
Cité Grand Parc. Foto: Caroline Dahl.

Miroir d’Eau. Foto: Caroline Dahl.

Cité Grand Parc. Foto: Caroline Dahl.

Miroir d’Eau. Foto: Caroline Dahl.

Place de la Comédie. Foto: Caroline Dahl.
Ytan förändrar Bordeaux
Tankesmedjan Movium och forskningsplattformen Urban Futures vid SLU ordnade en studieresa till Bordeaux för ett par veckor sedan. Under några dagar tittade vi på nya och ombyggda parker, torg och stadsdelar, träffade representanter från offentliga myndigheter, privata arkitektkontor och fristående hållbarhetsentreprenörer. Många viktiga perspektiv och erfarenheter förmedlades kring hur en tidigare modernistiskt präglad och bilcentrerad region har transformerats till en integrerad och attraktiv livsmiljö.
Tre projekt har gjort ett särskilt stort intryck på mig. Det första projektet är Mirroir d’Eau, den förtrollande vattenspegeln som anlagts längs med den västra banken av floden La Garonne. Denna tunna yta av vatten, gestaltad av Michel Corajoud och Pierre Gangnet, markerar platsen där fartyg tidigare brukade förtöjas. Avsikten med installationen var just att utgöra en historisk referens, något att kanske stillsamt betrakta under promenader längs med floden. Det blev precis tvärtom – en sann mötesplats som sprudlar av liv och bryggar mellan generationer, besökare och boende, välsituerade och mindre bemedlade. Här finns en gemensam glädje som barnen utstrålar när de springer så fort de kan över den grunda vattenspegeln, eller kastar sig handlöst ner och gör ”vattenänglar”, och den stillsamma lycka som förmedlas av den äldre dam som barfota skrider fram i sakta mak flankerad av två yngre kamrater. Längtan efter att sparka av sig skorna och kliva ut på denna vidsträckta vattenspegel drabbar oss alla och vi ler! Tänk vilken gemensam upplevelse ett tunt skikt vatten kan inbjuda till.
Den andra projektet som jag bär med mig är också ett tunt lager innovation, fast denna gång i vertikalled. Bostadsområdet Cité Grand Parc i Bordeaux byggdes under efterkrigstiden enligt den tidens ideal: smala, höga skivhus med generösa grönytor och/eller parkeringsytor mellan bostadshusen. Byggnaderna och utemiljön har nu blivit renoverade av Lacaton Vassal arkitekter och ett inslag i denna renovering är nya balkonger. Intrycket är att bostadshusens hela långfasad har fått en ny tunn skiva glas som exteriör. Där bakom glaset kan man få syn på individers olika sätt att ta en sådan extra yta i besittning. Det kan bli cykelförvaring, odling, uterum eller bara en extra plats för bråte. Det är spännande att betrakta detta spel mellan helhetsverkan och individuella uttryck. En dam hejdar mig när jag står och försöker fånga detta på bild och hon ler lite vant när jag förklarar att vi är en grupp svenska arkitekter och landskapsarkitekter på studiebesök. Innan hon försvinner iväg hinner jag fråga om hon tycker det har blivit bra, och hon nickar: Ja, det har blivit fint!
Det tredje projektet som stannar kvar hos mig är den spårväg som etablerades kring millennieskiftet och hur den har kommit att användas på ett strategiskt sätt för att stimulera till så mycket mer än bara förändrade trafikmönster. Den har blivit en hävstång för upprustning av publika platser och innerstadsmiljöer. Ett gestaltningsprogram har tagits fram för spårvagnshållplatserna som ”smittat” av sig på sin omgivning. Nya golvmaterial, möbler, planteringar, belysningar et cetera har anlagts i hållplatsernas omedelbara närhet. Inte som en likriktad standardisering utan som verkligt platsspecifika lösningar med hänsyn till platsernas karaktär och atmosfär. När dessa var färdigställda smittade de i sin tur av sig på den bebyggelse som kantar platserna. De blev föremål för upprustning och förnyelse.
Effekten av dessa spridda punktinsatser går idag att uppleva som en harmonisk helhet som ändå är tillräckligt varierad för att inte uppfattas som ensartad och likriktad. Det är också imponerande hur spårvägens infrastruktur underordnar sig platsernas arkitektur. Som ett skidspår i snön korsar spåren torg och platser utan varningsskyltar, stängsel eller avspärrningar. Detta är också ett tunt lager innovation, ett skikt av ny infrastruktur som knappt syns, men som förändrat staden i grunden.
CAROLINE DAHL
Tummen upp för Tankesmedjan Movium!
Tankesmedjan Movium har spetskompetens och är ledande i landet inom en rad områden, skriver Kerstin Hugne, ordförande i Moviums ledningsråd. Tankesmedjan behövs idag mer än någonsin!
Nätverksmöten som behövs i en föränderlig tid
Sedan många år tillbaka möts medlemmarna i nätverket Barn, unga och byggd miljö, BUB, för utbyte mellan planerare och forskare om barns och ungas utemiljö. Mötena är intressanta tidsspeglar som visar samhällets förändringar, skriver Maria Nordström, miljöpsykolog och forskare vid SLU som ledde nätverket 2004–2010 tillsammans med Pia Björklid.
Spretigt i Riverside Park South
Frederick Law Olmsted gav ursprungligen form åt Riverside Park, NYC. Den nya förlängningen längs Hudsonfloden får Caroline Dahl att känna sig tveksam. Vart tog rumsligheten vägen?
Ut med kontoret i parken?
När flexibilitet och medarbetarnas hälsa hamnar i fokus på arbetsplatsen, funderar Göran Nilsson över att vi får ytterligare en anledning att ta hand om våra utemiljöer.
Kunskap om jämställd planering når inte ut
Idag är kunskapen om jämställd stadsplanering mer djuplodad än för ett par decennier sedan. Karin Andersson känner sig trots det uppgiven.
Vem bygger nästa stora park?
Stora parker är på frammarsch i världen. Var ser vi nästa stora park i Sverige, undrar Lars Johansson.
Spökstad
Fredrik Jergmo ser i sin krönika hur samhällsutvecklingen går fortare och fortare och funderar över hur det påverkar stadsutvecklingen och livet i staden.
Gilla inte optiskt buller
Berlins ljusfestival har nyligen avslutats. Med tusentals människor på gatorna blev det på många sätt en succé, inte minst för caféerna runt Brandenburger Tor som tjänade grova pengar på oss tillfälliga toalettbesökare under de tio kvällar som festivalen pågick.
Medborgarna skapar staden
Den internationella filmfestivalen ArchFilmLund 2016 handlade nästan mer om urbant liv än om arkitektur i sig. Vinnande film lyfter fram ett starkt medborgarengagemang i Christchurch efter jordbävningen 2011.
Global kraftsamling i Lund för barns utemiljöer
Under några intensiva dagar i mitten av september myllrade det runt människor i Lund med en gemensam uppgift i fokus: att skapa levande gröna uppväxtmiljöer för barn och ungdomar överallt i världen.
Lekplatsen är död – länge leve lekplatsen!
Märit Jansson, lektor vid SLU och aktuell med seminariet ”Plats för lek – svenska lekplatser förr och nu” och som redaktör för antologin med samma namn, skriver i sin krönika om att när hon i mitten av 2000-talet började studera anlagda lekplatser och deras användning och förvaltning, ofta mötte skepsis. Hon minns särskilt när hon i fikarummet på en kommun fick höra: ”Att aldrig någon kan forska om något viktigt!”.
BEUM höjer kompetensen om utemiljön!
Då har ännu en besiktningskurs gått av stapeln! Den 30-31 augusti arrangerade BEUM, i samarbete med Movium, Besiktningskurs Natursten, markbetong och asfalt i Malmö. I sin krönika reflekterar Göran Nilsson över BEUMs historia och betydelse.
Lägg till ny kommentar