Demokrati
Bra i för sig med demokratisk skola, men staten kan aldrig ersätta folkrörelsernas betydelse för demokratin.
Foto: Lena Jungmark.
Foto: Lena Jungmark.
Kanske har vi i Sverige successivt invaggats i tryggheten att vår demokrati är ohotad. Bryskt har vi nu väckts av nya politiska vindar och tvingas fundera över effekterna av vår grundlagsstadgade yttrandefrihet. Att försvara demokratin känns hösten 2014 mer angeläget än på länge.
Ända sedan antiken har det offentliga stadsrummet spelat en viktig roll som plats för åsiktsutbyte och demokratiska möten. För flera tusen år sedan, i det antika Grekland, var deltagande i det politiska livet inte bara en rättighet utan även en skyldighet. Valåret 2014 har vårt land skakats av sammandrabbningar på gator och torg mellan möteshållare och demonstranter. Främst är det inte partiernas sakfrågor som provocerar utan deras värdegrund.
En oro har slagit rot: Kan demokratin kanske trots allt inte tas för given?
Hur står det egentligen till med demokratisk fostran av nya generationer?
Den svenska skolans värdegrund är tydlig och överordnad kunskapsmålen. Skollagen påpekar vikten av respekt för de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna. Demokrati ska enligt skollagen genomsyra hela skolans verksamhet, och ge en god grund till att aktivt delta i samhällslivet.
I läroplanens första kapitel påpekas att det inte är tillräckligt att lära sig om demokrati, utan undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer.
Jag har genommitt arbete i projektet Gröna Skolgårdar i Malmö fått att samtala med Jan Thavenius, professor i litteraturvetenskap som har mer än femtio års erfarenhet som lärare, forskare, skolutvecklare, debattör och författare inom området skola och samhälle. Jan Thavenius är övertygad om att demokratin ständigt måste försvaras och utvecklas. Han menar att eleverna i dagens skola oftast lär sig OM demokrati, men ges inte tillfälle att praktisera det. Det stannar vid en formell kunskap när eleverna inte får egna upplevda erfarenheter. Demokratin blir därmed oproblematiserad.
Skolans arbete med demokrati och värdegrund har stannat av på halva vägen. I debatten pratar man idag inte om demokrati, och heller inte om hur man ska utöva demokrati, anser Jan Thavenius. Det kostar på för den enskilda läraren att arbeta med demokratiska arbetsmetoder, både i tid och i att utveckla sin yrkesroll. I skolan måste lärarna skapa ramar för inflytandet, och det måste få lov att ta tid när man öppnar för en demokratisk process. Men i dagens skola saknar lärarna stöd för att utveckla ett sådant arbetssätt, menar han.
Min erfarenhet är att skolgården är en alldeles utmärkt plats att arbeta med demokratiska processer. Skolgården är på många sätt barnens egna rum men också ett offentligt rum i staden. Eleverna känner och använder skolgården och har en stark relation till den, i mångt och mycket är det barnen som är experterna.
Precis som i politiska frågor måste ett engagemang väckas för att en demokratisk process ska komma igång. Det passar inte alla elever att engagera sig i skolråd.
Många behöver konkretare problemställningar närmre sin egen verklighet.
En pedagog som jag mött i mitt arbete med Gröna Skolgårdar och som tillät demokratiprocessen att ta plats är Anna-Lena Andersson, klasslärare för en etta i Augustenborgsskolan i Malmö. Hon gav klassen i uppgift att enas om motiv och metod för att tillverka en gemensam mosaikbild till skolgården. Övningen växte till en två lektioner lång diskussion om rättvisa och demokrati.
Under hela processen visade eleverna ett mycket större intresse av att vilja vara med och bestämma än vad hon någonsin kunnat föreställa sig. Det var några av de bästa lektionerna hon haft med klassen, berättade hon.
Det förefaller viktigare än någonsin att ge våra unga positiva erfarenheter av demokratiska processer. Har man upplevt värdet av att lyssna och samarbeta förstår man också att demokrati inte är detsamma som att få sin egen vilja igenom.
Lena Jungmark
Demokrati
Bra i för sig med demokratisk skola, men staten kan aldrig ersätta folkrörelsernas betydelse för demokratin.
Demokrati
Bra i för sig med demokratisk skola, men staten kan aldrig ersätta folkrörelsernas betydelse för demokratin.
Ordet park är laddat med en stark social dimension. Eftersom stadsplanering idag handlar om att förtäta måste också parkföreträdare tala i samma termer för att argumentera för parkernas existens. Det är dags att börja tala om täthet i form av aktiviteter, täthet av folk, för att göra det tydligt vad parkerna ska vara för någonting.
Stadsdelen Seved i Malmö signalerar dubbla budskap: Å ena sidan är den småskalig och välplanerad och borde vara attraktiv. Å andra sidan är husen nedgångna och lokalpressen rapporterar om kravaller och knark. Samtidigt sjuder stadsdelen av aktivitet: det växer så det knakar i odlingar som bara blir större och större bland husen.
En ökad integration och förbättrad landsbygdsutveckling behöver stadens invånare, idéer och resurser. Stimulera utvecklingsstöd och program som suddar ut gränserna mellan stad och land – skapa mötesplatser och forum där den gemensamma utvecklingen kan frodas i win–win-koncept, uppmanar Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid SLU i Alnarp.
Malmö är ett exempel på en svensk stad som växer. Där finns exempel på många av de frågor som väcks i planeringen när behovet av bostäder är stort och staden ska bli tätare. Måste alla rivningstomter, eller till synes outnyttjade plättar här och där, bebyggas? Är det inte hög tid att tala om hur man kan värdera och se dessa platser som ett slags möjlighetsplatser i planeringen?
I Rom kan man gå långt utan att det någonsin blir tråkigt. Där finns mycket att hämta för en stadsplanerare som undrar vad som får en människa att vilja vandra. Rom är en stad som nästlar sig in via sinnena. Det är inte människan som rotar sig på en plats - det är platsen som rotar sig i människan.
Stadsodling verkar vara en trend att räkna med och lanseras som vore den någonting helt nytt. Men stadsodling fanns redan på 1890-talet i Detroit.
Mamma intygar att hon kan se ett träd om hon bara lutar sig fram. Hon vet att jag i det närmaste betraktar det som en mänsklig rättighet att se ett träd utanför sitt fönster, skriver Titti Olsson, som tänker på vikten av att se ett träd utanför fönstret när man blir gammal och sitter hela dagarna vid sitt bord. Då är utsikten allt.
Idag är det tillåtet att bedriva skolverksamhet i lokaler utan utemiljö. Detta strider enligt vår mening mot både förnuft och lagstiftning. Det krävs gemensamma insatser för att främja och förbättra landets skolgårdar och förskolegårdar, menar Petter Åkerblom, Movium, Johan Faskunger, utredare åt Statens folkhälsoinstitut , och Johan Tranquist
kanslichef, NCFF – nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn.
När världens ledare samlades i Köpenhamn för att lösa klimatkrisen misslyckades de. Att ta ansvar har visat sig vara för svårt på internationell nivå. Nu gäller det istället att våga ta steget till ett nationellt och lokalt – ja till och med ett individuellt – ansvar.
Är det möjligt?
När detta skrivs är det avslutningsdag på Cop15 i Köpenhamn.
Går det att föhandla om klimatet? Vad skulle det innebära för stadsplaneringen om man införde nollvision, det vill säga förbjöd alla utsläpp av växthusgaser?
Grått och gammalt om staden hos konservativ urban-kramare, tycker Måns Norlin på Movium om Larseric Johansons debattinlägg om stadens sanna värden.
Norlin tycker att Johansons inlägg luktar modernism. Dagens urbana människa är dock ingen produkt av modernismen, menar Norlin. Hon eller han väljer inte antingen staden eller landet, utan både och, samtidigt.
Det är hög tid att stå upp till försvar för staden. Inte för stadens avigsidor eller tillkortakommanden, men väl stadens kvaliteter. De kvaliteterna ökar knappast när vi nu ska ta hjälp av skogens träd eller lantgårdens kor, höns och grisar, anser Larseric Johanson, journalist på Tidningen Utemiljö.
-Det är dags för kamp. För ni finns väl, alla ni som njuter av staden och vill fortsätta att göra det. Ni som kan redovisa en ”stadsproveniens” i generationer, skriver han.
SLU Alnarp
Tankesmedjan Movium
Box 190
234 22 Lomma
movium@slu.se
Bli kund >>
Lägg till ny kommentar