Hur ser framtidens stad ut?
Det är intressant att jämföra livsstilstrender med de städer vi utvecklar. I ett temanummer i mars lyfte Time Magazine fram ensamhushåll som en av de trender som mest kommer att påverka våra framtida liv. Att bo ensam är den nya normen var överst på listan med rubriken 10 idéer som förändrar våra liv.
Men hur påverkar dessa trender förutsättningarna för våra liv? Hur låter vi dem influera vårt samhällsbyggande?
Bo ensam ett val
1950 bodde nio procent av amerikanerna i ensamhushåll. 2011 var det tjugoåtta procent. Det är lika stor andel som par utan barn och dessa två är idag de vanligaste hushållssammansättningarna i USA, vanligare än till exempel kärnfamiljen. Och det är inte bara tillfälliga perioder av ensamboende, utan ser man över en femårsperiod så är det bara barnfamiljerna som är en stabilare sammansättning. Om man bor ensam så är det alltså troligt att man fortsätter göra det under en längre tid.
Artikelförfattaren, Eric Klinenberg, professor i sociologi vid New York University, menar att det är viktigt att skilja på att bo ensam, att vara ensam och att känna sig ensam. Att bo ensam är för många ett val som tillåter dem att sträva efter moderna värderingar som individuell frihet, personlig kontroll och självförverkligande. Att bo ensam innebär i högre utsträckning att man kan göra det man vill, när man vill och på sina egna villkor.
Enligt professor Klinenbergs studier känner sig inte de som bor i ensamhushåll ensammare. Tvärtom kompenserar de ofta med ett rikare socialt liv och städer med många ensamhushåll har ofta ett blomstrande kulturliv.
Sverige leder
Hur ser det då ut i Sverige? Enligt artikelns grafik leder vi ligan med fyrtiosju procent ensamhushåll. Redan i SCB:s Folk- och bostadsräkning 1980 var ensamhushåll den vanligaste sammansättningen på hushåll i Sverige.
Om vi till detta lägger andra trender blir det ännu mer intressant.
2009 angav fyrtio procent av Sveriges företag (med mer än tio anställda) att de hade sysselsatta som distansarbetade. Två år senare var siffran femtioen procent. Fler väljer att bo ensamma och fler arbetar hemifrån. Kraven på sociala mötesplatser utanför hem och arbetsplats ökar.
Samtidigt väljer fler barnfamiljer att bo kvar i stan. Det är inte längre lika självklart att det med barnen följer en flytt till förorten eller stadsranden. Hur påverkar det utformningen av det offentliga rummet? Hur gör vi staden mer barnvänlig?
Mindre bil
I slutet av februari handlade Vetenskapsradion om Peak Car. Där presenterades statistik som visar att sedan 2004 minskar antalet kilometer som vi reser med bil i storstäder i västvärlden. Detta är bekräftat av flera olika undersökningar. Bland orsakerna till nedgången nämns höga bensinpriser, en åldrande befolkning och att människor inte vill lägga mer än en timme per dag på resande.
Man tar också upp att den unga generationen inte vill bo i förorterna där de är beroende av bilen. Det är ett livsstilsval.
Samtidigt består nittio procent av den mark som Sveriges bostäder upptar av villaområden. Trenderna påverkar förutsättningarna för våra liv. De kommer att influera vårt samhällsbyggande. Frågan är hur? Hur ser egentligen framtiden ut?
Anders Rasmusson
Chef på Movium
STADEN
hetare än någonsin
Sedan en tid tillbaka är stadsutvecklingen definitivt inne i en ny fas: stora som små städer som vill någonting upptäcker en efter en att de vänt ryggen till det som en gång varit förutsättningen för att de ligger där de ligger; ett hav, en sjö, en älv, ett berg, en dal. Den sidan har blivit en baksida. Där har stadens industrier legat och bokstavligen skymt sikten och stängt medborgarna ute. Nu är det de mest attraktiva områdena för stadsutveckling.
Idag finns inget val i planeringen: man måste respektera både medborgare och natur när städer växer.
Dags att tala om förtätning av parker
Ordet park är laddat med en stark social dimension. Eftersom stadsplanering idag handlar om att förtäta måste också parkföreträdare tala i samma termer för att argumentera för parkernas existens. Det är dags att börja tala om täthet i form av aktiviteter, täthet av folk, för att göra det tydligt vad parkerna ska vara för någonting.
Stadsdelen där det växer så det knakar
Stadsdelen Seved i Malmö signalerar dubbla budskap: Å ena sidan är den småskalig och välplanerad och borde vara attraktiv. Å andra sidan är husen nedgångna och lokalpressen rapporterar om kravaller och knark. Samtidigt sjuder stadsdelen av aktivitet: det växer så det knakar i odlingar som bara blir större och större bland husen.
Integration och landsbygdsutveckling tar fart om staden involveras!
En ökad integration och förbättrad landsbygdsutveckling behöver stadens invånare, idéer och resurser. Stimulera utvecklingsstöd och program som suddar ut gränserna mellan stad och land – skapa mötesplatser och forum där den gemensamma utvecklingen kan frodas i win–win-koncept, uppmanar Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid SLU i Alnarp.
Ödetomter är
inga tomrum
Malmö är ett exempel på en svensk stad som växer. Där finns exempel på många av de frågor som väcks i planeringen när behovet av bostäder är stort och staden ska bli tätare. Måste alla rivningstomter, eller till synes outnyttjade plättar här och där, bebyggas? Är det inte hög tid att tala om hur man kan värdera och se dessa platser som ett slags möjlighetsplatser i planeringen?
Rom – en stad som nästlar sig in
I Rom kan man gå långt utan att det någonsin blir tråkigt. Där finns mycket att hämta för en stadsplanerare som undrar vad som får en människa att vilja vandra. Rom är en stad som nästlar sig in via sinnena. Det är inte människan som rotar sig på en plats - det är platsen som rotar sig i människan.
Odling som politisk handling
Stadsodling verkar vara en trend att räkna med och lanseras som vore den någonting helt nytt. Men stadsodling fanns redan på 1890-talet i Detroit.
Rätten till ett träd
Mamma intygar att hon kan se ett träd om hon bara lutar sig fram. Hon vet att jag i det närmaste betraktar det som en mänsklig rättighet att se ett träd utanför sitt fönster, skriver Titti Olsson, som tänker på vikten av att se ett träd utanför fönstret när man blir gammal och sitter hela dagarna vid sitt bord. Då är utsikten allt.
Undermåliga skolgårdar hämmar barnens utveckling!
Idag är det tillåtet att bedriva skolverksamhet i lokaler utan utemiljö. Detta strider enligt vår mening mot både förnuft och lagstiftning. Det krävs gemensamma insatser för att främja och förbättra landets skolgårdar och förskolegårdar, menar Petter Åkerblom, Movium, Johan Faskunger, utredare åt Statens folkhälsoinstitut , och Johan Tranquist
kanslichef, NCFF – nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn.
Är du för eller emot klimatet?
När världens ledare samlades i Köpenhamn för att lösa klimatkrisen misslyckades de. Att ta ansvar har visat sig vara för svårt på internationell nivå. Nu gäller det istället att våga ta steget till ett nationellt och lokalt – ja till och med ett individuellt – ansvar.
Är det möjligt?
Från skuld till ansvar
När detta skrivs är det avslutningsdag på Cop15 i Köpenhamn.
Går det att föhandla om klimatet? Vad skulle det innebära för stadsplaneringen om man införde nollvision, det vill säga förbjöd alla utsläpp av växthusgaser?
Staden som livsrum
Grått och gammalt om staden hos konservativ urban-kramare, tycker Måns Norlin på Movium om Larseric Johansons debattinlägg om stadens sanna värden.
Norlin tycker att Johansons inlägg luktar modernism. Dagens urbana människa är dock ingen produkt av modernismen, menar Norlin. Hon eller han väljer inte antingen staden eller landet, utan både och, samtidigt.
Lägg till ny kommentar