stadslandskapet är en viktig uppgift för den gröna sektorn. Gröna områden är på lång sikt en väsentlig resurs för människors långsiktiga välbefinnande också i perspektivet av den globala uppvärmningen.
Lägg till ny kommentar