
Cité Grand Parc. Foto: Caroline Dahl.

Miroir d’Eau. Foto: Caroline Dahl.

Cité Grand Parc. Foto: Caroline Dahl.

Miroir d’Eau. Foto: Caroline Dahl.

Place de la Comédie. Foto: Caroline Dahl.
Ytan förändrar Bordeaux
Tankesmedjan Movium och forskningsplattformen Urban Futures vid SLU ordnade en studieresa till Bordeaux för ett par veckor sedan. Under några dagar tittade vi på nya och ombyggda parker, torg och stadsdelar, träffade representanter från offentliga myndigheter, privata arkitektkontor och fristående hållbarhetsentreprenörer. Många viktiga perspektiv och erfarenheter förmedlades kring hur en tidigare modernistiskt präglad och bilcentrerad region har transformerats till en integrerad och attraktiv livsmiljö.
Tre projekt har gjort ett särskilt stort intryck på mig. Det första projektet är Mirroir d’Eau, den förtrollande vattenspegeln som anlagts längs med den västra banken av floden La Garonne. Denna tunna yta av vatten, gestaltad av Michel Corajoud och Pierre Gangnet, markerar platsen där fartyg tidigare brukade förtöjas. Avsikten med installationen var just att utgöra en historisk referens, något att kanske stillsamt betrakta under promenader längs med floden. Det blev precis tvärtom – en sann mötesplats som sprudlar av liv och bryggar mellan generationer, besökare och boende, välsituerade och mindre bemedlade. Här finns en gemensam glädje som barnen utstrålar när de springer så fort de kan över den grunda vattenspegeln, eller kastar sig handlöst ner och gör ”vattenänglar”, och den stillsamma lycka som förmedlas av den äldre dam som barfota skrider fram i sakta mak flankerad av två yngre kamrater. Längtan efter att sparka av sig skorna och kliva ut på denna vidsträckta vattenspegel drabbar oss alla och vi ler! Tänk vilken gemensam upplevelse ett tunt skikt vatten kan inbjuda till.
Den andra projektet som jag bär med mig är också ett tunt lager innovation, fast denna gång i vertikalled. Bostadsområdet Cité Grand Parc i Bordeaux byggdes under efterkrigstiden enligt den tidens ideal: smala, höga skivhus med generösa grönytor och/eller parkeringsytor mellan bostadshusen. Byggnaderna och utemiljön har nu blivit renoverade av Lacaton Vassal arkitekter och ett inslag i denna renovering är nya balkonger. Intrycket är att bostadshusens hela långfasad har fått en ny tunn skiva glas som exteriör. Där bakom glaset kan man få syn på individers olika sätt att ta en sådan extra yta i besittning. Det kan bli cykelförvaring, odling, uterum eller bara en extra plats för bråte. Det är spännande att betrakta detta spel mellan helhetsverkan och individuella uttryck. En dam hejdar mig när jag står och försöker fånga detta på bild och hon ler lite vant när jag förklarar att vi är en grupp svenska arkitekter och landskapsarkitekter på studiebesök. Innan hon försvinner iväg hinner jag fråga om hon tycker det har blivit bra, och hon nickar: Ja, det har blivit fint!
Det tredje projektet som stannar kvar hos mig är den spårväg som etablerades kring millennieskiftet och hur den har kommit att användas på ett strategiskt sätt för att stimulera till så mycket mer än bara förändrade trafikmönster. Den har blivit en hävstång för upprustning av publika platser och innerstadsmiljöer. Ett gestaltningsprogram har tagits fram för spårvagnshållplatserna som ”smittat” av sig på sin omgivning. Nya golvmaterial, möbler, planteringar, belysningar et cetera har anlagts i hållplatsernas omedelbara närhet. Inte som en likriktad standardisering utan som verkligt platsspecifika lösningar med hänsyn till platsernas karaktär och atmosfär. När dessa var färdigställda smittade de i sin tur av sig på den bebyggelse som kantar platserna. De blev föremål för upprustning och förnyelse.
Effekten av dessa spridda punktinsatser går idag att uppleva som en harmonisk helhet som ändå är tillräckligt varierad för att inte uppfattas som ensartad och likriktad. Det är också imponerande hur spårvägens infrastruktur underordnar sig platsernas arkitektur. Som ett skidspår i snön korsar spåren torg och platser utan varningsskyltar, stängsel eller avspärrningar. Detta är också ett tunt lager innovation, ett skikt av ny infrastruktur som knappt syns, men som förändrat staden i grunden.
CAROLINE DAHL
Ytan förändrar Bordeaux
Spåren av spridda punktinsatser som skapat helhet och påverkat en hel stad.
Stå i kö
Det finns olika slags köer, en del människor står i kö för sitt levebröd, andra hamnar i en kö som kan få en att skämmas. Lena Jungmark har hamnat i en skäms-kö.
Storslaget möter oprövat i LA
Caroline Dahl har besökt Los Angeles och funnit två diametralt olika parker, båda nya. Vad berättar de om vår tid?
Har du gjort något för klimatet idag?
Tankesmedjan Moviums Fredrik Jergmo funderar i sin krönika över hållbarheten i våra resvanor.
Legobygge som illustration av urban natur
Göran Nilsson har varit på en workshop i Malmö där Lego-klossar blev ett uppskattat sätt att beskriva olika scenarier.
STAD speglar de globala målen
Tidskriften STAD kommer under 2018 att fördjupa sig i de globala målen. Den sociala hållbarheten är central i de urbana agendorna och den urbana livsmiljön står i fokus.
Plattformsdagarna är över – vad händer nu?
Hur tas alla visioner och idéer omhand efter Plattformsdagarna, där kompetenta yrkespersoner förväntas svara på hur just de vill bidra till en ny politik för levande städer, undrar tankesmedjans Titti Olsson.
Framtidens urbana landskap
År 2050: Sovstäder vaknar, soptippar är guldgruvor, förvaltare ett drömyrke, skolgården odlas, bytesplatsen är stadens viktigaste publika rum, mötesplatser flyttar inomhus och drönarna snurrar i skyn.
Pedagogisk modell för levande samhälle
Titti Olsson berättar om en pedagogisk modell för ett framtida samhälle, där allt vilar på tillit, på tilltro till den egna förmågan och kraften i den kollektiva handlingen, och undrar varför vi inte tar hand om guldkornen.
Regnbäddar i mindre och större skala
Det finns ett stort intresse runt om i landet för regnbäddar. I sin krönika berättar och reflekterar Göran Nilsson utifrån Moviums senaste kurs på ämnet.
Hur kommer barnen att få det i Vallastaden?
Gytter är ett ord som använts för att beskriva det som vissa kallar variation i överkant. För mig har gytter en positiv klang, skriver Anna Lenninger som reflekterar över vad hon upplever i Vallastaden.
Intressant detaljplan ur ett ekosystemtjänstperspektiv
Ekosystemtjänster i stadsmiljön är ofta kopplade till vegetation som exempelvis förbättrar lokalklimatet, ökar den biologiska mångfalden, ger rekreation och estetiska upplevelser. Harald Klein reflekterar över vad han upplever i Vallastaden.
Lägg till ny kommentar