Hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet
Tisdagen den 8 mars samlades tre riksdagsutskott för att diskutera hållbara städer, Movium var inbjuden att delta i seminariet. Utgångspunkt för dagen var den utredning riksdagspolitikerna begärt från riksdagens utredningstjänst och som resulterat i rapporten Hållbara städer – med fokus på transporter, boende och grönområden.
Det är glädjande att riksdagen diskuterar grönområden. Det vittnar om tyngden i dessa frågor idag, och vilka möjligheter vi som arbetar med dem har när det handlar om att bidra till en bättre samhällsutveckling.
Det är glädjande att flera, såväl forskare, praktiker som politiker, lyfter behovet av samarbete över fastighetsgränser och förvaltningsgränser. Det är bara genom att se staden som helhet som vi långsiktigt kan utveckla hållbara städer. Det är när olika parter samarbetar som långsiktiga visioner kan omvandlas till konkreta projekt som tjänar hela staden och inte bara den enskilda platsen. Bara det faktum att tre utskott, Civilutskottet, Trafikutskottet samt Miljö- och jordbruksutskottet, ligger bakom utredningen tillsammans visar att vi kommit en bit på väg i det arbetet.
Förbiser social dimension
Grönområdenas funktioner för minskad klimatpåverkan och bättre anpassning till ett föränderligt klimat framgick klart i den utredning riksdagspolitikerna begärt från riksdagens utredningstjänst. Det gjorde också de stora hälsoeffekterna.
Däremot fick det sociala perspektivet för lite utrymme, framför allt under seminariet som hölls i riksdagen, men också i rapporten.
Bygger vi verkligen städer som är attraktiva för människor idag? Bygger vi städer där man känner sig rädd eller trygg? Uttråkad eller nyfiken? Lekfull eller trött? Delaktig eller alienerad?
Att planera för hållbara städer måste innebära att man blir bättre på att involvera medborgarna i processen. När människor känner sig delaktig i sin närmiljö ökar möjligheterna för att vi också använder platserna, blir engagerade och känner ansvar för vår stad. Inte minst viktigt är det att lyssna på de unga och deras visioner – de är medborgare med rätt till staden. Det är de som ska föra våra samhällen vidare in i framtiden.
Jag är övertygad om att hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet. Vi måste utveckla våra städer så att de attraherar människor. Nyckelkomponenter är de offentliga platserna, gatorna, torgen, parkerna och det utbud av kultur, innehåll och aktiviteter som dessa platser genererar. De offentliga rummen är arenor för livet i staden – möten, interaktion människor emellan, integration, upplevelser, olika former av kulturella och konstnärliga uttryck.
Upp till oss
Det är upp till oss som jobbar med dessa frågor att väga ihop ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för att skapa täta men levande städer där folk väljer att bo och leva. Städer fyllda med stråk och platser som stimulerar och lockar människor att ge sig ut och upptäcka staden, med alla positiva effekter för hälsan som det ger.
Jag är övertygad om att de stora frågorna de närmsta åren kommer att handla om hur vi skapar socialt hållbara städer. Utgångspunkterna i det arbetet måste vara att betrakta staden som en helhet och att utgå från mänskliga behov och önskemål. Det finns många goda skäl att bygga täta städer där det är nära mellan människor och till de funktioner vi behöver och vill ha.
Men ju tätare städer vi bygger, desto viktigare blir de offentliga rummen!
Anders Rasmusson
Chef på Movium
Barns rättigheter – våra skyldigheter
Anders Rasmusson lyfter fram forskning som visar på vikten av en god utemiljö för barns utveckling. Kunskap finns alltså men fortfarande saknas vuxnas engagemang.
Varför går det så långsamt?
Anders Rasmusson blickar tillbaka tjugo år och ser att mycket av den kunskap om ekosystemtjänster som efterfrågas idag fanns redan då. Varför är det så svårt att implementera den?
Social hållbarhet och fysisk miljö
På Moviums ledningsråds höstträff spanades det in i framtiden. En av frågorna rörde social hållbarhet och dess koppling till fysiska platser. Anders Rasmusson bjuder in till fortsatt diskussion.
Palmhus åt alla?
Anders Rasmusson frågar sig varför inglasade utomhusliknande miljöer blir allt vanligare.
Movium – SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling
De senaste åren har mycket förändrats hos Movium. Nu har bitarna fallit på plats och under maj lanserade vi Movium som SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling.
Hur ser framtidens stad ut?
Det är intressant att jämföra livsstilstrender med de städer vi utvecklar. Hur låter vi dessa trender influera vårt samhällsbyggande?
Slutet på oljan – när ökar städernas självförsörjning?
Per G Berg, professor i landskapsarkitektur, menar att ökad lokal produktion av mat och bränsle är nödvändig i en framtid anpassad efter ökade priser på den ändliga resursen fossilt bränsle. Hur anpassar vi våra städer efter detta kommande behov?
Tänk om man förbjöd landskapsarkitekter att använda gräs!
Ja, det skulle ju vara ett ordentligt paradigmskifte i både utformning och förvaltning av urbana grönytor.
Tharirtorget och den sociala ordningens makt
Under våren var Tharirtorget i Kairo scenplats för en revolution, samtidigt som den sociala ordningen upprätthölls av revolutionärerna själva.
Det finns inga städer!
Det finns inga städer, säger professorn i landskapsarkitektur där han sitter vid seminariebordet, mitt i diskussionen om hållbar stadsutveckling. Nähä?
Hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet
Tisdagen den 8 mars samlades tre riksdagsutskott för att diskutera hållbara städer.
Det är glädjande att riksdagen diskuterar grönområden. Det vittnar om tyngden i dessa frågor idag, och vilka möjligheter vi som arbetar med dem har när det handlar om att bidra till en bättre samhällsutveckling.
Däremot förbiser man de sociala dimensionerna i diskussionen. Det är upp till oss som jobbar med dessa frågor att väga ihop ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för att skapa täta men levande städer där folk väljer att bo och leva.
0,6 – HUR BRA ÄR DET?
Planarbetet för bostadsområdet Norra Djurgårdsstaden är ambitiöst på ett sätt som man sällan ser. Med utgångspunkt i det omgivande landskapets naturvärden och kommande klimatförändringar satsar man på att göra allt rätt för framtiden. Men det verkar som man fokuserar medlen snarare än målen. Det gör modellen med grönytefaktor 0,6 godtycklig, skriver Tim Delshammar.