Hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet
Tisdagen den 8 mars samlades tre riksdagsutskott för att diskutera hållbara städer, Movium var inbjuden att delta i seminariet. Utgångspunkt för dagen var den utredning riksdagspolitikerna begärt från riksdagens utredningstjänst och som resulterat i rapporten Hållbara städer – med fokus på transporter, boende och grönområden.
Det är glädjande att riksdagen diskuterar grönområden. Det vittnar om tyngden i dessa frågor idag, och vilka möjligheter vi som arbetar med dem har när det handlar om att bidra till en bättre samhällsutveckling.
Det är glädjande att flera, såväl forskare, praktiker som politiker, lyfter behovet av samarbete över fastighetsgränser och förvaltningsgränser. Det är bara genom att se staden som helhet som vi långsiktigt kan utveckla hållbara städer. Det är när olika parter samarbetar som långsiktiga visioner kan omvandlas till konkreta projekt som tjänar hela staden och inte bara den enskilda platsen. Bara det faktum att tre utskott, Civilutskottet, Trafikutskottet samt Miljö- och jordbruksutskottet, ligger bakom utredningen tillsammans visar att vi kommit en bit på väg i det arbetet.
Förbiser social dimension
Grönområdenas funktioner för minskad klimatpåverkan och bättre anpassning till ett föränderligt klimat framgick klart i den utredning riksdagspolitikerna begärt från riksdagens utredningstjänst. Det gjorde också de stora hälsoeffekterna.
Däremot fick det sociala perspektivet för lite utrymme, framför allt under seminariet som hölls i riksdagen, men också i rapporten.
Bygger vi verkligen städer som är attraktiva för människor idag? Bygger vi städer där man känner sig rädd eller trygg? Uttråkad eller nyfiken? Lekfull eller trött? Delaktig eller alienerad?
Att planera för hållbara städer måste innebära att man blir bättre på att involvera medborgarna i processen. När människor känner sig delaktig i sin närmiljö ökar möjligheterna för att vi också använder platserna, blir engagerade och känner ansvar för vår stad. Inte minst viktigt är det att lyssna på de unga och deras visioner – de är medborgare med rätt till staden. Det är de som ska föra våra samhällen vidare in i framtiden.
Jag är övertygad om att hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet. Vi måste utveckla våra städer så att de attraherar människor. Nyckelkomponenter är de offentliga platserna, gatorna, torgen, parkerna och det utbud av kultur, innehåll och aktiviteter som dessa platser genererar. De offentliga rummen är arenor för livet i staden – möten, interaktion människor emellan, integration, upplevelser, olika former av kulturella och konstnärliga uttryck.
Upp till oss
Det är upp till oss som jobbar med dessa frågor att väga ihop ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för att skapa täta men levande städer där folk väljer att bo och leva. Städer fyllda med stråk och platser som stimulerar och lockar människor att ge sig ut och upptäcka staden, med alla positiva effekter för hälsan som det ger.
Jag är övertygad om att de stora frågorna de närmsta åren kommer att handla om hur vi skapar socialt hållbara städer. Utgångspunkterna i det arbetet måste vara att betrakta staden som en helhet och att utgå från mänskliga behov och önskemål. Det finns många goda skäl att bygga täta städer där det är nära mellan människor och till de funktioner vi behöver och vill ha.
Men ju tätare städer vi bygger, desto viktigare blir de offentliga rummen!
Anders Rasmusson
Chef på Movium
Urban-kramare förenen eder…
Det är hög tid att stå upp till försvar för staden. Inte för stadens avigsidor eller tillkortakommanden, men väl stadens kvaliteter. De kvaliteterna ökar knappast när vi nu ska ta hjälp av skogens träd eller lantgårdens kor, höns och grisar, anser Larseric Johanson, journalist på Tidningen Utemiljö.
-Det är dags för kamp. För ni finns väl, alla ni som njuter av staden och vill fortsätta att göra det. Ni som kan redovisa en ”stadsproveniens” i generationer, skriver han.
Gatukonst ger staden identitet
Staden består av rum. Inget rum blir ett hem förrän man har präglat det själv, därför måste moderna stadsplanerare lära sig att se gatukonsten som ett naturligt inslag.
Vi kan göra världen
lite, lite bättre!
Idag vet vi hur viktiga de gröna frågorna är, både för vårt eget och jordens välbefinnande. Borde det inte vara olagligt att känna till detta men ändå inte planera och agera utifrån det? Är inte det att medvetet vålla annan skada, eller i alla fall att hämma medmänniskors utveckling?
Vad är egentligen GRÖNT?
Vad betyder egentligen grönt? Pengar - som amerikanska dollar? Eller en sektor som sysslar med parkverksamhet? Miljövänligt framställd el? Har begreppet börjat bli slitet? Eller står det fortfarande för tillväxt och sundhet?
Lek föder gott ledarskap
Det är skillnad på fri lek och organiserad lek. I den fria leken skapar barn sina egna regler och lär sig konsten att kompromissa. Där läggs grunden för ett gott ledarskap. Men ger vi barn plats och tid att utveckla denna förmåga?
Utan trädgårdsmästaren ingen trädgård
Ulf Nordfjell gör det igen: skapar trädgård på Chelsea Flower Show 2009. Men utan trädgårdsmästaren hade han inte kommit långt. Det är på tiden att vi höjer yrkeskårens status.
Från pråliga monument
till aska i fjällbäcken
Hela kyrkogårdssektorn måste bli bättre på att möta önskemål och krav från kunderna. När individen står i fokus blir behoven fler och mer differentierade än någonsin tidigare.
FÖR VEM skapas lekplatserna?
Avslöjar inte fokuseringen på särskilda platser för barn en syn på barnet som en ofärdig människa? Budskapet blir: Utvecklas först och bli sedan en riktig människa med tillgång till staden!
Vital 28-åring söker kontakt med likasinnad
Det har länge talats om behovet av att samarbeta. Redan när jag började på Movium för sju år sedan talades det om vikten av en grön ombudsman som står upp för våra frågeställningar, eller ett gemensamt kansli som kan samordna de organisationer som arbetar med utemiljön. Vår bransch är för liten för att vi ska hålla på och dra åt olika håll, brukar också sägas.
Stadsparken - ett open space
Open space, eller space left over, myntades som uttryck planeringssammanhang i 1970-talets England. Open space är en plats som blivit över, som man inte vet vad man ska göra med och där därför vad som helst kan hända.
Open space är också en metod för brukarmedverkan. När Lunds kommun nyligen använde den för att få veta vad invånarna önskar av sin stadspark i framtiden stod aktiivteterna i fokus.
Våga prata med barnen!
Barn har rätt att göra sin röst hörd i samhällsplaneringen. Det vet vi. Vi vet också att det bara behövs en genuin lust att lyssna på barnen för att ta del av deras åsikter. Ändå är det så svårt. Varför?
Medborgarinflytande och grön stadsplanering
Staden ser inte bara skitig ut på grund av skräp på gatan. Om man, istället för att lägga pengarna på att försöka uppfostra invånarna till att slänga skräp i papperskorgar, förskönar staden med grönområden och andra utsmyckningar så fastnar inte skräpet lika lätt i blickfånget.
Lägg till ny kommentar