Det finns inga städer!
Foto: Jim Bearden, Come out and play-festivalen 2009/www.comeoutandplay.org
Det finns inga städer, säger professorn i landskapsarkitektur där han sitter vid seminariebordet, mitt i diskussionen om hållbar stadsutveckling. Nähä?
Det finns bara människor som slutit sig samman i olika slags gemenskaper, och så det omgivande landet, landskapet, säger han sedan.
Jaha. Vad menar karln? Det är klart det finns städer. Vad är alla husen, gatorna och torgen om de inte är städer?
Fast, vid närmare eftertanke så är det ju sant; finns det inga människor som av en eller annan anledning söker sig till varandra, som möts och bryter sina olikheter och åsikter mot varandra, som vill vara tillsammans och skapa någonting, så är ju husen, gatorna och torgen ganska tomma… och utan människor, kan vi då tala om att det finns städer?
Jo, men knappast levande städer.
Och landet runtomkring oss då, det som vi är beroende av för att få mat, vatten och luft – ja det som utgör betingelserna för vår existens – finns inte det, ja då finns inte heller vi. Och då finns det definitivt inga städer…
Den danska arkitekten Jan Gehl har myntat uttrycket rummen mellan husen. Hans filosofi handlar om att skapa boplatser som talar till människans alla sinnen. Han har berättat att hans fru, som är psykolog, en gång frågade honom om vad han som arkitekt hade tänkt sig skulle hända mellan husen han ritade. Vad fanns det där, med tanke på själva livet som skulle levas? Jan Gehl fick sig en tankeställare. Han har aldrig slutat att tänka. Idag har hans kontor såväl stora megastäder som små svenska samhällen som ”patienter”. Diagnoserna är påfallande lika överallt. Men människor i olika städer kan inte kopiera varandras lösningar utan måste utgå från sina egna villkor. De kan däremot inspireras av samma filosofi, och dela visioner.
Jan Gehl hör till dem som inspirerar för oss i vårt arbete på Movium. Vi vill vara en mötesplats för dem som forskar om, planerar, anlägger och förvaltar stadens utemiljö, vi vill skapa opinion, höja ribban för det som vi tror är möjligt och sprida kunskap som pekar framåt och därmed vara med och skapa attraktiva livsmiljöer där både människor och växter kan leva och må väl.
Här, i vårt nya Movium Magasin – om livet i staden speglar vi framtidens frågor om stadsutveckling. Vi samlar oss och tar ordentlig sats. Vi skärper blicken. Nyheter ger utblick och orientering, reportage skapar bredd och sammanhang, forskning och fakta borrar på djupet.
Vi vill visa att de städer, de urbana livsmiljöer som attraherar människor, är städerna som består av både gröna och grå byggstenar, som är fulla av mötesplatser där människor, trots olikheter, känner sig trygga.
Som läsare kommer du att möta dem som tänker stort och övergripande sida vid sida med dem som ägnar sig åt detaljerna.
Kanske finns det inga städer, men det finns urbana sammanhang, där allt fler i världen vill befinna sig idag. Det finns mycket att göra. Det finns fullt av visioner. Det finns fallgropar man måste undvika. Men det finns också stora möjligheter.
Med vårt magasin vill vi sätta fokus på allt detta. Vi vill vara med och skapa framtidens urbana boplatser.
Kan det bli bättre?
Titti Olsson
redaktör Movium Magasin
Här kan du läsa premiärnumret som pdf och prenumerera
http://www.movium.slu.se/moviummagasin/
.
Urban-kramare förenen eder…
Det är hög tid att stå upp till försvar för staden. Inte för stadens avigsidor eller tillkortakommanden, men väl stadens kvaliteter. De kvaliteterna ökar knappast när vi nu ska ta hjälp av skogens träd eller lantgårdens kor, höns och grisar, anser Larseric Johanson, journalist på Tidningen Utemiljö.
-Det är dags för kamp. För ni finns väl, alla ni som njuter av staden och vill fortsätta att göra det. Ni som kan redovisa en ”stadsproveniens” i generationer, skriver han.
Gatukonst ger staden identitet
Staden består av rum. Inget rum blir ett hem förrän man har präglat det själv, därför måste moderna stadsplanerare lära sig att se gatukonsten som ett naturligt inslag.
Vi kan göra världen
lite, lite bättre!
Idag vet vi hur viktiga de gröna frågorna är, både för vårt eget och jordens välbefinnande. Borde det inte vara olagligt att känna till detta men ändå inte planera och agera utifrån det? Är inte det att medvetet vålla annan skada, eller i alla fall att hämma medmänniskors utveckling?
Vad är egentligen GRÖNT?
Vad betyder egentligen grönt? Pengar - som amerikanska dollar? Eller en sektor som sysslar med parkverksamhet? Miljövänligt framställd el? Har begreppet börjat bli slitet? Eller står det fortfarande för tillväxt och sundhet?
Lek föder gott ledarskap
Det är skillnad på fri lek och organiserad lek. I den fria leken skapar barn sina egna regler och lär sig konsten att kompromissa. Där läggs grunden för ett gott ledarskap. Men ger vi barn plats och tid att utveckla denna förmåga?
Utan trädgårdsmästaren ingen trädgård
Ulf Nordfjell gör det igen: skapar trädgård på Chelsea Flower Show 2009. Men utan trädgårdsmästaren hade han inte kommit långt. Det är på tiden att vi höjer yrkeskårens status.
Från pråliga monument
till aska i fjällbäcken
Hela kyrkogårdssektorn måste bli bättre på att möta önskemål och krav från kunderna. När individen står i fokus blir behoven fler och mer differentierade än någonsin tidigare.
FÖR VEM skapas lekplatserna?
Avslöjar inte fokuseringen på särskilda platser för barn en syn på barnet som en ofärdig människa? Budskapet blir: Utvecklas först och bli sedan en riktig människa med tillgång till staden!
Vital 28-åring söker kontakt med likasinnad
Det har länge talats om behovet av att samarbeta. Redan när jag började på Movium för sju år sedan talades det om vikten av en grön ombudsman som står upp för våra frågeställningar, eller ett gemensamt kansli som kan samordna de organisationer som arbetar med utemiljön. Vår bransch är för liten för att vi ska hålla på och dra åt olika håll, brukar också sägas.
Stadsparken - ett open space
Open space, eller space left over, myntades som uttryck planeringssammanhang i 1970-talets England. Open space är en plats som blivit över, som man inte vet vad man ska göra med och där därför vad som helst kan hända.
Open space är också en metod för brukarmedverkan. När Lunds kommun nyligen använde den för att få veta vad invånarna önskar av sin stadspark i framtiden stod aktiivteterna i fokus.
Våga prata med barnen!
Barn har rätt att göra sin röst hörd i samhällsplaneringen. Det vet vi. Vi vet också att det bara behövs en genuin lust att lyssna på barnen för att ta del av deras åsikter. Ändå är det så svårt. Varför?
Medborgarinflytande och grön stadsplanering
Staden ser inte bara skitig ut på grund av skräp på gatan. Om man, istället för att lägga pengarna på att försöka uppfostra invånarna till att slänga skräp i papperskorgar, förskönar staden med grönområden och andra utsmyckningar så fastnar inte skräpet lika lätt i blickfånget.