Hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet
Tisdagen den 8 mars samlades tre riksdagsutskott för att diskutera hållbara städer, Movium var inbjuden att delta i seminariet. Utgångspunkt för dagen var den utredning riksdagspolitikerna begärt från riksdagens utredningstjänst och som resulterat i rapporten Hållbara städer – med fokus på transporter, boende och grönområden.
Det är glädjande att riksdagen diskuterar grönområden. Det vittnar om tyngden i dessa frågor idag, och vilka möjligheter vi som arbetar med dem har när det handlar om att bidra till en bättre samhällsutveckling.
Det är glädjande att flera, såväl forskare, praktiker som politiker, lyfter behovet av samarbete över fastighetsgränser och förvaltningsgränser. Det är bara genom att se staden som helhet som vi långsiktigt kan utveckla hållbara städer. Det är när olika parter samarbetar som långsiktiga visioner kan omvandlas till konkreta projekt som tjänar hela staden och inte bara den enskilda platsen. Bara det faktum att tre utskott, Civilutskottet, Trafikutskottet samt Miljö- och jordbruksutskottet, ligger bakom utredningen tillsammans visar att vi kommit en bit på väg i det arbetet.
Förbiser social dimension
Grönområdenas funktioner för minskad klimatpåverkan och bättre anpassning till ett föränderligt klimat framgick klart i den utredning riksdagspolitikerna begärt från riksdagens utredningstjänst. Det gjorde också de stora hälsoeffekterna.
Däremot fick det sociala perspektivet för lite utrymme, framför allt under seminariet som hölls i riksdagen, men också i rapporten.
Bygger vi verkligen städer som är attraktiva för människor idag? Bygger vi städer där man känner sig rädd eller trygg? Uttråkad eller nyfiken? Lekfull eller trött? Delaktig eller alienerad?
Att planera för hållbara städer måste innebära att man blir bättre på att involvera medborgarna i processen. När människor känner sig delaktig i sin närmiljö ökar möjligheterna för att vi också använder platserna, blir engagerade och känner ansvar för vår stad. Inte minst viktigt är det att lyssna på de unga och deras visioner – de är medborgare med rätt till staden. Det är de som ska föra våra samhällen vidare in i framtiden.
Jag är övertygad om att hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet. Vi måste utveckla våra städer så att de attraherar människor. Nyckelkomponenter är de offentliga platserna, gatorna, torgen, parkerna och det utbud av kultur, innehåll och aktiviteter som dessa platser genererar. De offentliga rummen är arenor för livet i staden – möten, interaktion människor emellan, integration, upplevelser, olika former av kulturella och konstnärliga uttryck.
Upp till oss
Det är upp till oss som jobbar med dessa frågor att väga ihop ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för att skapa täta men levande städer där folk väljer att bo och leva. Städer fyllda med stråk och platser som stimulerar och lockar människor att ge sig ut och upptäcka staden, med alla positiva effekter för hälsan som det ger.
Jag är övertygad om att de stora frågorna de närmsta åren kommer att handla om hur vi skapar socialt hållbara städer. Utgångspunkterna i det arbetet måste vara att betrakta staden som en helhet och att utgå från mänskliga behov och önskemål. Det finns många goda skäl att bygga täta städer där det är nära mellan människor och till de funktioner vi behöver och vill ha.
Men ju tätare städer vi bygger, desto viktigare blir de offentliga rummen!
Anders Rasmusson
Chef på Movium
STADEN
hetare än någonsin
Sedan en tid tillbaka är stadsutvecklingen definitivt inne i en ny fas: stora som små städer som vill någonting upptäcker en efter en att de vänt ryggen till det som en gång varit förutsättningen för att de ligger där de ligger; ett hav, en sjö, en älv, ett berg, en dal. Den sidan har blivit en baksida. Där har stadens industrier legat och bokstavligen skymt sikten och stängt medborgarna ute. Nu är det de mest attraktiva områdena för stadsutveckling.
Idag finns inget val i planeringen: man måste respektera både medborgare och natur när städer växer.
Dags att tala om förtätning av parker
Ordet park är laddat med en stark social dimension. Eftersom stadsplanering idag handlar om att förtäta måste också parkföreträdare tala i samma termer för att argumentera för parkernas existens. Det är dags att börja tala om täthet i form av aktiviteter, täthet av folk, för att göra det tydligt vad parkerna ska vara för någonting.
Stadsdelen där det växer så det knakar
Stadsdelen Seved i Malmö signalerar dubbla budskap: Å ena sidan är den småskalig och välplanerad och borde vara attraktiv. Å andra sidan är husen nedgångna och lokalpressen rapporterar om kravaller och knark. Samtidigt sjuder stadsdelen av aktivitet: det växer så det knakar i odlingar som bara blir större och större bland husen.
Integration och landsbygdsutveckling tar fart om staden involveras!
En ökad integration och förbättrad landsbygdsutveckling behöver stadens invånare, idéer och resurser. Stimulera utvecklingsstöd och program som suddar ut gränserna mellan stad och land – skapa mötesplatser och forum där den gemensamma utvecklingen kan frodas i win–win-koncept, uppmanar Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid SLU i Alnarp.
Ödetomter är
inga tomrum
Malmö är ett exempel på en svensk stad som växer. Där finns exempel på många av de frågor som väcks i planeringen när behovet av bostäder är stort och staden ska bli tätare. Måste alla rivningstomter, eller till synes outnyttjade plättar här och där, bebyggas? Är det inte hög tid att tala om hur man kan värdera och se dessa platser som ett slags möjlighetsplatser i planeringen?
Rom – en stad som nästlar sig in
I Rom kan man gå långt utan att det någonsin blir tråkigt. Där finns mycket att hämta för en stadsplanerare som undrar vad som får en människa att vilja vandra. Rom är en stad som nästlar sig in via sinnena. Det är inte människan som rotar sig på en plats - det är platsen som rotar sig i människan.
Odling som politisk handling
Stadsodling verkar vara en trend att räkna med och lanseras som vore den någonting helt nytt. Men stadsodling fanns redan på 1890-talet i Detroit.
Rätten till ett träd
Mamma intygar att hon kan se ett träd om hon bara lutar sig fram. Hon vet att jag i det närmaste betraktar det som en mänsklig rättighet att se ett träd utanför sitt fönster, skriver Titti Olsson, som tänker på vikten av att se ett träd utanför fönstret när man blir gammal och sitter hela dagarna vid sitt bord. Då är utsikten allt.
Undermåliga skolgårdar hämmar barnens utveckling!
Idag är det tillåtet att bedriva skolverksamhet i lokaler utan utemiljö. Detta strider enligt vår mening mot både förnuft och lagstiftning. Det krävs gemensamma insatser för att främja och förbättra landets skolgårdar och förskolegårdar, menar Petter Åkerblom, Movium, Johan Faskunger, utredare åt Statens folkhälsoinstitut , och Johan Tranquist
kanslichef, NCFF – nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn.
Är du för eller emot klimatet?
När världens ledare samlades i Köpenhamn för att lösa klimatkrisen misslyckades de. Att ta ansvar har visat sig vara för svårt på internationell nivå. Nu gäller det istället att våga ta steget till ett nationellt och lokalt – ja till och med ett individuellt – ansvar.
Är det möjligt?
Från skuld till ansvar
När detta skrivs är det avslutningsdag på Cop15 i Köpenhamn.
Går det att föhandla om klimatet? Vad skulle det innebära för stadsplaneringen om man införde nollvision, det vill säga förbjöd alla utsläpp av växthusgaser?
Staden som livsrum
Grått och gammalt om staden hos konservativ urban-kramare, tycker Måns Norlin på Movium om Larseric Johansons debattinlägg om stadens sanna värden.
Norlin tycker att Johansons inlägg luktar modernism. Dagens urbana människa är dock ingen produkt av modernismen, menar Norlin. Hon eller han väljer inte antingen staden eller landet, utan både och, samtidigt.