Dags att tala om förtätning av parker
Det är en helt vanlig måndag morgon i den centralt belägna Himmelens tempel-parken, en av de största parkerna i Beijing. Det duggar lätt men parken är full av folk och därmed också full av aktivitet. Efter bara en kort vandring i parken kan man räkna till minst femton olika fysiska övningar, från klassisk tai chi och qigong till pardans och olika bollspel. På en vägg visas samtidigt en parad från Den förbjudna staden på en jättelik tv-skärm. Och fram mellan träden strömmar plötsligt kraftfull körsång.
Foto: Titti Olsson
Ordet park är laddat med en stark social dimension. Parker är per definition ofta de största offentliga rummen i staden, som allmänningar ägda av alla och ingen. I Beijing, där det bor 14 miljoner människor och där antalet bilar ökar med mellan 1 800 och 2 000 per dag, kan man förstå att parken är ett attraktivt rum att vistas i.
Dans i dunklet
Det verkar självklart att ta parkerna i besittning morgon som kväll. En afton i Shanghai, när mörkret sedan länge redan fallit, hörs musik ur dunklet intill trottoaren som går längs en stor, centralt belägen park. Där pågår en dansaktivitet för kvinnor. De dansar i par till musik därinne bland träden.
Klimatet en oktoberkväll är behagligt här, javisst, det gör verkligen sitt till, men det handlar säkert också om någonting mer. Säkert om utrymme. Men också om en tradition att göra någonting för sig själv men tillsammans med andra och, inte minst, en vana att röra sin kropp. Den gamle mannen som sopar trottoaren utanför Himmelens Tempel-parkens entré gör en paus och låter kroppen flyta med i en enkel meditativ rörelse, där han förskjuter tyngdpunkten från ena sidan till den andra.
Svensk ödslighet
Man får sig en tankeställare. Våra svenska parker ter sig plötsligt så stora och ödsliga. Visst pågår aktiviteter. Men sommaren är kort. Sedan står många parker oförskämt öde.
En park blir ju ingen riktigt park i ordets rätta bemärkelse om det inte finns människor där. Parken är inte ett tittskåp, någonting vackert som vi betraktar på avstånd. Det är lika ofullständigt som en lekplats utan lekande barn. Den blir till först i det ögonblick någon tar den i besittning, både den som är utövare och den som betraktar det som sker.
Det blir, skamligt nog, med ens förståeligt varför företrädarna för parkerna för en så hopplöst hård kamp i våra städer just nu, när täthet är idealet. Det handlar om att förtäta mängden människor genom att bygga tätt, eftersom människor som vill bo inne i staden också vill ha nära till det som de behöver i sitt vardagsliv.
Om stadsplanerarna talar om förtätning i bemärkelsen tätt med folk på en viss yta, och parkföreträdarna fortsätter att tala om parker som gröna ytor, ja då är kampen om parkerna lätt förlorad.
Parker är tomma och hus är täta i bemärkelsen fulla av folk och aktiviteter.
Innehållet viktigast
Grönytor. Parkernas företrädare gör nog rätt i att låta bli att tala om det i sin argumentation. Det är hög tid att tala om parkernas innehåll. Kanske måste också parkföreträdarna börja tala om täthet som ideal, nämligen täthet av aktiviteter, täthet av folk, berätta vad parkerna ska vara för någonting, se att parken behöver attraktioner av olika slag, året om, inte minst när utmaningen är som störst under höst och vinter.
Det räcker inte att bara tala om parken som stadens lungor längre, det förslår inte heller att enbart tala om klimat och biologisk mångfald i samband med parker. Parkerna är mänskliga rum, de största vi äger och om vi vill ha dem kvar är det en skyldighet att göra dem attraktiva och visa att människor också behöver och önskar dem, året om, och vid olika tider på dygnet.
Titti Olsson
Journalist och kommunikationsansvarig på Movium
se fler bilder från parken i artikeln Måndag morgon i parken här på hemsidan
Mina träd och andras
Villaträdgårdar, och även många bostadsgårdar till flerfamiljshus, är stängda för utomstående. Träd, som reser sig högt över tak och murar, talar dock inte enbart till den med nyckel: det finns förhållanden som sträcker sig förbi lagfarter och portkoder.
REGN är största utmaningen
Den största utmaningen för planerarna framöver blir att hantera den ökade mängden nederbörd. Vi kan knappast föreställa oss den mängd vatten som under kort tid kan falla på varenda kvadratmeter av hårdgjorda ytor på gator, torg och tak.
Dags att SKROTA SKOLGÅRDEN?
I Sverige är det numer tillåtet att bygga skolor utan skolgård. Arbetsmiljöverket menar att det inte finns forskning som visar att skolgården behövs. Nu baxnar omvärlden inför våra skolgårdslösa skolor medan vi själva stoppar huvudet i sanden.
TRÄDGÅRDSTURISM
en äventyrlig satsning
Kan trädgårdsturism vara något som får hjulen att snurra i södra Sverige? Konkurrensen om turisterna är hård. Men räcker det med blommor och blad för att engagera unga människor i trädgård?
URBAN GRÖNSKA avgörande för framtiden
Grön urbanism står för helhetssyn, ett samspel mellan bebyggelse och vegetation, och där helheten är större än summan av delarna. Hur vi planerar för att möta klimatförändringarna är ett exempel på en aktuell fråga där detta helhetstänkande bör spela stor roll framöver.
REKLAM ger ingen kunskap!
Universiteten satsar på glassiga reklamkampanjer för att göra sig kända. Man förlitar sig på att människor ska bli nyfikna och söka kunskap på egen hand.
Aldrig förr har behovet av samarbete mellan forskning och praktik varit större än nu när det exempelvis gäller utvecklingen av hållbara städer. Reklam skapar inte möten mellan forskare och praktiker.
Det är ett problem för hela samhället om inte universiteten inser det.
Staden och landsbygden behöver varandra!
Stad och land är inte två skilda ting utan delar av samma helhet. Den ena förutsätter den andras existens. Stad och land berikar och utvecklar varandra.
En gåtur i staden
Har du varit ute och gått i din egen stad på sistone? Gör det! Då upptäcker du att gatan inte så sällan signalerar att du måste vara på din vakt av en eller annan orsak. Bidrar inte det till otrygghet?
Otrivsel
leder till otrygghet
Känslan av otrygghet kan mycket väl ha att göra med att man inte trivs i sin miljö. En miljö som ingen verkar ta ansvar för signalerar att man går där på egen risk.
Mer än bara vanligt vatten
Vatten har starka arkitektoniska värden. Vatten skapar rum. Om vi utvecklar känslan för och kunskapen om vatten kan det bli ett sinnligt stadsbyggnadselement, som också gynnar miljön.
Grön stad - klimatsäker stad
Växter sänker temperaturen med flera grader. En grön stad är en klimatsäker stad. Att påverka stadslandskapet är en viktig uppgift för den gröna sektorn. Gröna områden är på lång sikt en väsentlig resurs för människors långsiktiga välbefinnande också i perspektivet av den globala uppvärmningen.
Lägg till ny kommentar