
Analysverktyg om kvalitet i förskolans utemiljö skapar debatt och reflektion mellan olika yrkesgrupper. Foto: Lena Jungmark.

Personligt engagemang hos förskolechefen är viktigt för att vidareutveckla en spännande gård. Foto: Lena Jungmark.
Helheten är större än delarna
Vad är egentligen en bra plats? Det vi till vardagslag upplever som en attraktiv plats eller en bra förskolegård är ett komplext samspel av många olika faktorer. Vad god kvalitet egentligen är har både forskare och kommuner försökt fånga i matriser och analysverktyg. Med dem som hjälp kommer man en bit på väg, men inte ändra fram. Placering, skala, inbördes sammanhang, materialval – allt det vi kallar gestaltning – är utslagsgivande för att skapa den goda helheten. Landskapsarkitektens känsla och kunskap är avgörande för att forma en hållbar och vacker miljö. Allt går som tur är inte att kvantifiera.
I slutet av augusti gick konferensen Ute är Inne av stapeln för sjätte gången. Konferensens styrka är mötet mellan olika yrkeskompetenser. Landskapsarkitekter, utepedagoger, lokalplanerare, förskolelärare och forskare får tillfälle att mötas och diskutera. Det gemensamma intresset är barns tillgång till och användande av utemiljö och hur utemiljön kan kopplas till pedagogik.
Konferensen erbjöd ett femtiotal workshops. Tankesmedjan Movium, SLU i Uppsala och Boverket arrangerade och ledde en workshop där ett analysverktyg provades på två olika förskolor. Verktyget har tagits fram av Boverket för en exempelbank för bra förskolor och skolor, ett uppdrag inom regeringsuppdraget Gestaltad livsmiljö. Verktyget har drag av flera tidigare utvärderingsverktyg, men vill koppla till och konkretisera allmänna rådets skrivningar.
Samtliga ovan nämnda yrkesgrupper var representerade i workshopen, och tillsammans analyserade deltagarna två nyss upprustade förskolor. Den ena med finansierad med statsbidrag, den andra genom eget sparande och med utvecklingsstöd från ett regionalt projekt för mer rörelse och fler ekosystemtjänster. Deltagarnas skilda yrken och uppdrag bidrog till att det uppstod många intressanta diskussioner om vad som gjorde gårdarna ”bra” eller ”bristfälliga”. Tydligt blev också hur starkt verksamhetsledarens engagemang och normer påverkar utvecklingen av utemiljön.
Varje plats har sina förtjänster och brister. För landskapsarkitekten är det en stimulans men också en utmaning att utifrån platsens förutsättningar gestalta en välfungerande och god plats. Genom att samverkan och reflektion kunde alla som deltog i workshopen hjälpas åt att ”läsa” platsen och samtidigt diskutera vilka de viktigaste komponenterna är för att ge de mindre barnen en ”god” eller ”bra” utemiljö.
LENA JUNGMARK
Nationell samordnare barns och ungas utemiljö
Vad ska vi göra med Hjalmar?
Den nya staden växer fram i Kiruna – men på en plats där ingen velat ha en stad tidigare. Dödens dal, kallas den av belackarna.
På spaning med Moviums ledningsråd
I mitten av maj träffades Tankesmedjan Moviums ledningsråd för att spana efter trender och framtidsfrågor. Nyfiken? >>
Skapa möten istället för gränser
Är det möjligt att designa med en känslighet för sociala processer, kanske till och med skapa möjlighet för integration och givande sociala möten? Det frågar sig fyra blivande landskapsarkitekter som nyligen arrangerade Landskapsarkitekturdagen med temat Merging landscapes på SLU i Alnarp.
Det överbeskyddade barnet
Synen på vad som är lämplig och olämplig lek, eller lämpliga eller olämpliga lekplatser, är underordnad sin samtids kontext, skriver Anna Lenninger.
Elbilar och attraktiva städer
Fredrik Jergmo har kört laddhybrid i några veckor och funderar över elbilens roll i våra städer i framtiden.
JAPAN PÅ MITT SÄTT
Kerstin Nilermark reste till Japan första gången 2009, och drömmer därefter alltid om nästa Japanresa. Läs hennes krönika om mötet med Japan.
Snart börjar karnevalen
Karin Andersson har varit på karnevalen i Salvador, staden som var Brasiliens första huvudstad och vars stadsrum fortfarande är starkt präglade av kolonialismen.
Ska naturen alltid få ha sin gång?
Jag befinner mig i min lilla villa, som jag köpte för några år sedan, vackert belägen i den skånska kuststaden. Det är en mörk kulen novembernatt och jag har hört på radion på kvällen att meteorologerna utfärdat stormvarning.
Frihet i framtidens förort?!
För någon vecka sedan hölls ett så kallat FUSE Talks på Form/Design Center i Malmö med den holländske landskapsarkitekten Bart Brands. Inbjuden för att berätta om kontoret Karres+Brands verksamhet kom föreläsningen och det efterföljande samtalet att kretsa kring kontorets två ytterligheter, stadsplanering i regional skala och gestaltning av publika platser.
Pixla Piren – att planera det oplanerade
När jag lämnade Helsingborg som 19-åring för ett en mer pulserande storstad var det inte bara för att jag sökte något nytt utan för att det som fanns i min hemstad inte var tillräckligt spännande. Droppen var när man rev gamla hamnbyggnader sprängfyllda med alternativ kultur för att bygga dyra bostäder med havsutsikt. Nu, tjugo år senare, jobbar jag för Helsingborgs stad.
Solens mörka sida
I min roll som landskapsarkitekt har jag hittills varit oreflekterat positiv till soliga platser. Glatt har jag identifierat soliga hörnor som potentiellt sköna sittplatser eller lämpliga lekställen, skriver landskapsarkitekt Lena Jungmark. Men även solen har en baksida.
Den visuella och sinnliga grönskan
Att arbeta för och med urbana ekosystemtjänster – det finns väl numera knappast någon svensk kommun som inte har ambitioner på detta område. Kurser kring hur man kan förstå och värdera ekosystemtjänster i samhällsplaneringen poppar upp som kantareller i backen ett bra svampår. Det finns nog all anledning att hålla upp ett litet varningens finger: när ett begrepp blir väldigt inne finns det alltid en risk att dess definition suddas ut i kanterna, skriver Moviums Göran Nilsson.
Lägg till ny kommentar