0,6 – HUR BRA ÄR DET?
Foto: Tim Delshammar
Planarbetet för bostadsområdet Norra Djurgårdsstaden är ambitiöst på ett sätt som man sällan ser. Med utgångspunkt i det omgivande landskapets naturvärden och kommande klimatförändringar satsar man på att göra allt rätt för framtiden. Medlet för detta är grönytefaktorn 0,6. Förenklat är det kvoten mellan fastighetens gröna yta och dess totala yta. Genom att tilldela vissa typer av friytor högre värden och andra typer lägre värden ska byggherrarna styras mot ett kvalitativt bättre byggande. En asfaltsyta har värdet noll medan en vegetationsyta som inte är underbyggd har värdet 2. Ungefär så långt är grönytemodellen begriplig. När det kommer till detaljerna blir modellen tyvärr oöversiktlig och godtycklig.
Ambitionerna med modellen är att fånga dagvattenproblematik, framtida värmeböljor, sociala värden och biodiversitet i ett enda grepp: 0,6. Där börjar problemen. Visserligen är det så att olika aspekter av grönytor kan bidra till att skapa olika typer av värden. Men det innebär inte att alla inslag av grönytor är lika viktiga för att bidra till alla värden. Ett grönt sedumtak kan bidra till att fördröja dagvatten. Det får därför poäng i beräkningsmodellen.
Men det går inte att leka på! Gröna väggar skapar en grön miljö, men går inte heller att leka på och de har en marginell betydelse för att fördröja dagvatten. Tanken om att det går att byta en insats mot en annan är ett grundläggande problem med modellen.
Tveksamt värde
Genom att använda fler arter än bara de inhemska blir miljön som sådan mindre känslig för artspecifika växtsjukdomar. Det är också en form av biologisk mångfald. Att premiera inhemskt växtmaterial i största allmänhet är en ganska oprecis åtgärd med tveksamt värde.
Även de sociala värdena ska främjas med särskilda åtgärder. Det ges till exempel tilläggspoäng för lövgångar eftersom dessa ger en behaglig skugga. Det låter bra vid en första anblick, men när man betänker att de största gårdarna är cirka 30 gånger
Medel eller mål?
Det man vill åstadkomma med grönytemodellen är en i alla avseenden bra miljö. Beräkningsmodellen innehåller ett femtiotal åtgärder för en bra miljö. Samtidigt måste man fråga sig om det går att åstadkomma en bra miljö genom att mycket detaljerat beskriva alla åtgärder som kan tänkas leda fram till denna goda miljö.
I andra avseenden, till exempel när det gäller buller, brukar man ju ange målet, inte medlen för att nå målet. Även om vissa typer av mål är svåra att mäta är jag personligen övertygad om att det är bättre att beskriva målen, inte medlen. Då blir det tydligare att det handlar om olika typer av mål. Det framgår också tydligare att det kan finnas minimimått, till exempel för avrinning av dagvatten, sittplatser i solen et cetera, som måste uppnås.
Foto: Tim Delshammar
Slutligen är det lättare att föra en diskussion om vilka mål som ska prioriteras vid målkonflikter. Jag tycker att det är viktigast att prioritera en bra boendemiljö, särskilt för de boende som har svårt att ta sig utanför bostadsgården på egen hand.
Tim Delshammar
Tim Delshammar är lektor i landskapsplanering vid SLU Alnarp.
Han arbetar med förvaltning och utveckling av utemiljö samt hållbar stadsutveckling.
Läs mer om arbetet med grönytefaktorn på
Barns rättigheter – våra skyldigheter
Anders Rasmusson lyfter fram forskning som visar på vikten av en god utemiljö för barns utveckling. Kunskap finns alltså men fortfarande saknas vuxnas engagemang.
Varför går det så långsamt?
Anders Rasmusson blickar tillbaka tjugo år och ser att mycket av den kunskap om ekosystemtjänster som efterfrågas idag fanns redan då. Varför är det så svårt att implementera den?
Social hållbarhet och fysisk miljö
På Moviums ledningsråds höstträff spanades det in i framtiden. En av frågorna rörde social hållbarhet och dess koppling till fysiska platser. Anders Rasmusson bjuder in till fortsatt diskussion.
Palmhus åt alla?
Anders Rasmusson frågar sig varför inglasade utomhusliknande miljöer blir allt vanligare.
Movium – SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling
De senaste åren har mycket förändrats hos Movium. Nu har bitarna fallit på plats och under maj lanserade vi Movium som SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling.
Hur ser framtidens stad ut?
Det är intressant att jämföra livsstilstrender med de städer vi utvecklar. Hur låter vi dessa trender influera vårt samhällsbyggande?
Slutet på oljan – när ökar städernas självförsörjning?
Per G Berg, professor i landskapsarkitektur, menar att ökad lokal produktion av mat och bränsle är nödvändig i en framtid anpassad efter ökade priser på den ändliga resursen fossilt bränsle. Hur anpassar vi våra städer efter detta kommande behov?
Tänk om man förbjöd landskapsarkitekter att använda gräs!
Ja, det skulle ju vara ett ordentligt paradigmskifte i både utformning och förvaltning av urbana grönytor.
Tharirtorget och den sociala ordningens makt
Under våren var Tharirtorget i Kairo scenplats för en revolution, samtidigt som den sociala ordningen upprätthölls av revolutionärerna själva.
Det finns inga städer!
Det finns inga städer, säger professorn i landskapsarkitektur där han sitter vid seminariebordet, mitt i diskussionen om hållbar stadsutveckling. Nähä?
Hållbar stadsbyggnad börjar med social hållbarhet
Tisdagen den 8 mars samlades tre riksdagsutskott för att diskutera hållbara städer.
Det är glädjande att riksdagen diskuterar grönområden. Det vittnar om tyngden i dessa frågor idag, och vilka möjligheter vi som arbetar med dem har när det handlar om att bidra till en bättre samhällsutveckling.
Däremot förbiser man de sociala dimensionerna i diskussionen. Det är upp till oss som jobbar med dessa frågor att väga ihop ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för att skapa täta men levande städer där folk väljer att bo och leva.
0,6 – HUR BRA ÄR DET?
Planarbetet för bostadsområdet Norra Djurgårdsstaden är ambitiöst på ett sätt som man sällan ser. Med utgångspunkt i det omgivande landskapets naturvärden och kommande klimatförändringar satsar man på att göra allt rätt för framtiden. Men det verkar som man fokuserar medlen snarare än målen. Det gör modellen med grönytefaktor 0,6 godtycklig, skriver Tim Delshammar.
Lägg till ny kommentar