Ledaren

Grön stad - klimatsäker stad

Publicerad 5 juli 2007
...om klimatsäkring av våra städer
 
GRÖN STAD - klimatsäker stad
 
Den alltmer allmänt utbredda insikten om effekterna av klimatförändringarna och nya rön inom forskningen innebär en ny – och önskvärd – insikt om betydelsen av den offentliga miljön, särskilt ”den gröna” miljön, för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling.
 
En forskargrupp vid Universitetet i Manchester har beräknat att endast en tio-procentig ökning av gröna områden i stadsbygden kan minska temperaturen i våra städer med så mycket som fyra grader Celsius.
 
 
Träd förbättrar klimatet i staden. Foto: Björn Embrén
 
 
Hälsosam svett
Det är mycket. Denna minskning av temperaturen motsvarar nämligen den prognostiserade ökningen av temperaturen på våra breddgrader till omkring år 2080. Minskningen beror på vattnets kylande effekt när det avdunstar från blad och vegetation. Det är samma effekt som när vi människor svettas. Genom fler gröna områden, och mer växtlighet i våra städer över huvudtaget, förbättras klimatet.
 
Klimatförändringarnas effekt på temperaturen är särskilt angelägen i städerna eftersom det kan bli upp till tolv grader varmare i staden än på landet, beroende på den värme som byggnader, vägar och trafik alstrar och avger till omgivningen, anser man.
 
Uppväger klimatförändringar
Genom GIS-analyser av Stor-Manchester (”Greater Manchester”) har ett forskarteam, under ledning av Dr Roland Ennos, expert i biomekanik vid Manchester fakultet för Life Sciences, tillsammans med professor. John Handley, chef för Centrum för Urban Regional Ekology (CURE) och Dr. Susannah Gill vid Universitetet för Miljö och utveckling (School of Environment and Development), beräknat att en utökning av stadens gröna områden med endast tio procent i princip skulle kunna uppväga effekterna av klimatförändringarna.
 
En sådan minskning är av stor betydelse för människans välbefinnande och hälsa i våra städer. Man bör ta tillfället i akt att öka andelen gröna områden i samband med förändringar i bebyggelsestrukturen, såväl som att plantera träd och utveckla gröna tak, menar forskargruppen.
 
Kontrast till förtätning
Det är onekligen ett påpekande som utgör en kontrast till den åtminstone i Sverige pågående trenden till förtätning i våra städer.
Därtill kommer den redan idag kända effekten av träd för minskningen av partiklar i luften, ungefär tre gånger bättre än gräs.
 
Forskningsresultaten, publicerade i tidskriften Built Environment, har också undersökt effekterna av en utökad andel gröna områden för möjligheterna till fördröjning av regnvattnet i staden, också detta en aktuell fråga som en följd av klimatförändringarna.
 
Omkring 2080 kommer inte bara somrarna att bli varmare, utan vintrarna våtare. En regnig vinterdag kan medföra nästan femtio procent mer regn än idag, säger Dr Ennos.
 
Våra modellstudier visar att flödet i dagvattensystemen kan komma att öka med omkring åttio procent, säger han vidare.
 
Det innebär i de flesta städer kraftiga översvämningar i dagvatten- och avloppssystem. Redan idag är som bekant dagvattensystemen i många städer underdimensionerade.
 
Mer grönska behövs
Dessvärre är en tio-procentig utökning av grönytor i staden inte tillräcklig för en bättre upptagning av regnvatten i marken. Därför kan det behövas ytterliga tillskott i form av grönområden och natur i stadens närhet. Det beror på att de varmare sommarmånaderna kommer att ställa krav på bevattning av parker och grönområden för att bibehålla växtlighetens kylande effekter.
 
”För att få växtlighetens kylande effekt att fungera när den behövs som mest, bör städer utveckla metoder för att magasinera vatten”, menar Dr. Ennos. Det kan alltså innebära att vi behöver se framtida urbana grönområden och utemiljön i stadslandskapet också som magasin för regnvatten för bevattningen av stadens grönyt
Klimatsäkra städer
Med andra ord är det dags att fundera mer över möjligheterna att klimatsäkra våra städer. Det innebär behov av att analysera stadslandskapet och betrakta gröna områden som någonting mer än väsentliga kvaliteter för den sociala miljön och för städers inbördes konkurrens genom att erbjuda människor omväxlande och upplevelserika utemiljöer. Gröna områden i stadslandskapet är alltså på lång sikt en väsentlig resurs för människors långsiktiga välbefinnande också i perspektivet av den globala uppvärmningen.
 
Det är en viktig uppgift för ”den gröna sektorn”.
 
Och klimatsäkrade städer kan bli en viktig resurs inte ”bara” för människors välbefinnande utan även för våra städers utveckling i den globala konkurrensen inte bara mellan städer, utan mellan världsdelar.
 
Ole Reiter
 

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.