Ledaren

Förtroendefulla relationer skapar gott stadsliv

Publicerad 19 mars 2007
Förtroendefulla relationer skapar gott stadsliv 
 
Boken Stockholmsliv av Jeppe Wikström är läsvärd. Det är en fotobok med motiv från Stockholm från tidigt 1940-tal till sent -60-tal. Den har sin tyngdpunkt i redovisningen av livet i stadens parker, på gator och torg – kort sagt i det offentliga rummet.
 
Den ger anledning till vissa reflektioner om förutsättningarna för det offentliga livet då och nu.
 
Staden då var alltjämt en stad för gående, flanerande, promenerande, strövande. Och verben står inte nödvändigtvis för synonymer för förflyttningar till fots. Man rörde sig på ett annat sätt i staden förr, och med fler syften än att bara ta sig från en plats till en annan. Det är frågan om en livskonst som vi tycks ha glömt.
 
En annan uppenbar skillnad handlar om klädsel och etnicitet. Stockholmarna på bilderna är en påfallande homogen samling. Männen är välklädda i slips, kvinnorna bär pumps och hattar. Alla tycks vara medelålders och medelklass.
 
Skillnaden mot dagens klädstil är påfallande. Om dagens klädsel är informell och inte röjer lika mycket av status som förr, så är människornas etniska variation så mycket större.
 
Foto: Helge Rubin
Förtroendefulla relationer
En annan reflektion handlar om relationer. Det är så alldeles uppenbart att stadslivet då och nu, bortsett från klädsel och mode, skiljer sig på ett avgörande sätt. Det som skiljer har med relationerna mellan människor att göra.
 
Det handlar om förtroende.
 
Merete Mazzarella, professor i litteraturvetenskap vid Helsingfors Universitet, konstaterar i sina kommentarer till en ny bok av professor Danielle S Allen, Talking to Strangers (SvD, Under Strecket, 24 februari 2007), att amerikanernas förtroende för varandra har minskat och minskar fortfarande. År 1964 ansåg 64 procent av alla amerikaner att ”man kan lita på de flesta människor”. Idag är det endast 34 procent.
 
Allen anser att tendensen är densamma i många europeiska länder, särskilt i de länder som genom invandring snabbt blivit mera kulturellt heterogena.
 
Det gäller bland annat Sverige. Vårt land är de facto ett av de europeiska länderna som genom ut- och invandring snabbast byter sin befolkning. Utvandringen från Sverige har inte varit så stor sedan massutvandringen under senare delen av 1800-talet.
 
Om man så vill skulle Sverigedemokraternas princip- och handlingsprogram med orden ”trygghet och tradition” kunna ses som ett opportunistiskt försök att slå mynt av detta faktum, och deras valframgångar skulle kunna betraktas som en reaktion på denna utveckling, det vill säga på bristen på förtroende.
 
Hotar demokratin
Känslan av förtroende är inte bara en upplevelse på det individuella planet, det vill säga att man kan vara svag utan att riskera att bli utnyttjad eller att bli utsatt för övergrepp. Bristen på förtroende på samhällsnivå är en fara för demokratin, säger Allen.
 
Om medborgare saknar förtroende för varandra är de mindre benägna att överlåta åt andra – som till exempel valda representanter, ”förtroendevalda” – att fatta beslut om de gemensamma angelägenheterna. Och den fråga hon ställer är: vad kan vi då göra för att bygga upp förtroende medborgare emellan?
 
Allens svar är: ett torg där människor av olika etnicitet, åldrar, religioner och ideologier skall kunna mötas, se varandra i ansiktet, samtala, lyssna.
 
Hon skriver vidare att det bästa sättet att övervinna sin rädsla för främlingar är att göra en särskild ansträngning att komma till tals med just de främlingar som kommer från världar man är rädd för.
 
Hennes vision kan ses som en metafor för en ny politik för det offentliga rummet. Och för det ansvar som vilar på alla förvaltare av offentliga rum, parker, torg, och platser i våra städer. Movium har kallat denna inriktning för stadspolitk i en skrivelse till regeringen.
 
En svunnen tid
En utgångspunkt för detta arbete, tror vi på Movium, är att komma till insikt om att det offentliga liv, som bland annat boken Stockholmsliv ger uttryck för, är borta. Den kulturella hegemonin är ett minne blott. Den tidigare samhällsordningen och värdegemenskapen som präglade det svenska samhället finns inte längre. Stadslivet är annorlunda idag.
 
Det lätt unkna, kontrollerade, hierarkiska stadsliv som boken Stockholmsliv också visar, är idag ersatt av ett dynamiskt, spontant, varierat och pluralistiskt  stadsliv – eller borde åtminstone få lov att vara det.
 
Insikten om att stadslivet förändrats är en förutsättning för att kunna utveckla förtroendet mellan dem som idag lever sina liv i det offentliga rummet. Och för demokratin. Däri ligger den stora utmaningen för förvaltare av det offentliga rummet och stadens utemiljö.
 
Vi får hoppas att regeringen så småningom svarar på Moviums skrivelse om att göra stadspolitik med inriktning på det offentliga rummet till nationell politik.
 
 
Ole Reiter
 
 
 

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.