Gatukonst ger staden identitet
Foto: Göran Nilsson
Uppfattningen om gatukonst grundar sig ofta på förutfattade meningar och okunskap. Gatukonst är mer än graffiti – eller klotter, som en del säger. Den är heller ingen tillfällig trend utan här för att stanna. Att tro någonting annat är att sticka huvudet i sanden. Nyligen har Oslo och Helsingfors slopat sitt krav på nolltolerans för att följa Malmös strategi: att lära sig mer för att förstå bättre.
Gatukonsten har funnits i Sverige sedan 1980-talet och tar sig allt fler uttryck. Gatukonst kan vara en stickad lyktstolpe i Simrishamn. Någon har medvetet skapat den, och menat någonting med det.
Gatukonsten är en handling som uppmanar någon annan att svara, ett sätt att bjuda in andra i det offentliga rummet. Det handlar om att ta plats – men inte från någon annan. Inte som i exempelvis företeelsen gated communities, där människor gör en plats privat och utestänger alla andra. Gatukonsten uppmanar tvärtom andra att dela det offentliga rummet, att vara med och göra det till en allmänning, ägd av ingen, delad och förvaltad av alla.
Staden består av rum. Inget rum blir ett hem förrän man har präglat det själv. När en plats känns som hemma betyder det att man utvecklat en relation till den: staden har blivit en del av ens egen identitet.
Titti Olsson
journalist på Movium
Utveckla dialogen med medborgarna
I Sverige är vi stolta över vår demokratiska tradition av att samråda med medborgarna i frågor som gäller den fysiska miljön. Men kan vi slå oss för bröstet när vi vet att metoden inte når alla?
Staden är full av budskap
I Hobart i Tasmanien har människor lämnat personliga mikrohistorier om sitt liv i staden. Under tio dagar visades 27 stora reklamtavlor med personliga reflektioner som andra medborgare kunde kommentera.
Problemet alltid någon annans
Vi har lärt oss att det alltid är någon annan som axlar ansvaret för den offentliga miljön och löser alla problem. Men det finns egentligen inga hinder för att engagera medborgare i frågor om stadsmiljöns kvaliteter, våra parker, torg och platser. Om förutsättningarna finns agerar människor inte i egen sak utan för allas bästa.
Spåren efter nya svenskar är för få
Sverige byter befolkning snabbare än någonsin. De nya svenskarna och deras historia är en del av vår egen. Varför syns inte det mer i våra städer?
Förtroendefulla relationer skapar gott stadsliv
Relationer mellan människor skapar ett förtroendefullt stadsliv och är en förutsättning för demokratin.
Våga ha roligt!
En kreativ stad måste bli medveten om sina möjligheter och våga se på sig själv med humor och självdistans - som Borås.
Varför rör sig barnen så lite i staden?
Barns intresse för lek och idrott har inte minskat, trots det rör de sig mindre med ökad ohälsa som följd. Problemet är att de inte går, springer, cyklar eller leker i staden längre. Staden bjuder helt enkelt inte in dem.
Bejaka den lekfulla människan!
Återerövra stadsrummet genom att tillåta leken! Alla människor leker, utan lek skulle vi inte utvecklas.
Förändring och utveckling självklart för en levande stad
Ungdomsupploppen i Köpenhamn är en reaktion på att etablissemanget inte vågar möta det annorlunda.
Tryggare kan ingen vara...
Blir vi tryggare av fler kameror och färre buskar i våra städer? Eller handlar känslan av otrygghet om något annat?
Lägg till ny kommentar