Det finns inga städer!
Foto: Jim Bearden, Come out and play-festivalen 2009/www.comeoutandplay.org
Det finns inga städer, säger professorn i landskapsarkitektur där han sitter vid seminariebordet, mitt i diskussionen om hållbar stadsutveckling. Nähä?
Det finns bara människor som slutit sig samman i olika slags gemenskaper, och så det omgivande landet, landskapet, säger han sedan.
Jaha. Vad menar karln? Det är klart det finns städer. Vad är alla husen, gatorna och torgen om de inte är städer?
Fast, vid närmare eftertanke så är det ju sant; finns det inga människor som av en eller annan anledning söker sig till varandra, som möts och bryter sina olikheter och åsikter mot varandra, som vill vara tillsammans och skapa någonting, så är ju husen, gatorna och torgen ganska tomma… och utan människor, kan vi då tala om att det finns städer?
Jo, men knappast levande städer.
Och landet runtomkring oss då, det som vi är beroende av för att få mat, vatten och luft – ja det som utgör betingelserna för vår existens – finns inte det, ja då finns inte heller vi. Och då finns det definitivt inga städer…
Den danska arkitekten Jan Gehl har myntat uttrycket rummen mellan husen. Hans filosofi handlar om att skapa boplatser som talar till människans alla sinnen. Han har berättat att hans fru, som är psykolog, en gång frågade honom om vad han som arkitekt hade tänkt sig skulle hända mellan husen han ritade. Vad fanns det där, med tanke på själva livet som skulle levas? Jan Gehl fick sig en tankeställare. Han har aldrig slutat att tänka. Idag har hans kontor såväl stora megastäder som små svenska samhällen som ”patienter”. Diagnoserna är påfallande lika överallt. Men människor i olika städer kan inte kopiera varandras lösningar utan måste utgå från sina egna villkor. De kan däremot inspireras av samma filosofi, och dela visioner.
Jan Gehl hör till dem som inspirerar för oss i vårt arbete på Movium. Vi vill vara en mötesplats för dem som forskar om, planerar, anlägger och förvaltar stadens utemiljö, vi vill skapa opinion, höja ribban för det som vi tror är möjligt och sprida kunskap som pekar framåt och därmed vara med och skapa attraktiva livsmiljöer där både människor och växter kan leva och må väl.
Här, i vårt nya Movium Magasin – om livet i staden speglar vi framtidens frågor om stadsutveckling. Vi samlar oss och tar ordentlig sats. Vi skärper blicken. Nyheter ger utblick och orientering, reportage skapar bredd och sammanhang, forskning och fakta borrar på djupet.
Vi vill visa att de städer, de urbana livsmiljöer som attraherar människor, är städerna som består av både gröna och grå byggstenar, som är fulla av mötesplatser där människor, trots olikheter, känner sig trygga.
Som läsare kommer du att möta dem som tänker stort och övergripande sida vid sida med dem som ägnar sig åt detaljerna.
Kanske finns det inga städer, men det finns urbana sammanhang, där allt fler i världen vill befinna sig idag. Det finns mycket att göra. Det finns fullt av visioner. Det finns fallgropar man måste undvika. Men det finns också stora möjligheter.
Med vårt magasin vill vi sätta fokus på allt detta. Vi vill vara med och skapa framtidens urbana boplatser.
Kan det bli bättre?
Titti Olsson
redaktör Movium Magasin
Här kan du läsa premiärnumret som pdf och prenumerera
http://www.movium.slu.se/moviummagasin/
.
Mina träd och andras
Villaträdgårdar, och även många bostadsgårdar till flerfamiljshus, är stängda för utomstående. Träd, som reser sig högt över tak och murar, talar dock inte enbart till den med nyckel: det finns förhållanden som sträcker sig förbi lagfarter och portkoder.
REGN är största utmaningen
Den största utmaningen för planerarna framöver blir att hantera den ökade mängden nederbörd. Vi kan knappast föreställa oss den mängd vatten som under kort tid kan falla på varenda kvadratmeter av hårdgjorda ytor på gator, torg och tak.
Dags att SKROTA SKOLGÅRDEN?
I Sverige är det numer tillåtet att bygga skolor utan skolgård. Arbetsmiljöverket menar att det inte finns forskning som visar att skolgården behövs. Nu baxnar omvärlden inför våra skolgårdslösa skolor medan vi själva stoppar huvudet i sanden.
TRÄDGÅRDSTURISM
en äventyrlig satsning
Kan trädgårdsturism vara något som får hjulen att snurra i södra Sverige? Konkurrensen om turisterna är hård. Men räcker det med blommor och blad för att engagera unga människor i trädgård?
URBAN GRÖNSKA avgörande för framtiden
Grön urbanism står för helhetssyn, ett samspel mellan bebyggelse och vegetation, och där helheten är större än summan av delarna. Hur vi planerar för att möta klimatförändringarna är ett exempel på en aktuell fråga där detta helhetstänkande bör spela stor roll framöver.
REKLAM ger ingen kunskap!
Universiteten satsar på glassiga reklamkampanjer för att göra sig kända. Man förlitar sig på att människor ska bli nyfikna och söka kunskap på egen hand.
Aldrig förr har behovet av samarbete mellan forskning och praktik varit större än nu när det exempelvis gäller utvecklingen av hållbara städer. Reklam skapar inte möten mellan forskare och praktiker.
Det är ett problem för hela samhället om inte universiteten inser det.
Staden och landsbygden behöver varandra!
Stad och land är inte två skilda ting utan delar av samma helhet. Den ena förutsätter den andras existens. Stad och land berikar och utvecklar varandra.
En gåtur i staden
Har du varit ute och gått i din egen stad på sistone? Gör det! Då upptäcker du att gatan inte så sällan signalerar att du måste vara på din vakt av en eller annan orsak. Bidrar inte det till otrygghet?
Otrivsel
leder till otrygghet
Känslan av otrygghet kan mycket väl ha att göra med att man inte trivs i sin miljö. En miljö som ingen verkar ta ansvar för signalerar att man går där på egen risk.
Mer än bara vanligt vatten
Vatten har starka arkitektoniska värden. Vatten skapar rum. Om vi utvecklar känslan för och kunskapen om vatten kan det bli ett sinnligt stadsbyggnadselement, som också gynnar miljön.
Grön stad - klimatsäker stad
Växter sänker temperaturen med flera grader. En grön stad är en klimatsäker stad. Att påverka stadslandskapet är en viktig uppgift för den gröna sektorn. Gröna områden är på lång sikt en väsentlig resurs för människors långsiktiga välbefinnande också i perspektivet av den globala uppvärmningen.
