
Foto: Caroline Dahl

Foto: Caroline Dahl

Foto: Caroline Dahl

Foto: Caroline Dahl

Foto: Caroline Dahl
Ruralism – ett nytt ideal?
Det pratas om landsbygden. I utställningar, tävlingar, debatter och seminarium lyfts ruralism som en aktuell utvecklingsfråga. Är det en reaktion mot den starka urbana normen som präglat samhällsbyggandet under lång tid, eller är det uttryck för något annat?
Vi på Tankesmedjan Movium reflekterade över landsbygden i vårt nummer 16 av Tidskriften STAD. Vi kallade vårt tema för Bortom storstaden och utropade att det är dags att riva murarna mellan stad och land. Vi resonerade också om att det ”urbana” kanske är mer av en livsstil än en plats, dvs ett urbant liv kan försiggå på många olika platser. De kan vara små såväl som stora sammanhang, täta såväl som glesa, centrala och ihopkopplade såväl som perifera och svårtillgängliga.
Men om den urbana normen är en livsstil som vi kan välja, då betyder det väl att vi också kan välja något annat? Är det möjligt att välja en rural norm – och vad innebär den i så fall? Eller, är det möjligt att en rural norm främst är en urban föreställning och att den urbana normen inte går att undkomma? Är urbanism och ruralism då olika sidor av en och samma process?
Landskapshistoriker och geografer har genom åren diskuterat hur romantiseringen av vildmarken under 1800-talet var ett uttryck för en reaktion mot det allt mer pressande livet i storstäderna. Ett friare, enklare liv i nuet målades upp som ett ideal i kontrast till de allt svårare livsvillkoren som de industrialiserade städerna erbjöd. Samtidigt användes vildmarken och de bitvis hårda villkor som rådde där som en sedelärande kontrast till det civiliserade livet som ägde rum i städerna. Vildmarken och landsbygden blir i dessa sammanhang både ett frihetsideal och ett hot mot det ordnade samhället.
Vilka bilder av landsbygden är det vi idag möter? Vanessa Miriam Carlow bekräftar i boken Ruralism: The Future of Villages and Small Towns in an Urbanizing World att det rurala landskapet fortfarande ses utifrån nostalgiska och romantiserande landskapsideal. Detta trots att de senaste decennierna har inneburit oerhörda strukturomvandlingar i fråga om migration, exploatering, industrialisering och högteknologisk automatisering i en global skala.
Landsbygden, utifrån en urban norm, blir därmed en slags fiktion som bara existerar i våra föreställningar. Förhindrar det oss från att seriöst och aktivt arbeta med landsbygdsutveckling eller säger det kanske mer om hur vi upplever den urbana situationen? Kan det vara så att våra städer börjar bli för ”trånga” och att intresset för landsbygden som en ”friare” plats därmed växer? Trånga i betydelsen av faktiskt tättbebyggda, men kanske också intellektuellt genom någon slags urban likriktning och strukturellt i fråga om regleringar och normativt tänkande?
Vanessa Miriam Carlow lyfter fram att landsbygden behöver framtidsbilder och arkitekter och stadsplanerare som engagerar sig också i små samhällen. Det har man förvisso också gjort, men engagemanget har främst handlat om hur man kan facilitera processer där samhällen krymper.
Carlow vill utmana detta och inbjuder istället till att utveckla framåtsyftande strategier där mindre samhällen och landsbygd samverkar i nätverk. Med ett sådant arbete formuleras visioner för landsbygden, inte fiktioner om den och det tror jag även den urbana normen kan dra nytta av.
CAROLINE DAHL
2019 – Gott nytt landskapsår!
Fredrik Jergmo, tf verksamhetsledare på Tankesmedjan Movium, blickar framåt mot ett händelserikt år!
Bland gatukatter och stjärnarkitekter i Beirut
Caroline Dahl utgår från sin tid i Beirut och reflekterar över hur en stad kan te sig och vilken relation individer har till staden och till varandra.
Barnets rättigheter måste omfatta lek
Lena Jungmark, nationell koordinator för regerningsuppgiften barns och ungas utemiljö på Tankesmedjan Movium, reflekterar över barns rätt till lek.
Meningen med arkitektur
Vad är egentligen arkitektur, och vilken uppgift har den? Titti Olsson reflekterar över frågorna i sin krönika om meningen med arkitekturen.
Inte bara kvarter!
Vad som avgör om en stad är hållbar eller ej handlar snarare om vår egen livsstil än om vilken stadsbyggnadsmodell vi väljer, skriver Caroline Dahl.
Den småskaliga framtiden!
Harald Klein har besökt utställningen DESIRE på Form/Design Center i Malmö för att se vad som är viktigt för framtidens arkitektur och livsmiljöer.
Se omvärlden!
Caroline Dahl har besökt Arkitekturbiennalen i Venedig – fortfarande värt ett besök!
Får vi låna av Palermos palett?
Caroline Axelblom och Sophie Wiström, studenter vid SLU och tidigare praktikanter vid Tankesmedjan Movium, har nyligen kommit hem från Buenos Aires.
Den ljusa framtiden når vi med hjälp av mod!
Harald Klein om EU-kommissionens arbete med förslag för kommande ramprogram för forskning och innovation, FP9 (Framework Program 9), som kommer att efterträda det nuvarande ramprogrammet Horizon 2020 vilket är världens hittills största forsknings- och innovationsprogram. FP9 kommer troligen att bli än större då den budget som diskuteras ligger mellan €120 - €160 miljarder.
Jobbar du på ett agilt sätt?
”Agila Ängelholm” är epitetet för den omorganisation av kommunens förvaltning som den nordvästskånska staden beslutade sig för att genomföra 2014. Och man blev därmed ”Sveriges första agila kommun”, som man själv uttrycker det.
Lägg till ny kommentar